Wednesday, June 17, 2015

1767 var ett märkesår för svensk energipolitik

Frågan är om dagens energikommission törs visa samma insikter och framsynthet som man gjorde för 250 år sedan? Professor Wene återkallar minnet av beslutet om att hushålla med ved från 1767 i sin tyska intervju (som finns i sin helhet här Bild_der_Wissenschaft_06_2015.pdf). Beslutet från den tiden visar att man tordes satsa både på hushållning och förnybar energi! Gack och gör sammalunda!

Ur Wikipedia: Under 1700-talet uppstod rådde vedbrist i Sverige. Orsaken var järnverkens stora användning av träbränsle vid framställningen av stångjärn, vilket då var rikets största exportvara. Därutöver åtgick stora mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna som då var den vanligaste värmekällan. Dessa öppna spisar släppte ut uppemot 90 procent av värmen genom skorstenen. Viktiga konstruktionsförbättringar skedde efter att Rikets Råd, under ett sammanträde på Stockholms slott den 27 januari 1767, beslutade om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Uppdraget gick till generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt. På hösten samma år presenterade de sina förslag i skriften “Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Jämte Bifogade Kopparstycken.”

Tuesday, June 16, 2015

G7 och klimatproblemen

Mötena mellan världens stora brukar ofta mynna ut i välformulerade deklarationer som emellertid har lite innehåll och praktisk betydelse. Det senaste mötet i G7 har (enligt bedömare som är vana att tolka texterna) avvikit såtillvida att skrivningarna om klimatfrågorna är ovanligt tydliga och “bindande”. Döm själva (sidorna 12-14) där det bland annat sägs att de skall…:

...follow a low-carbon and resilient development pathway in line with the global goal to hold the increase in global average temperature below 2 °C…... We commit to doing our part to achieve a low-carbon global economy in the long-term including developing and deploying innovative technologies striving for a transformation of the energy sectors by 2050 and invite all countries to join us in this endeavor

När det gäller energi så har de slagit fast sju principer:

This work will be based on the core principles agreed by our Ministers of Energy on May 5-6 2014, in Rome:

1. Development of flexible, transparent and competitive energy markets, including gas markets.
2. Diversification of energy fuels, sources and routes, and encouragement of indigenous sources of energy supply.
3. Reducing our greenhouse gas emissions, and accelerating the transition to a low carbon economy as a key contribution to sustainable energy security.
4. Enhancing energy efficiency in demand and supply, and demand response management.
5. Promoting deployment of clean and sustainable energy technologies and continued investment in research and innovation.
6. Improving energy systems resilience by promoting infrastructure modernization and supply and demand policies that help withstand systemic shocks.
7. Putting in place emergency response systems, including reserves and fuel substitution for importing countries, in case of major energy disruptions.

Frågan är om Sverige kan få besvär med dessa principer eftersom Energimyndigheten inte håller med om principen 4!  rolleyes

Monday, June 15, 2015

Har Sverige missat tåget?

“Wir haben den Zug verpasst” (Sverige har missat tåget) säger en av världens ledande experter på tekniklärande för energisystem, den svenske professorn Clas-Otto Wene, i en tysk intervju. Han tillägger: “Deutschland heute wesentlich besser aufgestellt als Schweden.” (Tyskland har det bättre förspänt än Sverige).

Det vore passande läsning för de herrar som tog till orda i DN för någon vecka sedan och försökte framställa Tysklands Energiewende i dålig dager. Det må vara att de i kraft av sina ämbeten har imponerande titlar men som bedömare av energisystem och teknikutveckling är de betydligt sämre rustade än den intervjuade professorn.

Friday, June 12, 2015

Vi kan misslyckas själv.

Ett återkommande budskap från myndigheterna har varit att marknaderna (i stort sett) fungerar och att styrmedel som till exempel Vita Certifikat inte behövs. Förklaringen är att det inte finns några marknadsmisslyckanden som sådana styrmedel skulle kunna bota.

Detta synsätt baseras väsentligen på att vi kan hantera vad marknaden erbjuder på ett tillfredsställande sätt. Den information vi får om de alternativ som står till buds är tillräcklig och vi kan som goda konsumenter hantera den.

Nu kan ju detta ifrågasättas till exempel på det sätt som Världsbanken gjort nyligen. De visar att vi själva som aktörer på marknaden är fullt kapabla att ställa till det. Just genom vårt sätt att hantera information. Vi tänker fort istället för långsamt och vi filtrerar bort det som vi inte känner oss bekväma med.

Det kanske rent av är så att vi själva är det marknadsmisslyckande som behöver botas? (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf)

Thursday, June 11, 2015

Kan fenomenet “Väl fungerande energimarknad” räddas”?

Bodil Jönsson skriver i en artikel som endast perifert berör energifrågorna om en tanketradition som ändå känns relevant för oss.

