Monday, June 13, 2016

Dags att lyfta blicken

Det handlar om några hundra miljarder som man förlorar i utebliven effektvisering - snålheten bedrar visheten. Men nu när energiöverenskommelsen är klar och dessutom aviserar att man skall ta nya tag i effektiviseringsarbetet kan det kanske vara dags att lyfta blicken.

IEA har sedan 2012 på olika sätt visat att det finns en MYCKET stor potential för lönsam effektvisering som inte tas tillvara (se bild nedan). I Sverige har man duckat för denna ända sedan man lyckades med att för några år sedan omvandla EUs energisparmål på 20% till ett hemmasnickrat och bedrägligt intensitetsmål.

Visst effektiviserar man men bara i mindre omfattning i samband med revisionsarbeten och utan att fundera mycket över att man har en guldgruva att ösa ur om man bara tog sig lite tid. När börjar vi?

image

Friday, June 10, 2016

Effektivisering i stora vida världen

Det pågår ett intensivt arbete med effektivisering runt om i världen och som det kan vara intressant att ta del av. Ibland verkar det som om det bara är i Sverige som vi sitter förnöjda och slår vakt om vår fäderneärvda rätt att använda så mycket energi vi vill. I andra länder tycker man att hushållning med resurser är en bra idé eftersom det sparar både pengar, resurser och miljö.

Inom den så kallade G20 gruppen har man ett aktivt program och den gruppen leds just nu av Kina. Den organisation som har ansvar för att hålla ihop arbetet heter IPEEC (International Pertnership for Energy Efficiency Cooperation) och har sin hemvist i Paris som granne med IEA. Deras chef heter Benoit Lebot och han kommer att tillsammans med Zoe Lagarde att berätta om G20 planen i ett webinarium den 16 juni mellan 15 och 16.

Date: June 16, 2016
Time: 15h00-16h00 Central European Time (check your local time)

In November 2014, the G20 countries representing 80% of the World GDP, the World Energy Consumption and GHG emisions, launched the G20 Energy Efficiency Action Plan.

The Action Plan comprises a series of 6 concrete international collaboration on EE in buildings, networked devices, industry, power sector, transport and finance. In 2016 under the Chinese G20 Presidency, the collaboration on energy efficiency is being consolidated.

The Webinar will explain the latest achievements of the G20 Collaboration on energy efficiency. Each work stream generate outcomes, recommendations, principles that G20 Countries are invited to adopt.

————
Om vi (mot IVAs och Svenskt Näringslivs önskan) skulle få för oss att göra samma sak i Sverige så skulle man kunna börja så här:

Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster
Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering och, som om den kunde utnyttjas, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas.

Energieffektivitet händer dock inte av sig själv och det finns heller inget gyllene styrmedel som löser alla problem. Det handlar snarare om ett mera målinriktat samarbete mellan tre typer av aktörer, Myndigheterna, ”Effektiviseringsindustrin” och Kunderna/Användarna. Nyckelordet för deras samverkan bör vara att åstadkomma en helhet av alla de många bitar som behövs för att få mesta möjliga (energi-)nytta för pengarna - ” Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster”.

Energieffektivisering är lönsam i sig själv. Den behöver inga bidrag men väl stöd för att bli mera ändamålsenlig.

Det finns en naturlig fragmentering på marknaderna där varje aktör gör sitt så gott man kan och med goda syften, men denna fragmentering skymmer också helheten. Nytta kan skapas med mera energi, men också med mindre, eftersom nyttan fordrar inte bara energi utan även en installation vars komponenter kan vara mera eller mindre väl valda. I dagens marknad saknas i stor utsträckning den översikt som behövs för att delarna skall kunna sammanfogas på bästa sätt.

