Friday, February 13, 2015

Djävulen i detaljerna (och kulisserna)

Europas energianvändning sjunker rejält. Ett faktum som dels antas bero på minskad industriell aktivitet men också på ökad effektvisering. Sveriges elanvändning är den lägsta på decennier och förklaringen här sägs vara varma vintrar.

Inom EU förbereder man att stärka effektiviseringsambitionerna eftersom, den lägre användningen till trots, importberoendet förblivit högt.

Det ser ju bra ut! Har vi lyckats vända trenden? Men vad är det som tittar fram? En bockfot och en svans! Underlaget om en Europeisk energiunion som diskuterades i Riga och till vilket fanns ett internt papper som läckt ut kanske döljer något?

Enligt The Guardian (se första länken ovan) så talar man om ökad satsning på kärnkraft och om att Europas konkurrenskraft hämmas av USAs låga gaspriser (skiffergas). Vi trodde att man förstått att det är kostnaderna för slutprodukten och inte priset på insatsvaran som gav konkurrenskraft. Och att kostnaderna minskar med ökad effektvisering.

Hin håle tycks vara på rymmen igen.

Thursday, February 12, 2015

Kretsloppsekonomin på väg ner i avloppet?

Det är svårt att förstå vad som händer med EUs satsning på att minska avfallet och öka kretsloppen.

Å ena sidan säger ministerrådet stödja en sådan satsning men samtidigt stödja att den dras tillbaka. Motivet att dra tillbaka sägs vara att den är för byråkratisk i sin utformning.

Förre kommissionären Janez Potočnik som sydde ihop förslaget är kritisk men är diskret i frågan om vad och vem som drivit ner processen i avloppsdiket.

Det finns anledning att följa detta ärende på grund av dess likheter med den Energiunion man säger sig vilja skapa. För om en så enkel sak som kretsloppsdirektivet kan bringas till haveri så bör man nog vara skeptisk mot kommissionens vilja och förmåga när det gäller energin. Att minska avfallet är en “no-brainer”. Att effektvisera (och minska) energianvändningen har mycket mäktigare motståndare.

Wednesday, February 11, 2015

Några 100-tusen jobb vore väl bra?

Den Brittiska studien om sysselsättningseffekter av förnybar energi och effektivare energianvändning säger att i genomsnitt handlar det om 0,8 jobb per GWh och att det avser både direkta jobb (D), indirekta (DI, underleveranser) och inducerade (DII, följd av den ekonomiska injektion de nya jobben ger). Lite grann av hur de fördelar sig syns i den bearbetade figuren nedan.

Studien har noggrant rensat i materialet för att säkerställa underlagets användbarhet och jämförbarhet, men nämner att det också kan innebära att sysselsättningseffekterna underskattats. Det förefaller troligt bland annat eftersom de granskade studierna per definition görs på historiskt material. Därför kommer inte innovationsaspekten till sitt fulla uttryck.

Men 0,8 är inte illa heller. För Sverige skulle det innebära minst 200 000 nya jobb. Kan det vara något för kommissionen? Skall vi slå till?

image

Tuesday, February 10, 2015

Konsumenternas energiunion?

Visst låter det fint i rapporterna från mötet i Riga förra veckan om den Energiunion som förbereds! “Consumers, empowered with new decision-making powers, will be at the heart of the European Union’s energy union strategy “

Men vad betyder det när man säger: “We have to educate consumers, and consumers should benefit from our efforts”? Läser man dokumenten som ligger till grund så finns det 12 punkter som skall utvecklas och de ger inte mycket vägledning. I det 22-sidiga underliggande dokumentet blir det något klarare när man talar om “participatory energy systems” och att produkter saknas på marknaden. Framförallt saknas en riktig marknad för effektivisering.

Men vill det sig illa kan det bli kosmetiska reformer där valmöjligheterna kommer att likna vilken oligopolmarknad som helst. Som bankerna till exempel - byt bank om Du inte är nöjd, säger man till oss - från en med en ränta till en annan med samma. Big deal!

Monday, February 09, 2015

Öppna dammluckorna för nya gröna jobb

“In the longer term, climate change policy will unleash a wave of innovation as firms reposition themselves and seek to exploit carbon opportunities. Jobs will be created in research and the development of low-carbon technologies. Over time, the results of this research will generate new investment and further job opportunities. What these will be and how this would differ from what would have happened without these policies is hard to predict. What is not in doubt, however, is the powerful effect that innovation and technical change can have on productivity and economic growth.”

Citatet är från en Brittisk studie utförd av UKERC där man på ett utomordentligt grundligt sätt studerat hur, var och hur många nya jobb kommer till och vilka gamla jobb som trängs undan. Mer behöver väl egentligen inte sägas?

