Friday, January 15, 2016

“Industrin” klagar (igen)

Svenskt näringsliv, som talesperson för “industrin” (bestämd form singularis) har ju valt ett mycket högt tonläge in energifrågorna och med tydlig adress till energikommissionen. I partiledardebatten i veckan märks att de också har en klangbotten i vissa partier. Deras senaste debattinlägg verkar ha varit koordinerat med debatten (eller är det bara en lycklig slump?  smile ).

I artikeln beskrivs “industrin” som hårt pressad och det sägs också att de kan tvingas flytta sin verksamhet om de inte får som de vill. Vindkraften kan man inte lita på för det blåser inte alltid och det är ett jämmer och elände. Man skulle kanske blivit rörd (till tårar) om det inte vore för att det har hörts så många gånger förr och att det inte är sant. Sverige är inget isolerat land, vi har handel med el över gränserna och skälet till att elpriset idag är lågt beror i hög grad på att vi har en stor andel förnybar energi till exempel vindkraft.

Man undrar däremot hur det är ställt i den här (singularis-)industrin? Hur har de det med energieffektiviteten till exempel? En antydan till att det kunde vara bättre (och bli bättre) syns i bilden nedan där Europas länder jämförs. I Sverige har effektviteten försämrats under de senaste åren under det att den förbättrats i till exempel Danmark och Tyskland! Kanske skulle de må bättre av att flytta till dessa länder!

Men detta att vissa delar av industrin talar om sig själv på det sätt som svenskt näringsliv (bestämd form) gör skymmer förhållandet att det finns mer industri i landet, till exempel effektviseringsindustri och förnybarhetsindustri där mångfalden är större och framtidsutsikterna bättre. Dessa grenar är mindre kända och har inte samma resurser att (ännu) höja rösten och ta till brösttoner. Men det kan komma. Enbart de företag som enligt statistikens nomenklatur kan anses syssla med effektivisering är till antalet 182000! Nej Du läste rätt - det är sex siffror!

Kanske det blir som det sägs i Strindbergs Röda Rummet!

....det kommer en dag, då det blir än värre, men då, då komma vi ner från Vita Bergen, från Skinnarviks bergen, från Tyskbagarbergen, och vi komma med stort dån som ett vattenfall…

 

image
Bild ur: Synthesis: “Energy Efficiency Trends and Policies in the EU

Thursday, January 14, 2016

Ekonomi som religion

Julhelgen är som gjord för oss att tänka på de större sammanhangen i livet. En sådan möjlighet gavs i artikeln “The Church of Economism and Its Discontents” av Richard Norgaard där han skriver om vårt vardagsevangelium (ekonomismen) och hur det förhåller sig mellan helheten och delarna i ett ekonomiskt system:

It is easiest to think of systems as being made up of parts that are entirely independent of each other or the nature of the system as a whole: the whole is then simply the sum of the parts…..How fragile are the assumptions behind market economics? Consider the logic offered to support the intrinsic value of exchange:

* If two parties agree to enter into an exchange, both are fully informed, and the exchange is truly voluntary, then the exchange makes both of them better off.
* Therefore, government should not interfere with such exchanges, unless there are significant impacts on third parties.

When we are taught that this logic proves that markets support individual choice and thus should not be interfered with except under unusual conditions, we are being asked to assume that being fully informed is common and third-party impacts are rare. The divisibility of societies into individuals and nature into property has, for economists and increasingly for society as a whole, become a default assumption that merits no mention. These provisos, however, are rarely met: social and natural systems cannot be divided into separate parts, and few parties are ever sufficiently informed.

En mindre tänkare på området skrev nyligen något liknande men mindre sofistikerat (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf).  grin

I båda fallen finns det dock anledning att ifrågasätta om vi i våra vardagsgärningar kommer på rätt spår när vi bara “antar”, mot vårt bättre vetande, att marknaden fungerar utan problem?!