Platon gav på sin tid sina lärjungar i uppdrag att ”rädda fenomenen”. Bakgrunden var den dåvarande föreställningsvärldens krav på att alla himmelska rörelser skulle vara cirkulära. När så planetbanor sedda med jordiska ögon faktiskt visade sig vara allt annat än cirkulära, före­föll ordningen rubbad och skulle därför återställas. ”Räddningen” bestod i att man till sist lyckades ”förklara” observationerna med tänkta cirkelrörelser överlagrade på varandra så att de tillsammans kom att forma just de rosettbanor som planeterna beskrev. Vilken lycka! Själva idén, teorin, den gamla tankegrundvalen kunde därmed behållas oförändrad.

Vad var det då för mening med att fenomenen räddades? Jo, att man fortsatt kunde vidmakthålla en föreställning om att himmelska rörelser är väsensskilda från jordiska. Därmed slapp man se respekten för det himmelska gå förlorad. Långt, långt senare när människan hade insett att jorden faktiskt inte var alltings centrum, blev det emellertid uppenbart att hela detta räddningsarbete bara utgjorde en historisk krumelur. Det hade helt enkelt inte funnits några ”fenomen” värda namnet att rädda.

Är det fenomenet “Väl fungerande energimarknad” som Energimyndigheten försöker rädda i sina senaste skrivningar? Och kanske med samma metod som på Platons tid?

Wednesday, June 10, 2015

Vad har IF Metall emot nya jobb?

Ett antal personer däribland IF Metalls ordförande går i försvar för kärnkraften genom att svartmåla den tyska satsningen på Energiewende.

Argumenten mot Tyskland är försåtliga och vill göra gällande att man där ökat kolanvändningen och koldioxidutsläppen därför att man satsat på förnybar energi och effektvisering. Sanningen är att kolanvändningen i Tyskland ökat på bekostnad av gasanvändningen till följd av att kolpriserna sjunkit vilket i sin tur beror på att kolexporten från USA ökat när deras gaspriser sjunkit.

Deras andra huvudargument handlar om de så kallade inmatningstarifferna som påstås ha stått Tysklands konsumenter och industri dyrt. Sanningen är snarare att Tyskland till följd av dessa tariffer skapat konkurrensfördelar inom förnybar energi och skapat nya industrier. Kostnadsökningen har också (enligt EU-studier) snarare lett till att Tysk industri är energieffektivare än många andra länders och därmed också tåligare mot till exempel prisförändringar.

Herrarna är klart innovativa i sin argumentation och talar om “planerbar” kraftproduktion som ställs emot “väderberoende” något man kan undra över i ljuset av den svenska kärnkraftssituationen! Jämförelsen av den Tyska satsningen jämfört med den svenska statsbudgeten är också ett spännande inslag där äpplen ställs mot päron.

Men det man verkligen undrar över är hur svenska IF Metall och deras tyska motsvarighet kan komma till så olika slutsats om vad som gagnar landet bäst!?

Det säkraste sättet att göra Sverige till en andra rangens industrination är att ställa oss utanför de nya tekniska lösningarna och ösa pengar in i den föråldrade kärnkraften. Och det säkraste sättet att skaffa en energiförsörjning till låg kostnad och som dessutom skapar jobb är EFFEKTIVISERING!

Tuesday, June 09, 2015

Effektviseringens Göta Kanal?

Vid eceee summer study 2015 presenterades en intressant idé som tar sin utgångspunkt i förslaget om en Energiunion (Energy Union) för Europa och dess uttalande om att effektivisering skall vara den prioriterade lösningen. Dokumentet hette “Realising Europe’s efficiency pipeline” och var skrivet av Edith Bayer verksam vid RAP, The Regulatory Assistance Project. Hon föreslår en prioriterad “pipeline” (kanal) för effektvisering.

Hon konstaterar att det är ingen brist på potential (se tabell nedan) och att grundläggande mekanismer finns inom EU genom direktiven för byggnader och effektvisering men myndigheterna måste skärpa sig betydligt för att realisera potentialerna:

While Europe currently has a number of policies supporting energy efficiency in existing buildings – including the Energy Performance of Buildings, Ecodesign, and Energy Efficiency Directives – these policies need to be strengthened and further supported by complementary mechanisms.

PS Om Du vill ha tillgång till texterna från de drygt 200 presentationer som gjordes, varav Edith Bayers är en, är det enklast att bli medlem i eceee. Då kan man ladda ned proceedings även om man inte var på mötet!

image

Monday, June 08, 2015

DSM University om små och medelstora företag

Webinarium på onsdag 10 juni kl 15. Föreläsare Patrik Thollander från Linköpings Universitet: Improving energy efficiency in SMEs – an interdisciplinary perspective”

Research however states that there is still large untapped energy efficiency potential which deployment is hindered by the existence of various barriers to energy efficiency. The complexity of improved energy efficiency in manufacturing industry calls for an interdisciplinary approach to the issue. The book “Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems” applies: “an interdisciplinary perspective in examining energy efficiency in industrial energy systems, and discusses how “cross-pollinating” perspectives and theories from the social and engineering sciences can enhance our understanding of barriers, energy audits, energy management, policies, and programmes as they pertain to improved energy efficiency in industry.”

http://www.leonardo-academy.org/course/view.php?id=309

Friday, June 05, 2015

Räcker lagom?