För att mobilisera delarna måste vi ifrågasätta en del av det tankegods som styr dagens åtgärder. Det handlar om att:
• Vi måste bli bättre på att förstå hur kunderna tänker. Effektivisering är inte svårt men det är komplicerat. Det är så många åtgärder som skall sättas samman till en fungerande anläggning och åtgärderna måste genomföras under lång tid. Varje omställningstillfälle måste utnyttjas
• Vi måste sluta att prata enbart om hur lönsamt det är och istället också prata om andra fördelar som hör till (PLUS-värden) såsom, bekvämlighet, trygghet, produktivitet, offentliga utgifter och hälsa.
• Vi måste paketera tekniska lösningar från flera olika leverantörer till fungerande system som kompletteras succesivt över tiden och på ett sätt som ger kunden en trygg leverans. Affärsmodellerna måste bli bättre
• Vi måste få myndigheterna att samverka istället för att ensidigt tjata om hur viktigt priset är. I synnerhet när vi inte har något enhetligt energipris att förhålla oss till. Det behövs en nationell samordning med årligt rapportansvar till regering och riksdag.
• Vi måste arbeta med energisystemet och se till att det levererar nytta (ljus, kraft, värme) och inte kilowattimmar
• Vi måste få styrmedel som fungerar på kundens villkor. Ett exempel från England visar att lönsam vindsisolering inte blev av förrän man också erbjöd tjänsten att röja undan bråte på vinden!

Thursday, June 09, 2016

Exportframgångar börjar hemma

I Euractive funderar en skribent över hur det kommer sig att den revolution för förnybar energi som började i Europa har klingat av just här. Han skriver:

Europe started the renewable energy revolution but is no longer its main driver.  A more ambitious decarbonisation policy would benefit innovative companies, boost the economy and protect the environment

Han gör reflexionerna efter att ha studerat Renewable Energy Country Attractivness Index där världens länder rankas efter hur de tar till sig olika slag av förnybar energi i sina system (se utsnitt i bild nedan). Där visas att många Europeiska länder faller i attraktivitet.

Skribenten är bekymrad och skriver:

Despite instigating the global energy transition to renewables, Europe appears to be content to rest on its laurels, and some would argue, is in danger of losing its position as a global renewable energy superpower.

För naturligtvis är det så att om man vill lyckas i affärer så måste man först själv visa att man tror på sina produkter. ASEA blev inte stort genom att satsa på träkol utan på belysning i Västerås. Var det kostnadseffektivt och väntade man på teknikutvecklingen?  oh oh

Artikelförfattaren skulle blivit skräckslagen om han sett vad “adeln” inom den svenska ingenjörsvetenskapen (IVA) skriver!

Samtidigt sker en snabb teknikutveckling och nya lösningar år på gång för att kunna integrera större mängder sol och vind i elsystemet utan att det leder till onödiga störningar. Låt oss invänta den teknikutvecklingen, för en mer kostnadseffektiv omställning.

 

image

Wednesday, June 08, 2016

Överheten bär icke sitt svärd förgäves

DN skrev häromdagen om vår längtan efter auktoriteter. En utveckling som syns tydligt runt om i världen. Någon som kan peka med hela handen och tala om hur det skall vara och som baserar sina påståenden på sin överlägsenhet. “You just believe me” säger Trump i USA oavsett det gäller klimatfrågor, höga murar eller religion.

Och visst är vi benägna att tro någon som med stor auktoritet säger hur det är.
* Det skall vara kostnadseffektivt (någon som är emot?)
* Vi har gjort flera matematiska simuleringar under ledning av forskargrupper vilket ”....gör det möjligt att studera förändringar i elsystemet både på lång sikt och under enskilda år – i vissa fall med en tidsupplösning ner till enskilda timmar” (oj vilket jobb - det låter betryggande!)
* Om man ändå inte gör som vi säger kommer det att kosta stora pengar ”.....drygt 200 miljarder kronor och orsaka ökade koldioxidutsläpp med cirka 500 miljoner ton.” (nej det vill man ju inte bli skyldig till)

Så överheten (I det här fallet IVA) vet nog hur det ligger till. Och de har ju också tänkt på alternativen när de skriver:

Ett fossilbränslefritt scenario ger stabil tillgång på el, men å andra sidan krävs investeringar i ny kärnkraft. Alternativet med enbart förnybar elproduktion ställer bland annat krav på omfattande investeringar i överföringskapacitet och lagringsteknik.