Det skulle i så fall vara att dessa frågor i viss omfattning kommer att behandlas i presentationen i DSM Universitys nästa webinarium “How to make the best technology even better, BAT becomes BAT+” den 11 februari. Glöm inte att registrera er för att vara med!

Friday, February 06, 2015

Kommissionens viktigaste underlag finns redan nu

Analysen visar att hindren för energieffektivisering är betydande, och att den samhällsekonomiska potentialen vida överstiger nuvarande energieffektiviseringsåtgärder.” Så skriver man i en rapport som gjorts av Sweco på uppdrag av Näringsdepartementet.

Vi talar om tiotals TWh och vi talar om behov av nya styrmedel som tar hänsyn till beteendeekonomiska faktorer, det vill säga hur vi människor tänker på riktigt, se bild nedan.

Man märker att författarna känner sig lie ovana vid att släppa greppet om de gamla (neoklassiska förklaringarna) men de har i alla fall börjat öppna slussarna till att tänka på styrmedel som kan ha verklig effekt och lösgöra de stora potentialerna.

Grattis kommissionen! En del av jobbet är gjort redan!

image

Thursday, February 05, 2015

Lettland sätter dagordningen för Europas energi

Och det gör de på fredag vid en konferens om “The European Energy Union”. Dagordningen är uppbyggd kring 5 punkter. Punkter som säkert bör ha en viss betydlese också för den kommande svenska kommissionen:
1. Supply security, based on solidarity and trust (där nät- och regleringsfrågor står i centrum)
2. A competitive and completed internal energy market
3. Moderation of energy demand
4. Decarbonisation of the EU energy mix
5. Research and Innovation

Chefen Juncker har i sitt trontal uttryckt vissa förhoppningar

I ... want Europe’s Energy Union to become the world number one in renewable energies. I would also like to significantly enhance energy efficiency beyond the 2020 objective, notably when it comes to buildings, and I am in favour of an ambitious, binding target to this end.

Det låter ju lite bättre än titeln på punkt 3 “Moderation”! Man kan kanske hoppas lite på att IEAs chef som håller ett inledningsanförande slår ett slag för massiv energieffektvisering som de gjort i flera av sina publikationer under senare år.

Man skulle också vilja hoppas att de svenska delgaterna tar upp frågan om sameuropeisk teknikupphandling under punkt 5 även om de inte hinner invänta presentationen i DSM Universitys nästa webinarium “How to make the best technology even better, BAT becomes BAT+” den 11 februari. De skulle i så fall kunna göra det i samtal med en av talarna under den punkten, Marianne Haug, som ett tag var min chef på IEA.

Wednesday, February 04, 2015

Rör inte min tvättmaskin!

Orden kommer från Linda Hull, heltidsarbetande pendlande tvåbarnsmor och projektledare före IEA DSM Projekt 23 “The Role of Customers in Delivering Effective Smart Grids”. Skälet till hennes upprördhet var en fråga om hon kunde tänka sig att tvätta på natten om hon fick lägre elpris då. Den som frågade var en person som hört en tidigare svensk energiminister hävda att det var bättre att tvätta när priset var lågt.

Nu meddelar ett av våra debattorgan på energiområdet:

Vi använder mer el när det är kallt än varmt, vi använder mer el när vi är vakna än när vi sover och användningen i våra hushåll har en topp på morgonen när frukosten ska göras och morgonduschen klaras av och en på eftermiddagen när middagen ska göras.
- Man behöver inte vara raketforskare för att se detta…...Och budskapet till dem som tror att efterfrågeflexibiliteten kan bidra i någon större utsträckning till att lösa effektproblematiken blir det: nej det kan den inte. Incitamenten är för små i förhållande till nyttobortfallet

Var det inte det Linda sade? Så därför studerade hon (och hennes kollegor i ett annat IEA DSM projekt) hur flexibiliteten spelar in i ett system med större inslag av lokal egen produktion av el och med större inslag av ackumulerande värmelaster och laddningsbara fordon.

Och jo - flexibiliteten kan komma att spela en stor roll även om hushållens andel i denna kommer att vara underordnad. Industrins och näringslivets kommer att vara viktigare.

Även om inte heller hushållen skall räknas bort. Lokalt kan den vara betydelsefull visar Australiska undersökningar över hur energiföretagen kan utnyttja flexibiliteten i nät med kapacitetsproblem. Och vad gäller incitamenten finns indikationer från USA på att man i vissa lägen känner det som ett samhällsansvar att medverka till regleringar. Slutligen finns några företag som redan genom analysverktyg och affärsmodeller för aggregering av mindre resurser försöker bryta ny mark.

