<?xml version="1.0" encoding="iso-8859-1"?>
<rdf:RDF
    xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#"
    xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
    xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
    xmlns:admin="http://webns.net/mvcb/"
    xmlns:cc="http://web.resource.org/cc/"
    xmlns="http://purl.org/rss/1.0/">

<channel rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/">

    <title>FourFact: Webloggen</title>
    <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/</link>
    <description></description>
    <dc:language>sv</dc:language>
    <dc:creator>hans@fourfact.com</dc:creator>
    <dc:date>2010-09-10T04:12:47+01:00</dc:date>
    <admin:generatorAgent rdf:resource="http://www.pmachine.com/" />
    
    <items>
      <rdf:Seq>
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/sverige_i_solklar_skugga/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/incrementality_kills_curiosity/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/att_goera_mycket_mer_med_aennu_mindre/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/hellre_billigt_aen_bra/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/eus_nya_effektiviserinsgplan_foerbereds/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/keynote_listener/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/foervirrat_och_foervirrande_om_teknikupphandling/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/meningen_med_livet/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/radetzki_marscherar_vidare/" />
      
      <rdf:li rdf:resource="http://fourfact.com/index.php/webloggen/kan_vi_fa_foer_mycket_effektivitet/" />
      </rdf:Seq>
    </items>

</channel>


    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/sverige_i_solklar_skugga/">
      <title>Sverige i solklar skugga</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/sverige_i_solklar_skugga/</link>
      <description>Solcellsmarknaden växer kraftigt i Europa rapporterar JRC i årets rapport, se bild nedan. Världsmarknaden växer 2009 med 40-50% jämfört med 2008, men är svårbestämd eftersom lågkonjunkturen bromsade upp innan det sköt fart igen. Anmärkningsvärt är att 3/4 av installationerna ägde rum i Europa. En gyllene marknad för de företag som hänger med. 


Tyvärr inga svenska men tre norska finns med i förteckningen över framgångsrika företag! Först missade vi vindkraften och nu solcellerna! Men det är väl för att de har så mycket mera sol i Norge?&amp;nbsp;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-09-10T04:12:47+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/incrementality_kills_curiosity/">
      <title>Incrementality prevents originality</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/incrementality_kills_curiosity/</link>
      <description>Ursäkta språkbruket men tanken dyker upp man läser ingressen på en sida som heter Real Climate Economics och de säger att en ledande princip för dem är att: &quot;The severity of the problem and the scope of the required response are so great that marginal analysis of small changes and modest adjustments of market-based instruments are inadequate to the task of understanding and protecting the earth’s climate.&amp;#8221; 


Sidan är skapad av ekonomer som är missnöjda med det sätt på vilket ekonomisk analys används idag. Och just sättet att göra analys av marginella förändringar &amp;#8220;allt annat lika&amp;#8221; (som det brukar heta) är vanligt. Det är bl.a. sådana bedömningar som ligger bakom de flitiga påståendena om att effektivisering och förnybar energi inte är lönsamt. Se bara de senaste veckornas diskussion om vindkraft. Är det småsaksanalyser (småsinthet) som håller oss tillbaka?


För ordningens skull skall påpekas att ibland är effektivisering och förnybar energi inte lönsam! Men omdömet kan ha fällts därför att man varit för snäv i bedömningen t.ex. om man tar hänsyn till alla de förhållanden som en förändringen påverkar, om man tar hänsyn till utveckling över tiden och volymen (lärkurvan), om man tär hänsyn till &amp;#8220;timingen&amp;#8221; av åtgärderna osv. osv. Allt sådana saker som i regel inte kommer med i en analys på marginalen och allt annat lika.&amp;nbsp;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-09-09T06:05:38+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/att_goera_mycket_mer_med_aennu_mindre/">
      <title>Att göra mycket mer med ännu mindre</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/att_goera_mycket_mer_med_aennu_mindre/</link>
      <description>Vi vet väl alla att det är effektivt (och möjligt ) att göra mer med mindre. Men det kanske ändå inte räcker? Så undrade man vid ett seminarium om &amp;#8220;sufficiency&amp;#8221; i Bryssel. Det fanns en hel del spännande förslag, t.ex. &amp;#8220;nollenergiapparater&amp;#8221; i de föredrag som gjordes. 