Eller har de missat något? Effektivare energianvändning, teknikutveckling, marknadsförändringar, exportmöjligheter eller… - nej det är väl ändå inte möjligt? Skulle överhetens svärd vara oslipat?

Tuesday, June 07, 2016

Är kostnadseffektivitet tillräckligt?

En intressant artikel i DN sätter fingret på en mycket öm punkt i klimat- (och därmed också energi-) debatten. Nämligen den om hur vi med stor envishet följer olika rådgivares krav på att alltid göra det som är “kostnadseffektivt”. Inte minst är det värt att begrunda när nu IVA tar till brösttoner med utgångspunkt i kravet på att ställa om energisystemet sedan och inte nu - för att just vara kostnadseffektiva.

Artikeln visar att osäkerheterna i kalkyler som rör klimatet är stora och att kostnaderna för klimatförändringar regelmässigt underskattas samtidigt som nyttorna underskattas. Det är intressant eftersom vi kunnat konstatera att när det gäller åtgärder för att bekämpa klimateffekter genom effektvisering så är det tvärtom! Kostnaderna överskattas och nyttorna underskattas! Ett förhållande som IVAs inlägg nästan övertydligt bär vittnesbörd om.

Symmetrin att missbedöma och underskatta både verkningarna och möjligheterna leder till passivitet. Kanske är det en naturlig mänsklig reaktion? Vi har den ju till och med i ordspråket sedan barnsben - “Man vet vad man har men inte vad man får”. Men vi borde kanske hitta ett annat ordspråk som manar till försiktighet när någon säger “kostnadseffektivt”! wink

Friday, June 03, 2016

Om IVA fått bestämma

Fredrik Lindström har tagit upp den gamla men intressanta idén om det som kallas kontrafaktiskt historia. Det vill säga vad skulle ha hänt om…..

Tänk om IVAs argument om teknikutveckling för energisystem tillämpats tidigare?

Samtidigt sker en snabb teknikutveckling och nya lösningar år på gång för att kunna integrera större mängder sol och vind i elsystemet utan att det leder till onödiga störningar. Låt oss invänta den teknikutvecklingen, för en mer kostnadseffektiv omställning.

Då kunde det låtit så här:
- Alfred, riktigt bra idé det här men låt oss vänta ett tag så kanske det kommer något som smäller högre. Och så kan Du spara dina pengar istället för att slösa bort dem på priser till olika forskare i framtiden!

Eller så här
- Baltzar lille har Du tänkt rätt nu? Är det verkligen kostnadseffektivt att leda vatten från ena till andra sidan landet? I framtiden kanske någon drar fram en järnväg istället. Lås oss vänta på den!

Eller rentav
- Nisse tycker Du det är en bra idé att dra vagnar på järnbalkar när vi redan har en väl fungerande kanal och din brorsa har uppfunnit en propeller för båtarna? Vi förstår att det vore kul att få en staty i Stockholm men är det inte bättre att vänta på något som inte behöver underhållas och dras med en massa signalfel hela tiden?

Tur att herrarna Nobel, von Platen och Ericsson inte tänkte som dagens IVA!  grin

 

Thursday, June 02, 2016

Sätt Overtonfönstret där det skall vara!

Hur kommer det sig att klimatförnekare kallas klimatskeptiker så ofta i media? Nu senast när Donald Trump hävdar att han vill skrota Parisöverenskommelsen och stödjer sig på en känd förnekare som givit honom råd?

Och hur kommer det sig att man i den svenska debatten talar om “förtida avveckling” av gamla känkraftanläggningar vars kondition fordrar att de måste repareras eller kompletteras för acceptabel funktion? Kan jag om jag får ett föreläggande på bilprovningen hävda att de tvingar mig till förtida avveckling?