Men det är klart att om någon för några decennier frågat mig om jag skulle vilja använda en bläckstråleskrivare för mina brev förmodligen skulle tackat nej med hänvisning till att min reservoirpenna var alldeles tillräcklig. Tekniken förändras och därmed båda smak och “behov”.

Tuesday, February 03, 2015

Innovationsplock

Financial Times har under den prestigeladdade rubriken “Energiinnovationer” plockat samman lite artiklar om just detta.

Visserligen verkar det mera som om de krattat skrivborden på redaktionen, men det finns lite ledtrådar i alla fall. Intressantast är den om CEPIs projekt för att minska energianvändningen i pappersindustrin men även om batterier för solenergi, smarta nät i Storbritannien och tyska “prosumenter”. Men gubevare oss för frusen metan även om namnet “brännbar is” låter spännande.

Monday, February 02, 2015

Think about what you could do for your country

President Kennedys ord “My fellow Americans, ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country” känns aktuella när ett antal förträdare för svensk basindustri i Svenska Dagbladet vädrar sina förhoppningar på att energikommissionen skall leverera stabila förutsättningar, låga priser etc. etc.

Det som gör tanken på Kennedy befogad är att samma veckoslut har Financial Times (FT) ett antal artiklar om bland annat vad pappersindustrin kan göra för att minska energianvändningen.

FT har tagit del av ett projekt som drivs av den Europeiska organisationen för papperstillverkare (CEPI) driver.

Energikommissionen kommer att behöva gedigna kunskapsunderlag och behöver därför knyta till sig expertis som kan ge svar på frågor om ... omfattningen av framtidens elbehov

skriver de svenska industriföreträdarna. Ja men glöm inte CEPIs (och andras) optioner.

Friday, January 30, 2015

Kodakifieringen kommer snart också till energibranschen

Michael Liebreich intervjuas om det nya världsrekordet i låga priser för solcellsanläggningar och det är ju intressant i sig.

Men det blir ännu intressantare när man efter c:a 7.30 i intervjun börjar tala om hur företag utvecklas under teknisk konkurrens och när nya tekniska lösningar börjar dyka upp. Då nämner han kodakifieringen (the Kodak moment). När ett företag ser att den nya tekniken kommer men man ändå inte agerar annat än möjligen för att försöka stoppa den. Plötsligt en dag så är det över.

Detta kommer snart att hända också i energibranschen. Man kan kämpa emot (som säkert några kommer att försöka i energikommissionen) eller hänga på. När man kommer till c:a 11 minuter i intervjun är det som att höra en förutsägelse för ett av sammanträdena i kommissionen när den etablerade industrins företrädare begär ordet!

Thursday, January 29, 2015

Tänk probabilistiskt!

Men allra helst, tänk ut ett annat sätt att säga det. Vi behöver nämligen ett sätt att beskriva framtiden så att den blir begriplig och attraktiv.

Det finns ingenting så svårt att ta itu med, ingenting så väldigt att leda, ingenting så osäkert om framgång, som att införa en ny tingens ordning; ty den som försöker har nämligen alla dem till fiender som drog fördel av den gamla ordningen och han har endast ljumma försvarare i dem som drar fördel av den nya.

Citatet tillskrivs Machiavelli och hans bok Fursten. Det är inte alldeles korrekt utan snarare en sorts sammanfattning av bokens idé. Och det passar alldeles utmärkt på hur man argumenterar på vissa håll inför energikommissionen. Gammal teknik är bra - Ny teknik är osäker. Vad skall vi göra en kall natt när det inte blåser? Man vädjar till vår ryggmärg snarare än till hjärnan.

Så hur skall vi kunna beskriva en framtid där energisystemet byggs på uthållig förnybar energi så att det blir begripligt? Det verkar inte helt rätt att säga som i presentationen från Danmarks tekniska högskola “Tänk probabilistiskt”, se bild nedan.

Och vad skulle jag själv ha sagt om någon tittat på min ungdoms önskelista inför julen (brevpapper, kamera, biobiljetter och grammofonskivor) att i framtiden kan Du fixa allt det här bara med hjälp av din mobiltelefon! Så vad skall Du ha de här sakerna till? Skulle jag trott på det och skulle jag ha ändrat på mina önskningar?

Så snälla - hjälp till att forma den nya berättelsen om framtidens energisystem så att Machiavellis gamlingar kan förvisas till det muséum där de hör hemma.