Ja och sedan finns det andra radikala förslag förstås! Men kanske inte så allvarligt menade?</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-09-08T04:05:17+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/hellre_billigt_aen_bra/">
      <title>Hellre billigt än bra?</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/hellre_billigt_aen_bra/</link>
      <description>Det verkar ha varit ledstjärnan för de förslag om ändringar i energideklarationer som Boverket lagt fram. Man bekymrar sig nämligen över att kraven på besiktning och kompetens kostar och att åtgärdsförslagen skall vara ekonomiskt rimliga. Att något ändå är fel idag anar man när de påstår att besiktningar skett i 80% av de gjorda deklarationerna men ändå vill förtydliga i regeltexten att besiktning skall ske &amp;#8220;på plats&amp;#8221;.

Man hävdar att drygt hälften av deklarationerna har resulterat i åtgärdsförslag och att de som inte fått sådana ändå i majoritet föregåtts av besiktning (men tydligen inte säkert på plats?).


En annan infallsvinkel skull ha varit att säkerställa att åtgärdsförslagen höll hög kvalitet. Så är inte alltid fallet idag! Energirådgivarna har lagt konkreta förslag till hur systemet skall förbättras (se sid 7-8).Man oroar sig för att besiktningar i avlägset belägna fastigheter kostar restid och att konkurrensen i mindre orter är för låg. Är det ett problem elelr en organisationsfråga? Man skulle ju kunna tänka sig gemensamma insatser och upphandlingar för att både höja kvalitet och hålla priserna i schack! 


Energideklarationer kan bidra till att höja kvaliteten på byggnadsbeståndet och effektiviteten i energianvändningen. Åtgärder skall sättas in vid lämpligt tillfäller och det kan ses över en längre tidsperiod både för att vara praktisk och ekonomisk (se bild nedan). Men då måste man tänka i termer av resultat.</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-09-07T04:05:04+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/eus_nya_effektiviserinsgplan_foerbereds/">
      <title>EUs nya effektiviseringsplan förbereds</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/eus_nya_effektiviserinsgplan_foerbereds/</link>
      <description>Idag 6 september börjar s.k. informella samtal om hur EUs nya handlingsplan för effektivisering skall se ut


Bara för någon vecka sedan uttalade sig EU-parlamantets rapportör mycket starkt och tydligt för att effektivisering skall få en starkare roll i strategin för Europa.

 


Kommissionären Oettinger har begärt att ministrarna skall komma fram med en exakt definition av vad 20% effektivisering innebär. Och så rasande svårt är det inte. Vi vet i alla fall hur en sådan inte skall se ut! &amp;nbsp;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-09-06T04:05:08+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/keynote_listener/">
      <title>Keynote listener</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/keynote_listener/</link>
      <description>För alla som anordnat en konferens är sökandet efter en huvudtalare (keynote speaker) välkänt. Men frågan är om det inte är viktigare att hitta en keynote listener, dvs en inflytelserik person som lyssnar, reagerar och för vidare? Visst är tanken att alla deltagare har den rollen, men eftersom konferensernas syfte ofta också är att få gehör hos beslutsfattarna så är idén intressant. 


Konceptet berörs i förbigående i en artikel som egentligen handlar om &amp;#8220;peak oil&amp;#8221; och där det framgår att förre Brittiske energiministern Ed Milliband varit med som keynote listener för att informera sig. Titta gärna på den (om inte annat så för den fantastiska bildens skull). 


I en annan artikel på nätet nämns att rollen för en keynote listener är: &amp;#8220;... moving around the different groups during the day and listening for emerging themes, and summarising the day at the end. &amp;#8220;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-09-03T04:37:27+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/foervirrat_och_foervirrande_om_teknikupphandling/">
      <title>Förvirrat och förvirrande om teknikupphandling</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/foervirrat_och_foervirrande_om_teknikupphandling/</link>
      <description>Regeringen har tillsatt en utredning om s.k. innovationsupphandling och som presenterades häromdagen. I denna ger man inte många vitten för teknikupphandlingar sådana de genomförts och genomförs idag. De har emellertid döpts om till &amp;#8220;katalytiska upphandlingar&amp;#8221; och man kan hoppas att omdömena baseras på ringa erfarenhet från utredarnas sida. Ty det är de gamla argumenten som putsas av.


