<?xml version="1.0" encoding="iso-8859-1"?>
<feed version="0.3"
    xmlns="http://purl.org/atom/ns#"
    xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
    xml:lang="sv">

    <title>FourFact: Webloggen</title>
    <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/" />
    <tagline></tagline>
    <modified>2012-05-23T08:36:54+01:00</modified>
    <generator url="http://www.pmachine.com/" version="1.3.2">ExpressionEngine</generator>
    <copyright>Copyright (c) 2012, Hans Nilsson</copyright>


    <entry>
      <title>Sätta eller kasta pengar i sjön?</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/saetta_eller_kasta_pengar_i_sjoen/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1570</id>
      <issued>2012-05-25T04:22:54+01:00</issued>
      <modified>2012-05-23T08:36:54+01:00</modified>
      <summary>Det är en viss skillnad trots allt. Reuters rapporterar att Storbritanniens skattebetalare riskerar att få stå för fiolerna om man skall bygga ny kärnkraft. Inga små violiner heller utan några praktfulla ståfelor.


Man gör jämförelsen med det stöd som nu betalas för att bygga upp havsbaserad vindkraft. Men det är en radikal skillnad. I fallet med kärnkraften är det att kasta pengarna i sjön och med vindkraften är det att satsa på en utvecklingskraftig industri. I det förra fallet är det en subvention och i det senare är det en lärinvestering. 


Det syns av lärkurvorna (se bild nedan). Stödet till vindkraften innebär att den kan utvecklas och bli billigare under det att subventionerna till kärnkraften innebär att man håller en teknik utan framtidsutsikter under armarna.</summary>
      <created>2012-05-25T04:22:54+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[<p><img src="http://fourfact.com/images/uploads/lologcomp.gif" border="0" alt="image" name="image" width="487" height="385" /> 
</p>]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>Världens tak</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/vaerldens_tak/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1569</id>
      <issued>2012-05-24T04:16:57+01:00</issued>
      <modified>2012-05-22T20:12:57+01:00</modified>
      <summary>Vi har 4,5 år på oss innan dörren till målet om att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader slår igen. IEA påpekar detta förhållande med stor ihärdighet men vem lyssnar? 


Den svenska energiministern vill inte begränsa energianvändningen med, som hon säger, ett tak. Men här är världens tak (se bild nedan). Och den visar att det är effektivisering (=energisparande) som är grejen. 


Denna visas i en IEA-publikation som ger en liten exposé av IEAs utveckling från &amp;#8220;Oljeklubb&amp;#8221; till &amp;#8220;Whistle Blower&amp;#8221;. Ett blåsande som dock tycks ske på frekvenser som inte kan höras på ministernivå?</summary>
      <created>2012-05-24T04:16:57+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[<p><img src="http://fourfact.com/images/uploads/WORLDROOF.jpg" border="0" alt="image" name="image" width="510" height="291" />
</p>]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>The economic man - en pojkboksdröm?</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/the_economic_man_en_pojkboksdroem/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1568</id>
      <issued>2012-05-23T04:48:59+01:00</issued>
      <modified>2012-05-22T09:04:59+01:00</modified>
      <summary>Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, &amp;#8220;Det enda könet&amp;#8221;:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

 

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet? 


I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.</summary>
      <created>2012-05-23T04:48:59+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>Dags att skissa på plan B?</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/dags_att_skissa_pa_plan_b/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1567</id>
      <issued>2012-05-22T04:44:05+01:00</issued>
      <modified>2012-05-21T17:06:05+01:00</modified>
      <summary>Utsikterna för ett EU-direktiv om effektivare energianvändning, EED, med bett verkar krympa dag för dag. Så vad gör vi för komma vidare? Finns det någon plan B? 


Till att börja med måste en sådan skippa tanken på statens engagemang att genom sina möjligheter driva på eller ens agera som förebild. Även om vi kommer att få höra många vackra ord i presentationer och debatter. Men vi kanske kan hoppas på andra instanser? Det kanske är kommunerna som skall ta täten?


Det finns redan en hel rad kommuner som är engagerade i olika initiativ runt om i Europa. Förvånansvärt få Svenska men det finns ändå en handfull. Vi hittar dem i Concerto-projekt där man redan vunnit en hel del positiva erfarenheter. Det finns Covenant of Mayors (Borgmästarinitativet) och i Energie-Cities, för att nämna några. 