Wednesday, January 13, 2016

Effektvisering och jobben

Cambridge Econometrics har gjort en studie som syftar till att se hur jobb och levnadsvillkor påverkas av satsningar på effektivare energianvändning. Det är inte helt lätt att göra dessa bedömningar.

Det saknas tillförlitlig statistik (de har faktiskt bättre i USA) men det är framförallt ett avgränsningsproblem. Mycket av det som görs och som leder till effektvisering görs av andra skäl än just effektvisering. Man renoverar byggnader därför att de är nedslitna men effektviserar samtidigt, man byter ut en industriprocess därför att man vill förbättra arbetsmiljön men får effektvisering på köpet. Alltså det som vi kallar PLUS-värden (Multiple Benefits på IEA-språk). Men just av detta skäl så har också effektviseringen fördelar som inte alltid syns i kalkylen, till exempel på fastighetsvärdena.

The study also pointed out the existence of other reports which show increases in the value of buildings as a result of improved energy efficiency. In the US, values of buildings with energy performance certificates can be 10-16% higher than comparable non-certified buildings, according to the study.

En klar avgränsning är emellertid möjlig och det gäller att effektvisering (per se) ger högre sysselsättningseffekt än om man istället skulle satt pengarna i ökad energitillförsel. Effektvisering är mera “arbetsintensivt”. Men det finns ett behov att se till att man har rätt utbildad arbetskraft för ändamålet.

The study pointed out that while there is a great potential for energy efficiency jobs in construction, it may be difficult to train the workforce in the necessary skills due to the high levels of self-employment in the sector. The potential lack of skills in the sector could slow the take-up of energy efficiency measures, the study warned

.

Avgränsningarna gör att bedömningen av sysselsättningseffekterna är försiktiga men att en satsning kan innebära en femfaldig ökning till 2030. Se mera detaljer i tabell nedan.

image

GTP (Green Technologies and Practices): Jobs in which workers’ duties involve making their establishment’s production processes more environmentally friendly or reducing their use of natural resources. There are six categories of green technologies and practices, three of which are most relevant to energy efficiency: improve energy efficiency within the establishment (B); reduce or eliminate the creation of waste materials (E); and conserve natural resources (F).

Tuesday, January 12, 2016

100% Förnybart (i hela världen)!

De är inte blyga på Stanford i USA. De har lanserat Lösningen (The Solution Project) med rubriken: THE WORLD CAN - TRANSITION TO 100% CLEAN, RENEWABLE ENERGY.

De går igenom ett stort spektrum av tillförsellösningar (se bild 1 nedan) och visar deras applikation i olika länder på en interaktiv karta, men de har faktiskt också tagit med effektvisering även om det inte syns på kartan. Resultatet för totalt 139 länder finns i ett omfattande dokument och för Sverige (2050) syns användningen i olika sektorer i bild 2. BAU står för Business as usual och WWS för Wind, Water, Solar. I Bild 3 finns deras antagna fördelning på olika förnybara resurser

Det är också intressant att se att de lyckats engagera National Geographic som förmedlare av deras bedömningar. De har ett lite annorlunda format i presentationen men det bygger på samma material.

 

 


image
Bild 1
———————————
image
Bild 2
————————-
image
Bild 3

Monday, January 11, 2016

Effektiviseringens frontsoldater

UKACE, Association for the Conservation of Energy i Storbritannien, har givit sig längst ut i näringskedjan och studerat hur små lokala företag arbetar med renovering, RMI (Repair, Maintenance, Improvement),  och hur detta kan vara en del av effektviseringen. Det är mycket intressant läsning och visar att det är i denna frontlinje som det finns en dold resurs. Eller riktigare, utan denna resurs kan vi glömma allt det som man talat så högstämt om i Paris på COP 21.