Förvirrat

 Vi citerar från sidan 185-186:

Det är inte någon egentlig upphandling i meningen att myndigheten själv har ett eget behov av produkten eller tjänsten......Processen innehåller också ett antal svåra avgöranden. I och med att syftet är att påverka marknaden, d.v.s. vad enskilda aktörer, köper för slags produkter eller tjänster, kan en katalytisk upphandling få påtagliga effekter för företag på marknaden. Vissa producenter kan förlora kunder eller rent av tvingas avveckla verksamheten. Köpare kan i en del fall göra stora investeringar utifrån att de litar på resultatet av den katalytiska upphandlingen.

I en marknadsekonomi ska statsmakterna inte ingripa på marknaden till fördel för vissa produkter eller tjänster med mindre än att det finns starka skäl. Normalt sker sådan ingripanden genom generella åtgärder som lagstiftning, beskattning eller i något enstaka fall genom bidragsgivning.

* &amp;#8220;Myndigheten har inget behov&amp;#8221; - RÄTT. Man aggregerar efterfrågan från ett antal beställare som har behoven. Det är alltså ytterst kundens användarnas behov som tillgodoses.

*  &amp;#8220;Vissa producenter kan förlora kunder&amp;#8221; - RÄTT vad gäller de produkter som kunderna inte vill ha. Upphandlingen sänder en signal till producenterna att en förändring är önskvärd. 

* &amp;#8220;...eller rent av tvingas avveckla verksamheten&amp;#8221;. - FEL för de upphandlingar som görs är volymerna i förhållande till hela marknaden ytterst liten. RÄTT för de företag som inte vill följa med i utvecklingen på marknaden

* &amp;#8220;I en marknadsekonomi...(skall) ingripanden (ske) genom generella åtgärder....&amp;#8221; OCH? lagstiftning, beskattning och bidrag har ofta visat sig vara mera marknadsstörande och skapat Boom-bust situationer och paragraflösningar på marknaderna.


Mera information om hur upphandlingar fungerar och fungerat finns här: http://fourfact.com/images/uploads/Ellen_komprimerad_smallestny.pdf 


Förvirrande

Däremot finns det anledning att undra över utredningens förhållande till marknadsekonomin när de talar om &amp;#8220;Innovationsupphandling av miljölösningar för myndighetens eget behov&amp;#8221;. När fick myndigheter behov som skiljer sig från användarnas och hur/vem bestämmer dessa? 


Utredaren gjorde under presentationen sig lustig över ett gammalt upphandlingsprojekt från historisk tid, nämligen den s.k. skoldatorn Kompis. Men den var ju just en sådan produkt som tillkom därför att myndigheten (Skolöverstyrelsen) formulerade behovet utan att tala med lärare eller ännu mindre med eleverna.&amp;nbsp;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-09-02T04:09:22+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/meningen_med_livet/">
      <title>Meningen med livet</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/meningen_med_livet/</link>
      <description>Worldwatch Institute har i årets skrift samlat studier som avser en omställning från ett konsumistiskt samhälle till ett uthålligt, se innehållsförteckning nedan. Kapitlen kan laddas ned var och en för sig (efter registrering).


Efter att ha kikat på det första kan man också fundera vad det är för fel på ungdomen nu för tiden   ! Eller annorlunda uttryckt &amp;#8220;vad är meningen med livet&amp;#8221;? Se bilden nedan, man noterar i texten att denna attitydförändring inte bara finns i USA utan är global. 

--------------




* The Rise and Fall of Consumer Cultures by Erik Assadourian 

A culture of consumerism has imperiled the environment and a new culture of sustainability is needed. 


* Traditions Old and New by Gary Gardner, Robert Engelman, Julie Aubel, Albert Bates, and Toby Hemenway 

Traditional norms and practices can be used to enhance sustainable life choices. 


* Education’s New Assignment: Sustainability by Ingrid Pramling Samuelsson, Yoshie Kaga, Susan Linn, Kevin Morgan, Roberta Sonnino, and David W. Orr 

The shift away from wasteful consumerism must begin in classrooms and school lunchrooms.