Eller är det media som gör det lätt för sig och faller in i ett mönster som bestäms av konservativa krafter som inte vill acceptera att saker förändras (mot deras vilja och övertygelse)? I en DN-artikel visas att just nationalistiska högerkrafter är särskilt verksamma ifråga om klimatet.

Men låt oss kalla en spade för en spade, en klimatförnekare för just det och “förtida avveckling” för “övertida stängning” eftersom de snart tjänat ut och inte bör förlängas. Så kan vi ägna krafterna åt åtgärderna istället för diskussionen.

Sätt Overtonfönstret rätt!

 

Wednesday, June 01, 2016

Sverige - Vi har ett problem!

Det är väl inte så överraskande att företrädare för etablissemanget trummar på med sin argumentation för fortsatt kärnkraftdrift (och kanske rentav utbyggnad). Det ligger i sakens natur att den som kontrollerar och drar nytta av ett existerande system vill bevara det och gärna ta ut de sista dropparna ur det innan de är beredda att ta steget in i något nytt. Därför är inte debattartikeln, som signerats av IVA, där man hävdar att det kostar 200 miljarder att stänga de reaktorer vi har, något som direkt gör att man lyfter ögonbrynen. Det är väl snarare ett exempel på att när argumenten tryter så höjer man rösten och 200 miljarder är en ansenlig summa att skrämmas med.

Det som är värt att observera är snarare att effektivare energianvändning fortfarande är ett begrepp som inte ens nämns av IVA. Där finns annars åtskilliga miljarder som man är beredd att släppa ifrån sig idag och tydligen även fortsättningsvis. Detta trots att man skriver att: Målet för omställningen måste vara ett kostnadseffektivt energisystem med bibehållen leveranstrygghet och låg miljöpåverkan. 

En annan märklig sak är att man ställer “planeringsbar” kraft som norm för ett fungerande system och oroar sig för en elmarknad med en kapacitetsmekanism för att klara effektbrister vilket “medför kostnader som kunderna får betala”. Diskussionen om marknadsorganisation pågår på många håll. I Sverige har vi alltid haft en viss effektreserv så det är inget nytt. I Tyskland diskuteras modellen EOM 2.0. Kostnaderna betalas alltid av kunden och de är inte särskilt höga. Kunden gör snarare en avsevärd vinst genom att slippa betala överpriser för systemet där planeringsbar kraft dominerar.

I artikeln säger man sig vara intresserad av ny teknik och teknikutveckling - bara inte just nu:

Samtidigt sker en snabb teknikutveckling och nya lösningar år på gång för att kunna integrera större mängder sol och vind i elsystemet utan att det leder till onödiga störningar. Låt oss invänta den teknikutvecklingen, för en mer kostnadseffektiv omställning.

Och det är nu det börjar bli riktigt märkligt! Den teknikutveckling man vill invänta pågår för fullt runt om i världen. Sverige har ett stort kunnande på flera av delområdena och vi bör rimligen kunna leda en del av denna utveckling. Undertecknarna företräder IVA, det främsta vi har inom ingenjörsvetenskaperna.

(Houston we got a problem!) Sverige - vi har ett problem - och det är inte främst i energisystemet!

Tuesday, May 31, 2016

Omvälvningens vinnare

Companies rarely die from moving too fast, and they frequently die from moving too slowly.

McKinsey skriver, med referens till ett fall från mediavärlden, om hur man blir en vinnare på omvälvningar (Winner on disruption). Fallet utgår från hur redan existerande och dominerande företag (incumbants) kan hantera en situation som hotar deras ställning. Därav citatet ovan, om att agera i tid, och illustrationen nedan.

Det känns inte avlägset att koppla detta till energivärlden och Sverige. Det finns nu ganska många vittnesmål om att denna bransch står inför avgörande möjligheter till förändring inom kort och behöver anpassa sig snabbt.