I Bild 1 nedan visas hur de olika marknadsaktörerna interagerar och i Bild 2 vad de kan (måste) göra för varandra för att systemet skall ställas in på systematisk effektvisering. Det är uppenbart att branschen fortfarande har mycket att göra för att utvecklas och att vi behöver gå bortom de enkla klyschorna eller sökandet efter de magiska styrmedlen. Se gärna de små pratbubblorna i UKACEs rapport. De är autentiska vittnesmål från små näringsidkare som avgör om det blir någon effektvisering eller inte. Frontsoldaterna!

PS Och var hittar vi motsvarande forskning i Sverige?
PS 2 Men vi har i alla fall EEF (http://www.eef.se) som samlar sådana företag

image
BILD 1: RMI-aktörerna
————-

image
BILD 2: Vem bör göra vad

Thursday, January 07, 2016

Tvåtusentrehundratjugosex

Så många bloggtexter har det blivit på temat energieffektvisering sedan starten för drygt 10 år sedan (http://www.fourfact.com). Nystarten på året 2016 firar vi med att uppmärksamma ett riktigt höjdarwebinarium!

A brief history of energy efficiency labelling
Benoit Lebot, director of IPEEC

Benoit är som IPEECs direktör ansvarig för G20-gruppens energieffektviseringsprogram vilket efter COP21 kommer att vara en av tungviktarna i branschen. Detta webinarium är ett lysande tillfälle att stifta hans bekantskap.

Date: January 14, 2016
Time: 14h00-15h00 Central European Time (check your local time)

Energy Labelling has progressively become a must-have in the energy efficiency policy toolbox. When implemented with care, energy labelling presents a face that energy efficiency –also known as the invisible fuel- often misses. Energy labels help end-use consumers to make more informed decisions when purchasing a product, equipment or system. Fascinating too is to see how energy labels facilitate and shape market transformation strategies when combined for instance with fiscal or financial scheme. What lessons can be learned from the implementation of the European energy labels? What are the possible options for consolidating such high -visibility policy instruments in the future? The presentation will recall the conditions of the elaboration of the first European labels, discuss achievements and share views to reinforce existing schemes.

GOTT NYTT År förresten!

Monday, December 21, 2015

God Jul och Gott Nytt År!

image
med hjälp av UNICEF.

Vi ses igen efter trettonhelgen. Under tiden kanske ni vill fundera över var vi står idag när det gäller energianvändningen vilket visas i skriften “Synthesis: Energy Efficiency Trends and Policies in the EU. Vårt hemland ligger inte så bra till och svaret på frågan är inte att vi varit duktigare vad gäller ekonomisk utveckling (BNP). Andra har varit bättre både i det avseendet och i energieffektivisering (se bild nedan).

image

Friday, December 18, 2015

Framtidens energitjänster

Vi behöver ett fundamentalt nytänkande inte bara hos myndigheterna utan även hos leverantörerna för att åstadkomma den omstrukturering som behövs för att göra verklighet av de potentialer som finns. Det är populärt att tala om de “lågt hängande” frukterna och att raljera med dem som inte plockar dem trots att de hänger framför näsan. Men vi behöver också jobba med skördemaskinerna det vill säga de företag som gör energinyttan tillgänglig. “Energitjänstemarknaden” behöver utveckla sina affärsmodeller-

Användaren söker energins nytta (ljus, kraft, värme, kyla) vilket man får av kombinationen energi + den installation/apparatur som man har. Installationerna kan ha olika verkningsgrad (=vara mer eller mindre effektiva). Användarna har mycket olika förutsättningar för att göra goda val.

Det behövs ett bredare utbud från effektiviseringsindustrin och som bättre matchar den mångfald av kundkategorier som finns, från små till stora, från rena lekmän till kompetenta. Även många kompetenta saknar kapacitet och tvingas i sitt dagliga värv prioritera andra arbetsuppgifter än att hushålla effektivt.