 

image

Wednesday, January 28, 2015

Davos talar till oss

Även om det inte känns helt seriöst att en grupp som flygs in i 1700 privatjet diskuterar global uppvärmning och ojämlikheten i världen så kan det underlag som presenteras för dem vara av intresse. En av rapporterna heter “Future of Electricity” och har bland annat en illustration av hur elmarknaden utvecklas, se bild nedan. Det är nära kunderna som det mest spännande händer.

I rekommendationerna känner man igen alla de gamla vanliga paradfraserna MEN det smyger sig in lite nyheter i ordsvallet. T.ex. det som här markeras med kursiv fetstil:

* Plot the most efficient pathways to policy objectives. Incentivize “no regrets” investments such as energy efficiency technologies, demand response services, and the upgrading of network and generation plant efficiencies. Exploit the most efficient renewable resources within and across borders

* Ensure clear, effective signals: Provide a clear, stable market signal on carbon pricing to incentivize decarbonization. Reward efficiency, reliability and flexibility, encouraging predictable, dispatchable, fastresponding supply to complement growth in demand response solutions in balancing increasingly volatile supply and demand. Recognize in network tariffs and regulatory frameworks the value of reliable grid capacity

Framtidens system kommer att byggas kring kunden!

Och vad gäller rapporterna i övrigt så finns många som ser spännande ut, kolla bara! Så det saknades inte lektyr på vägen hem i privatjettarna.  smile

image

Tuesday, January 27, 2015

BULB Fiction

Visst vill man väl tro att saker som kallas Eco också är gröna, miljövänliga och allt annat som man förknippar med särskilt bra ur hållbarhetssynpunkt. Men det tycks inte gälla lampor och särskilt inte vissa tillverkares produkter. Bulb Fictions som Coolproducts så fyndigt får till det (se bild nedan).

Coolproducts redovisar att lampor som ligger i de lägsta klasserna (C och D) enligt EUs märkningssystem, nu när glödlamporna plockats bort, ändå säljs med beteckningen Eco. Det verkar dessutom ha ett samband med vissa tillverkares svårigheter att anpassa sig till den tekniska utvecklingen och att hänga kvar med gamla lösningar längre.

Det kastar också ett visst återsken över den sorts politik där man utnämner gammal teknik som en “brygga” över från svunnen tid till framtid vilket sker alltför ofta. Bryggor tenderar att förlängas i det oändliga.

image

Monday, January 26, 2015

Kapacitetsmarknader är för fegisar

Den som säger det är den tyske energiministern Sigmar Gabriel. Och han tillade: “Power plant operators are only interested in capacity payments so that they can “conserve surplus capacities at the cost of electricity consumers,”

Det är bra att det sägs eftersom ett antal av de stora företagen på den svenska marknaden också luftat sin önskan att få pröjs för att hålla reserv vilket är ett bekvämt sätt att tjäna pengar utan större ansträngning.

Detta kan vi läsa i Euractiv som också ger en sanbbkurs i vad det handlar om.

BACKGROUND
“Capacity mechanism” describes a system in which power generation capacities are rewarded through financial compensation.

Supporters claim this model will prevent possible blackouts, such as on days with high demand and low wind and sun.

Under this model, compensation for secure supply is meant to help cover the costs of conventional power stations - mainly gas and coal.

Nej alternativet med EOM (Energy Only Markets) är inte heller utan problem eftersm prisvariationer kan vara svåra att förutse och att hantera men idag har vi helt andra möjligheter än i kraftsystemens barndom och det är kunderna som kan agera med laststyrning och smarta applikationer både för användning och tillförsel.

Om man hade en mera elak läggning skulle man kunna påpeka att idén med kapacitetsmarknader har drag av planekonomi cool smirk

Frikoppling på riktigt

Det är alltid lite kul när teorin fungerar i verkligheten, till exempel detta med frikoppling. I bilden nedan ses hur Sverige har upplevt en “resource decoupling” mellan energianvändning och BNP samt en “impact decoupling” mellan växthusgaser och BNP.

Vår energianvändning är nära nog konstant sedan 20 år tillbaka medan växthusgaserna minskar.

Tittar man på energiintensiteten (Energi per BNP-krona) så minskar den med ungefär 2%-enheter per år. Vilket ger ytterligare relief mot den förra regeringens målsättning att under 15 år (2005-2020) minska intensiteten med 20%. Det skulle alltså med lätthet kunnat vara 30%!

Men den riktiga lärdomen är att nu när vi kommit så här långt praktiskt taget utan ansträngning så är det dags att lägga upp ribban på riktiga höjder. EU säger nu “efficiency first” - låt oss bli först på att visa hur man gör det - på riktigt.

Läs mer