Visst behöver de, som det heter i debatten, “långsiktiga spelregler”, men det de minst av allt behöver är att lyssna på sina låtsas-tillskyndare som pratar om “förtida avveckling”. I vart fall om de vill komma ut på andra sidan som vinnare och inte dö sotdöden tillsammans med den gamla teknik vissa av dem omhuldar.

image

Monday, May 30, 2016

Effektivisering är som en bal på slottet!

Vad är väl en bal på slottet? Den kan vara trist och tråkig och - alldeles underbar!

Brian Motherway från Irland och som just börjat på IEA skriver i en kolumn för eceee att effektvisering borde vara mera tråkigt. Så att bankerna kan hantera det:

Bankers like boring – a simple, safe prospect to lend money to. This means clarity and certainty, not messy calculations of rebound effects or degree days. Energy efficiency needs to be able to deliver solidly on what it promises.

Och att det naturligtvis skall vara mera upphetsande så att politiker och kunder kan gilla de förslag de får.

Det är en lysande sammanfattning och som klippt ur Askungen när hon sitter och längtar till balen på slottet.

För att sedan få fram budskapet i sin dubbelhet kan man titta på tio förslag om Nudging som Cass Sunstein samlat. Där låter han “Default Rules” (Grönt som riktmärke) ta en framträdande plats och det går att göra på ett sätt som både attraherar kunder och banker!

Så snygga upp dig Askungen nu sticker vi iväg på den tråkigt underbara balen!

 

 

Friday, May 27, 2016

Här finns (en del av) de nya framtidsjobben

IRENA rapporterar om jobbutvecklingen för förnybar energi världen över och den är “explosiv”. Enbart i USA har denna sektor gått om den traditionella (fossilbaserade) industrin med råge räknat i antal arbetstillfällen visar The Guardian.

Inte helt överraskande så är det globalt sett solcellerna som leder stort, se bild nedan. En annan intressant detalj är att sysselsättningen verkar könsutjämnande!

Another contrast, according to the Irena report, is the greater proportion of women employed in renewable energy compared to the wider energy sector. Irena found 35% of renewable energy sector jobs were held by women, compared to 20-25% in the wider energy sector

Men observera att vi i denna studie saknar effektivisering som också är starkt ur sysselsättnings- och itjämningssynpunkt.

image

Thursday, May 26, 2016

Kraftfull effektivisering inom överskådlig framtid?

Tänk om man kunde få läsa i DN att “Under överskådlig tid klarar sig inte Sverige utan kraftfull effektivisering” dvs motsvarande det de idag skriver om kärnkraften? Det lär väl emellertid inte hända inom “överskådlig tid”  cheese .

Vad som är överskådlig tid är ju i och för sig beroende på betraktaren men får man tro den skrift, NETP, som lanserades av Nordiska Rådet i samverkan med IEA nyligen så är det ändå möjligt inom något decennioum, se bild 1 nedan. Kan det vara turbulensen i tidningsvärlden som minskar DNs perspektiv på vad som är överskådligt?

En mera värdig uppgift för DN kunde ha varit att propagera för att utnyttja den lönsamma potentialen för effektvivisering och som vida överträffar all energitillförsel i ekonomiska termer. Det visar den studie som gjorts av Energy Efficiency Watch och som nu föreligger i sin helhet. I det paketet ingår en ovanligt välmatad broschyr som visar några av höjdpunkterna. Däribland en jämförelse av hur olika styrmedel fungerar, se bild 2 nedan. Intressant att se att de som oftast förespråkas av olika ekonomer såsom beskattning och mätning ligger i botten av effektvitet.

I broschyren finns även några korta fallstudier som är värda att begrunda. Även av DN!

image
Bild 1: Kärnkraftavveckling enligt NETP 2016
———————————-
image
Bild 2: Styrmedel i EU 28 från Energy Efficiency Watch

Wednesday, May 25, 2016

Flexibilitet som stelnat?