Det innebär att flera produktleverantörer måste identifiera ”energitjänster” som en affärsmöjlighet för dem och forma allianser med (var-)andra.

Utveckling av affärslösningar bör också sökas i en horisontell integration (kombination av tekniker för effektvisering och även kombination med t.ex. lokal energiförsörjning). Därutöver kan man behöva utveckla former för tillhandahållandet så att trygghet och funktion säkerställs över en längre tidsperiod vilket kan ske genom auktorisation, servicekontrakt, delning och kollektiv upphandling etc.

I bilden nedan görs ett försök att skissa olika utvecklingsvägar:
1. INNEHÅLL, så att man tar hänsyn inte bara till delar av installationen (t.ex. isolering, belysning, motorer) utan gör paketlösningar som kan leveraras vid olika tidpunkter men succesivt kompletteras. Att man vid något tillfälle också tar hänsyn till energileveransen, kanske med lokal försörjning, helt eller delvis.
2. FORM, så att man efter att ha fått “hårdvaran” på plats också ser till att den fungerar och justeras. Men även att man kan engagera sig i lösningar som siktar på delning (av till exempel lokala energianläggningar) och kretslopp (genom att kanske se till att reparationstjänster ingår). Vissa telefonföretag gör affär av att byta ut till senaste modell och det kanske kan vara intressant även i vår bransch? Inte så att den gamla skrotas utan uppgraderas?
3. TID, så att man efterhand som situationen medger ser till att underhålls- och ombyggnadstillfällen utnyttjas. Varken Rom eller det uthålliga samhället byggs på en dag!

image

Thursday, December 17, 2015

Energins Tulipanaros?!

Det är lika bra att erkänna att vi har ett STORT problem med effektvisering. Det är detsamma som när det gäller uttrycket tulipanaros. Det är lättare att säga än att göra. I EU har man i arbetet med Energiunionen ställt en tulipanaros i utsikt men det verkar som om de kört fast. De förefaller dock medvetna om problemet eftersom de själva sagt att det fordras ett genomgripande nytänkande (fundamentally rethinking) på området.

Vi skall inte låtsas att det är lätt men inget av det som EU-kommissionen hitintills visat upp är i närheten av en lösning. Det fordras att man som nämnts tar ett större grepp och ser till hela energisystemet och hur dess delar fungerar utan att hoppas på att någon enskild insats (styrmedel), t.ex. priserna, på något mirakulöst sätt skall lösa problemet. Det behövs en hel verktygslåda och en vettig plan att arbeta efter.

Myndigheter (och departement) måste börja agera utifrån en mera realistisk uppfattning om hur marknadens aktörer fungerar. ”Beteendeekonomin” bör vara utgångspunkt för att aktivt söka finna former för hur incitament (nudges) utformas så att effektivisering blir den första och prioriterade åtgärden. Erfarenheterna från Brittiska BIT bör stå som modell för att utforma ändamålsenliga styrmedel.

Alternativet är att vi bygger ut energitillförsel som fordrar stora resurser men som fortsätter att försörja en överstor energianvändning där en alltför stor del inte ger tillräcklig nytta.

Myndigheterna bör samordnas bättre i sin utövning genom att man tillsätter en nationell samordnare för effektvisering. Denne skall årligen rapportera till regeringen hur det samverkande arbetet med energiomställningen fortskrider.

När det sedan gäller de enskilda delarna så finns det faktiskt hos Britternas BIT en bra plan att arbeta med så att styrmedel kan vinna anklang hos mottagarna genom att mera rikta sig till deras intellekt än att ta omvägen över plånboken (se tabell nedan).

image

Wednesday, December 16, 2015

Fullt och helt inte styckevis och delt

Uttrycket lär vara från Ibsens drama Brand: “Var det du är och var det helt och icke styckevis och delt” men kan appliceras på energieffektvisering. Ett av de mest framträdande dragen för vår bransch är nämligen fragmentiseringen. Ingen bryr sig och ingen tar ansvar för helheten. Man hoppas (!?) att genom uppdelning av ansvaret där alla var och en för sig gör så gott de kan så skall slutresultatet bli “optimalt”. En romantisk inställning som särskilt kommer till uttryck i uppdelningen i ett antal myndigheter som agerar utan någon koordinering och som när de tillfrågas vill göra gällande att en “korrekt” prissättning löser problemet. Nyligen framförd av Energimyndigheten i ett yttrande där de också påstår att energieffektvisering kan vara negativt för energisäkerheten!