Det är troligen deras positiva erfarenheter som vi måste använda för att få ny fart i processen. Låt framtiden höra till dem som bryr sig och agerar och låt oss lämna &amp;#8220;snackarna&amp;#8221; åt sin favoritsysselsättning - jämförande retorik.</summary>
      <created>2012-05-22T04:44:05+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>Lönsamhet och finansiering är inte problemet</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/loensamhet_och_finansiering_aer_inte_problemet/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1566</id>
      <issued>2012-05-21T04:58:05+01:00</issued>
      <modified>2012-05-20T13:17:05+01:00</modified>
      <summary>När det gäller att energispara i Europa. EU-kommissionen har gjort en översikt över finansieringsmöjligheterna och den påverkan effektivisering och energisparande skulle ha på ländernas ekonomi. Och att avstå på det sätt som nu håller på att ske när Rådet håller på att sänka direktivet (EED) verkar bara fånigare för varje dag som går. 


En studie som den tyska utvecklingsbanken kfW har gjort visar att även med statligt stöd så blir det extra klirr i statskassan vare sig man har en situation med hög arbetslöshet (som de flesta länder har) eller man skulle ha full sysselsättning. 


Om det nu är så att det bara vore finansministrarnas önskningar som skulle uppfyllas. Annars är det en bra idé ändå (se bild).</summary>
      <created>2012-05-21T04:58:05+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[<p><img src="http://fourfact.com/images/uploads/EUFINANCE.jpg" border="0" alt="image" name="image" width="500" height="273" />
</p>]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>Upp som en solcell</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/upp_som_en_solcell/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1565</id>
      <issued>2012-05-18T04:14:23+01:00</issued>
      <modified>2012-05-16T20:26:23+01:00</modified>
      <summary>Marknaden för solceller i Europa går som ett spjut och överträffar t.o.m. planerna som länderna redovisat i NREAP (se bild). Till 2020 räknar man med att den installerade kapaciteten skall ha drygt fördubblats och nått 120 GW. 


Kostnaderna för anläggningarna sjunker och det tackar vi lärkurvan för!  Men det antas kunna gå lite för fort nedför pga priskrig som startat i Kina och Taiwan. Är det en solcellsbubbla vi ser?


Det är naturligtvis stora skillnader mellan länderna. Sverige intar en mycket blygsam position och det kan inte bara förklaras av vilken breddgrad vi ligger på eller på befolkningens storlek.</summary>
      <created>2012-05-18T04:14:23+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[<p><img src="http://fourfact.com/images/uploads/EUROBSPV2020.jpg" border="0" alt="image" name="image" width="500" height="215" />
</p>]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>Tre orsaker till att effektiviseringsdirektivet havererar.</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/tre_orsaker_till_att_effektiviseringsdirektivet_havererar/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1564</id>
      <issued>2012-05-16T04:27:42+01:00</issued>
      <modified>2012-05-16T06:51:42+01:00</modified>
      <summary>Det är European Energy Review som analyserat situationen och ser tre orsaker till att EUs ansvariga hesiterar om direktivet och verkar ha gett upp om energieffektivisering överhuvudtaget. 


För det första den ekonomiska krisen. Man inser att effektivisering fordrar investeringar (vilket är rätt men det är inga jättesummor som behövs) och att det tar lång tid innan de betalar sig (vilket är fel i de allra flesta fall. Det är snabb återbetalning). I artikeln nämns också att ett tyskt byggnadsrenoveringsprogram ger 3-5 Euro tillbaka i skatt för varje Euro som det allmänna satsar. Intressant att se är att man sätter förhoppningar till Frankrikes nye president som ju, i skillnad till många av de andra ledarna, menar att man inte kan svälta sig till framtida välstånd.


Det andra skälet är att man känner att &amp;#8220;Bryssel&amp;#8221; klampar in på det egna beslutsområdet. Det tycks handla mera om sårad fåfänga här. Men man har ju skapat situationen själv genom att först säga nej till ett allmänt sparmål och nu säga nej till konkreta åtgärder. Ministrarna har blivit sina egna fiender!


Det tredje skälet är att man är rädd för att effektiviseringarna skall ytterligare sänka priset på utsläppsrätterna man handlar med. Vilket är ett märkligt resonemang. Utsläppsrätterna är ju bara ett sätt att fördela en given mängd utsläpp mellan olika parter. Effektiviseringen kan vara ett sätt att minska utsläppen så att den givna mängden kan minskas.


Inget av de tre orsakerna är särskilt hållbar men de kan onekligen förklara det som sker. If there is a will there is a way brukar man säga och i detta fallet verkar det uppenbart att viljan saknas.</summary>
      <created>2012-05-16T04:27:42+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>Intensivt om energi</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/intensivt_om_energi/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1563</id>
      <issued>2012-05-15T04:56:04+01:00</issued>
      <modified>2012-05-14T07:13:04+01:00</modified>
      <summary>Energiintensitet är ett populärt men dåligt mått på energieffektivitet. Island är inte nödvändigtvis mindre effektivt än Danmark bara därför att de använder mera energi per BNP-krona. De gör det eftersom de har tillgång till billig geotermisk energi. Så jämförelse mellan länder med energi per BNP eller per capita är dåliga eller rentav oanvändbara mått. 