* Business and Economy: Management Priorities by Michael Maniates, Michael Renner, Peter Newman, Walter Bortz, and Cormac Cullinan 

By setting laws and societal priorities to nurture sustainability, governments can be central players in the cultural shift 


* Government’s Role in Design by Jonah Sachs, Susan Finkelpearl, Robin Anderson, Pamela Miller, and Amy Han 

By entertaining and educating, the media can play a huge role in changing the culture of consumerism.&amp;nbsp; 


* Media: Broadcasting Sustainability by Jonah Sachs, Susan Finkelpearl, Robin Anderson, Pamela Miller, and Amy Han 

By entertaining and educating, the media can play a huge role in changing the culture of consumerism.&amp;nbsp; 


* The Power of Social Movements by John de Graaf, Cecile Andrews, Wanda Urbanska, and Jonathan Dawson 

Social movements need to focus their limitless potential on promoting sustainability.</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-09-01T04:36:00+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/radetzki_marscherar_vidare/">
      <title>Radetzki marscherar vidare</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/radetzki_marscherar_vidare/</link>
      <description>I en slutreplik i SvD får vi nu en ny upplysning om vindkraftens eländighet. Vindkraftbyggande har subventionerats i Spanien och Tyskland så till den grad att varje nytt jobb kostat 2-3 &amp;#8220;riktiga&amp;#8221; jobb!! Hu!! Om det vore sant.


Källan till detta är (troligen eftersom den inte anges) den s.k. Alvarez-rapporten, där siffran anges till 2,2. Den har använts i USA tidigare just för att misskreditera satsningar på &amp;#8220;gröna jobb&amp;#8221; och tillbakavisats som fabulerande. 


En mera ingående granskning av Alvarez rapporten och författaren har gjorts av The Green Economy Post som bl.a. funnit:

* Att man underskattat antalet jobb som skapats med nära nog en faktor 4 och för detta åberopar en UNEP-studie om gröna jobb

* Att argumentet om undanträngning (crowding out) inte håller eftersom investeringarna också genererar följdsatsningar i infrastruktur (som inte räknats in). En observation som ytterligare understryks i en PWC-studie som även avser andra teknologiområden

* Att Statistiken för vilka jobb som trängts undan är obefintlig. Sannolikt handlar det mera om jobb som försvunnit i IT- och fastighetsbubblorna!

* Att Författaren har nära bindningar och rentav är initiativtagare, till grupper av s.k. klimatskeptiker, främst Pragnätverket med den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus som frontfigur.


Granskningen avslutas med en förmodan om att Alvarezrapportens syfte inte var att peka ut problem i Spanien utan att så tvivel vad gäller klimatåtgärder på det hela taget. Det är troligen inte syftet med artikeln i SvD eftersom författarna förordar kärnkraft som varande bara hälften så dyrt som vindkraft! Något som kanske bäst tillbakavisas av Stephan Thomas analys i en artikel i DI tidigare i år.</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-08-31T04:59:31+01:00</dc:date>
    </item>

    <item rdf:about="http://fourfact.com/index.php/webloggen/kan_vi_fa_foer_mycket_effektivitet/">
      <title>Kan vi få för mycket effektivitet?</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/kan_vi_fa_foer_mycket_effektivitet/</link>
      <description>The Economist m.fl. hävdar att den effektivisering av belysning som lysdioder (LED) kan medföra också innebär att vi kommer att använda mer energi snarare än mindre (se bild nedan). Alltså en variant av &amp;#8220;rebound&amp;#8221; resonemanget. Bakom artikeln ligger en studie som gifter samman fysik och ekonometri. 


För denna projektion talar att teknikutveckling i sig själv som ger billigare applikationer inte har någon inneboende balanserande kraft. Mot den talar att vi idag har kunskap om behovet att sätta gränser. Och även att en ökad användning av LED för belysning parad med försörjning från förnybar energi från t.ex. solceller i U-länder är bra. Det innebär bl.a. att man ersätter t.ex. fotogenbaserad belysning som är både slösaktig och ger större utsläpp av växthusgaser. Men om det däremot leder till ökad reklambelysning i I-länder och s.k. light pollution knappast är önskvärt.


En av forskarna bakom rapporten säger &quot;Enlightened policy decisions may be necessary to partner with the technologies to have big impacts&quot;. Det är dags att tänka sufficiency och inte bara efficiency!</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <dc:creator>Hans Nilsson</dc:creator>
      <dc:date>2010-08-30T04:06:07+01:00</dc:date>
    </item>


</rdf:RDF>