Nu efter Parismötet kan man möjligen hoppas att kravet på återkommande redovisningar av vad varje enskilt land gör och hur de lyckas också leder till en tillnyktring i Ibsens anda. Myndigheterna måst dels samverka bättre och dels bättre förstå hur den där mystiska kunden fungerar i verkligheten vilket avviker från de vanliga läroböckerna.

1. Kunden har liten möjlighet att respondera på prissignalen eftersom den i sig är komplicerad. För el har man olika priser på distribution och energi från olika leverantörer vilka skall sammanvägas.
2. Även med den bästa information i världen kan den övervägande majoriteten av användare inte sätta samman ett fungerande paket av olika effektiviseringsåtgärder från olika teknikområden och jämföra dem
3. Även med ideal information så tolkar användaren den utgående från högst begränsad erfarenhet och blir beroende av förenklade beslutsregler (tumregler, hörsägen etc.) vilket visas av den ”beteendeekonomiska forskningen”.

Även om den professionella “kunden”, såsom energiföretagen, i allt väsentligt fungerar ekonomiskt rationellt så gäller detta inte för majoriteten av oss andra som förväntas utgöra den marknad som faktiskt skall genomföra åtgärderna. Vi som i vår ignorans bara vill ha ljus, kraft och värme och som varken är civilekonomer eller -ingenjörer och som gör våra kalkyler genom att jämföra med grannen.

 

Tuesday, December 15, 2015

Gårdagens nyheter!

Nu efter Parismötet känns det lite avslaget att prata om en studie som heter “HOW ENERGY EFFICIENCY CUTS COSTS FOR A 2-DEGREE FUTURE”. Det kanske redan är dags att revidera med en upplysning om 1,5 grader istället? Men gårdagens nyheter är relevanta även med den nya målsättningen eller kanske ännu mera eftersom de ger viktiga upplysningar om hur mycket vi kan tjäna på den omställning vi står inför.

Studien illustrerar att det är effektvisering som är huvudspåret (se bild 1 nedan) och att det finns stora pengar att tjäna inte bara för klimat och miljö utan i ökad välfärd mätt som BNP (se bild 2 nedan). Fördelarna finns i alla de studerade regionerna och tillsammantaget är det stora summor på spel.

The total societal costs in the energy-efficient pathway are 2.5 – 2.8 trillion USD (constant 2005) lower than in the energy-intensive pathway in the period 2015 – 2030 (excluding transaction costs). The energy savings of the energy-intensive pathway still result in net cost savings of 1.2 – 1.6 trillion USD compared to the BAU scenario for the same period, with annual savings of approximately 0.2% of the global GDP in 2030. Both pathways are thus more than able to cover any transaction costs associated with EE.

Mötet i Paris ger ju grund att tro att transaktionskostnaderna kan hanteras eftersom alla är beredda att ställa upp.

 

image
BILD 1
——————————
image
BILD 2

Monday, December 14, 2015

Berlin september nästa år

eceee ordnar sin “industrial summer study” på ny plats och med nytt koncept.

Industrial Efficiency 2016, 12–14 September 2016, die Kalkscheune, Berlin

1. Policies and programmes
2. Sustainable production design and supply chain initiatives
3. Energy management: the nuts and bolts
4. Technology, products and systems
5. Business models and financing: established practice and innovative approaches

Vad skall Du göra? Först skriv in datumen i din kalender och sedan fundera över om Du vill göra en presnetation. Skicka in din “abstract”!