Att däremot jämföra ett land med sig själv genom att studera intensitetens förändring under en tidsperiod fungerar - till nöds. Då kan man också jämföra länders utveckling med varandra - kanske. Men vi måste också vara observanta på hur näringsstrukturen i länderna förändras och på ländernas storlek. TCO har i sin studie låtit Luxemburgs utveckling sedan 1972 bli &amp;#8220;norm&amp;#8221; för att bedöma några länder i Sydeuropa. Det är inte så bra!


En läsare (som är mera uppmärksam än författaren) har noterat att Luxemburg under de gångna åren lagt ned sin energikrävande industri och satsat hårdare på finanssektorn i landet. Då kan även en jämförelse av tidsserier bli missvisande. Det vore bättre att ta något större land som jämförelseobjekt. 


Det ändrar dock inte slutsatsen att om man effektiviserar mera så blir ett lands ekonomi mindre sårbar.</summary>
      <created>2012-05-15T04:56:04+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>Den som är satt i skuld har inte effektiviserat.</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/den_som_aer_satt_i_skuld_har_inte_effektiviserat/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1562</id>
      <issued>2012-05-14T04:26:49+01:00</issued>
      <modified>2012-05-11T14:35:48+01:00</modified>
      <summary>TCO har studerat och jämfört att antal länder inför årets uppföljning av Rio-överenskommelsen. En av deras intressanta observationer är: 

Hade Grekland, Portugal och Spanien haft samma energieffektivitetsutveckling som Luxemburg – som förbättrat sig mest sedan 1972 – hade de sammanlagt sparat en summa motsvarande nästan hela sin BNP, det vill säga mer eller mindre motsvarande hela sina statsskulder.

Det är en iakttagelse som är värd att beakta även för Sverige och vår energiminister när hon nu säger att hon tycker att Sverige är bra som det är. Slappnar man av så kan uppvaknandet komma att bli smärtsamt. Eller som TCO säger:

Försummad energieffektivitetsutveckling är en delförklaring till dessa länders nuvarande ekonomiska problem. Om energipriserna fortsätter upp, och utsläpp börjar avgiftsbeläggas, kommer alla länder och verksamheter som inte ser över sin energi- och utsläppseffektivitet att få problem med sin konkurrenskraft.

Skall man anmärka på slutsatsen så är det användningen av ordet &amp;#8220;om&amp;#8221;. Det borde bytas mot &amp;#8220;När&amp;#8221;.</summary>
      <created>2012-05-14T04:26:49+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[]]></content>
    </entry>

    <entry>
      <title>Blir det ett &quot;skräpdirektiv&quot;?</title>
      <link rel="alternate" type="text/html" href="http://fourfact.com/index.php/webloggen/blir_det_ett_skraepdirektiv/" /> 
      <id>tag:fourfact.com,2012:index.php/webloggen/2.1561</id>
      <issued>2012-05-11T04:49:57+01:00</issued>
      <modified>2012-05-10T16:53:57+01:00</modified>
      <summary>Förhandlingarna om ett nytt effektiviseringsdirektiv för Europa går på högvarv. Jordens vänner i England varnar för att det blir ett direktiv med &amp;#8220;junk status&amp;#8221;. Man kommer bara att uppnå en bråkdel av det mål man föresatt sig d.v.s. 20% effektivisering (läs besparing) till 2020. Man kommer inte ens att nå hälften! 


Jordens vänner pekar särskilt på problemet att den föreslagna plikten (vita certifikat) för energiföretag att delta i arbetet håller på att urholkas. Man vill minska kvoten (1,5%) och man vill tillåta att man tillgodoräknar sig både tidiga och senare (!) åtgärder vilket minskar besparingen ytterligare.&amp;nbsp; 


Vid Energirådgivarnas kongress i Stockholm på torsdagen antydde energiministern Anna-Karin Hatt att just denna plikt &amp;#8220;inte passar i en svensk kontext&amp;#8221;. Och av hennes blogg kan man utläsa att Sverige överhuvudtaget är speciellt och inte bör omfattas av sparkrav på samma sätt som övriga Europa där man slösar och har sig. 


Hon sade också att det är viktigt att vi har modiga politiker som kan ta obekväma beslut så att världen inte skall behöva drabbas av klimatproblemen. Man kan bara hålla med! Men var kan man hitta sådana?</summary>
      <created>2012-05-11T04:49:57+01:00</created>
		<author>
		  <name>Hans Nilsson</name>
		  <email>hans@fourfact.com</email>
		  
		</author>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content type="text/html" mode="escaped" xml:lang="en-US"><![CDATA[]]></content>
    </entry>


</feed>