En viktig möjlighet att skapa effektreserv i eltillförseln är det som kallas Demand Response(DR), eller på svenska flexibilitet, så att vissa delar av användningen kopplas ifrån när priser och driftläge så motiverar. Metoden används med stor framgång på många håll i världen inte minst i USA. Främst i länder och i system som har svag överföringskapacitet.

Regeringen har i en ny förordning lagt fast att effektreserven skall vara miljövänlig och det är svårt att tänka sig något bättre än flexibilitet (DR). Det borde dessutom vara ganska lätt att åstadkomma eftersom potentialen är betydande och (som mycket annat som rör effektivisering) praktiskt taget orörd.

I en kartläggning som gjordes av LBNL i USA 2006 och som använde dåvarande nordiska studier menade att det nordiska systemet hade en DR-potential på 12000 MW varav Sverige hade 4000, se bild 1 nedan. Möjligen kan man undra över att den kartläggning som gjordes av Nordiska Rådet 2014 landar på en lägre nivå, se bild 2 nedan.

Många av DR-åtgärderna har riktat sig mot stora kunders möjligheter men det är framförallt småkunderna som kan vara en ny stor resurs med modernare ICT-möjligheter. Detta har studerats av IEAs DSM-Programme i två projekt, Micro Demand Response and Energy Saving och Smart Grid Implementation: How to engage consumers. Det är inte bara en fråga om teknik utan också om hur man kan göra möjligheten attraktiv för användarna, se bild 3 nedan.

image
Bild 1: Potential för DR (flexibilitet i efterfrågan) i Norden.
——————————————————-
image
Bild 2: Potential för DR enligt Nordiska rådets studie.
—————————————————
image
Bild 3

Tuesday, May 24, 2016

Tillnyktring i Norden?

Då har vi fått se (som det verkar) en påtaglig tillnyktring i den Nordiska versionen av Energy Technology Perspectives, NETP 2016, jämfört med dess föregångare NETP 2013. Vid en först snabbläsning ser vi att energieffektviseringen tycks slå igenom mycket kraftigare (se bild 1 nedan) men framför allt att den tidigare “insmugglade” kärnkraftexpansionen (se bild 2 nedan) tagits bort.

Det verkar också som om skrivningarna om effektvisering fått mycket mera plats och framförallt substans.

The CNS requires a dramatic change in the composition of primary energy supply, coupled with aggressive energy efficiency policies that substantially reduce demand.

Men det är en sak att säga “aggresive” och en annan att göra det! Eller hur energikommissionen?

 

image
Bild 1: NETP 2016
————————————————
image
Bild 2: NETP 2013

Monday, May 23, 2016

Stora stålar och små slantar behövs båda

Det är svårt att se det som inte syns. Särskilt tydligt (oops!) blir det för energieffektivisering när den skall ställas mot utbyggnad för ny energitillförsel. Effektivisering sparar pengar och döljer sig inomhus när nya tillförselanläggningar genererar intäkter och står synliga i landskapet. Något som IEA noterade förtjänstfullt i sin WEIO 2014.

Energy efficiency currently lacks the attractiveness of investment in clean energy supply, such as renewables, reflecting different policy frameworks and a set of specific barriers, including small transaction sizes and verification and measurement issues. In contrast to traditional energy-supply investment, energy efficiency investments offer expectations of future cost savings rather than an asset generating a specific cash flow.

En observation som ytterligare understryks i en artikel om hur jättarna Deutsche Bank och Societe General startar upp finansiering för effektvisering och där en (i den nyvakna?) branschen uttalar sig.

Energy efficiency has had difficulty getting finance from banks because they’re used to financing something they can see

Men även om det är bra att de tunga aktörerna släpper till stora pengar så behövs det något för de mera vardagliga situationerna och i New York har man lanserat “Pay as you save” för att finansiera mindre renoveringar. Britterna har varit och nosat på samma ide i sin Green Deal men sedan krånglade de till det i onödan. Vem blir först i Sverige att göra det rätt?

Månadsindelade arkiv