Friday, December 11, 2015

Utan spaning ingen aning

Det finns få frågor som så kan bringa folk i luven på varandra som den om mätning av energi och vatten eller (ännu värre) koldioxid. Är det lösningen på alla problem eller leder det till sedernas förfall?
Nu finns det kanske en medelväg när man försöker verifiera resultat av ätgärder och IEA DSM projekt 16 har ett förslag som presenteras och diskuteras i ett webinarium torsdagen den 16 december kl 15-16.

Measurement & Verification (M&V) is a prerequisite to assess the quantitative outcomes and performance of energy, water or CO2 saving measures and to translate ‘NWh’ into savings cash flows for financing and other purposes. Task 16 proposes simplified M&V approaches for electricity, heat, water or CO2 saving measures in combination with so called quality assurance instruments to verify the functionality and quality of ECMs, but not necessarily their exact quantitative outcome. We would like to introduce the concept and discuss applicability and limitations of these approaches.

PS: IPMVP has recently formed subcommittee to explore further options based on the Task 16 paper

.

Thursday, December 10, 2015

Surrealistisk klimatpolitik

Det bästa i den surrealistiska konsten är den som visar bilders bedräglighet. Ett vackert exempel är Magrittes “Ceci n’est pas une pipe” (Detta är inte en pipa)
image
Och därför är det nästa surrealism i kubik när ledande energiföretag i Europas kallar sig Magritte-gruppen och lägger ett förslag om att slopa stöd till förnybar energi och istället satsa på prissättning på koldioxid.

Inte så att det är något fel i att sätta ett pris på koldioxid, tvärtom, utan i att det ena inte utesluter det andra. Och att det ena (pris på koldioxid) inte genomförs så lätt utan har stora hinder vid införande och användning.

Ett bra sätt att visa hur sådan prissättning kan gå till i verkligheten görs av CDP i en skrift som heter “Carbon Pricing Pathways” (vägar till pris på kol). Där visar de att det är en process att nå fram till en effektiv prissättning. Det finns olika nivåer i priset och beroende på nivå är styreffekten olika (se bild nedan).

Vägen är heller inte snitslad utan kan gå åt pipsvängen (avsiktlig vits) om man gör fel. De visar också, vilket är ännu viktigare, att kolpris behöver kompletteras med andra åtgärder eftersom det ensamt inte löser hela och inte alla problemen.

När man läst detta är man mindre benägen att lita på att bilden är verklighet! Den riktige Magritte har visat det.

image

Wednesday, December 09, 2015

Stresstesta banker för deras klimatrisk

En “Think-tank” i Storbritannien föreslår att banker och finansiella institutioner skall “stresstestas” avseende sina möjligheter att hantera klimatrisker. Deras rapport har det passande namnet “The known unknowns”.

Idén är bra eftersom det skulle ge oss vanliga kunder och dödliga en möjlighet att förstå vilka risker våra pengar löper. Men visst ger det en kuslig känsla att de som tar bra betalt för att hantera våra slantar och som ofta motiverar att de skall ha höga bonusar för sitt enormt kvalificerade arbete kanske inte riktigt förstår vad de sysslar med? Eller är läskunniga? grin

Måste serverhallar vara energikrävande (och ha skattelättnad)?

Häromdagen rapporterades om nya rön från Umeå Universitet om att man kunde spara stora mängder energi genom att schemalägga trafiken på andra sätt. Exemplet var att 2,5 miljarder visningar av Gangnam Style på YouTube fordrat 400 GWh elenergi vilket ju är tankeväckande.

Vore det inte en bättre affär för alla att ta sådana här möjligheter i anspråk än att ge skattelättnader för datorhallar? Det tycker i alla fall EEF!

Läs mer

Månadsindelade arkiv