Under många år när man diskuterat begreppet energieffektvitet (efficiency) har också argumentet om “lagom” eller tillräckligt (sufficiency) dykt upp, men undvikits. Nu när eceee summer study 2015 pågår dyker det upp ett intressant arbete med tyskt ursprung, “Energy Sufficiency - Strategies and Instruments for a Technical, Systemic and Cultural Transformation Towards a Sustainable Limitation of Energy Demand in the Building/Living Sector”.

Författaren Stefan Thomas som är en gammal räv på området redogör, med tysk grundlighet, hur man kan dissekera ämnet och komma fram med intressanta lösningar som inte enbart har med energi att göra utan har vidare implikationer också för teknisk utveckling. Stay tuned!

Thursday, June 04, 2015

Den som väntar på något gott…

Det finns en stor irritation över EU-kommissionens sätt att beräkna värdet av energieffektvisering i sina beräkningsmodeller. Och visst är väl 17,5% diskonteringsränta i vassaste laget när centralbankerna runt om tycker att minusränta är tillräckligt bra!

Kanske är det hela räntebegreppet i dessa kalkylmodeller som borde ses över? Kanske är det så kallad “hyperbolisk diskontering” som är mera adekvat när nyttan infaller längre fram i tiden?

Det finns spännande resultat från studier med barns väntan på godis (!), men som sedan gjorts även med vuxna och med mera realistiska belöningar. Sådana experiment har även gjorts avseende miljöförhållanden (men även där kollats med vad det vara värt att vänta på en öl!).

Wednesday, June 03, 2015

EU diversifierar gasleveranserna

Man vill utvidga samarbetet med Algeriet. Det är bra.

Men det finns bättre sätt, Även om inte svenska myndigheter är inne på den linjen.

Tuesday, June 02, 2015

Ja! Och?

Vissa “nyheter” känns bara konstiga. Till exempel att Världsbanken tycker att man skall ett långt tidsperspektiv i sitt handlande. Det vore en nyhet om de tyckte tvärtom.

Kollar man sedan den skrift som de har som underlag för sitt tyck så blir man heller inte mycket gladare. Men det kanske är bättre att de säger självklarheter än att de fronderar?

Sunday, May 31, 2015

En historisk dag!

Följande har noterats av Tomas Kåberger, söndagen den 31 maj 2015. En historisk dag och en glimt av vad framtiden har med sig:

“Söndagen den 31 maj 2015 passerades en milstolpe i Sveriges energiförsörjning. För första gången på 50 år producerades mer el med vindkraft än med kärnreaktorer i landet. Vindkraften gav drygt 3,4 GW och kärnkraften något mindre än 3,4 GW.

När kärnkraftverken fungerar perfekt kan de producera ca 10 GW medan vindkraftverkens maximala produktion är ungefär hälften så stor. Men kärnkraft och vindkraft producerar av olika skäl ofta mindre än den maximala kapaciteten. Vindproduktionen är förutsägbar därför att den styrs av hur mycket de blåser. Kärnkraften beror mindre av vädret, men drabbas i gengäld ibland av tekniska problem som göra att reaktorer inte producerar som planerat vilket ger stora och ibland oförutsedda bortfall.

De senaste fem åren har de äldre reaktorerna i Sverige fungerat dåligt och just nu står 7 av 10 reaktorer stilla av olika anledningar. Oskarshamn 1 skulle ha producerat sedan igår men är fortfarande stängt på grund av problem med läckande ventil.”

Friday, May 29, 2015

Tandborstning och folkomröstningar

Ämnet beteendeekonomi inrymmer stora möjligheter som kan påverka både små vardagsangelägenheter (tandborstning) och stora världsärenden (Till exempel Storbritanniens EU-medlemskap). Detta illustreras i senaste numret av The Economist.

Vi har säkert en hel del att lära också för energieffektvisering?!

Thursday, May 28, 2015

Nationalekonomins egen talgoxe

Som bekant har en av våra mera kända partiledare haft besvär med talgoxens utseende. Det skall han inte klandras för. Det är mycket av vår inlärda kunskap som förbleknar med åren men också en hel del som stannar kvar även när den borde ha omprövats. Ett exempel är synen på människan som rationell aktör. Ett synsätt som dominerar en stor del av vår politiska debatt och en väsentlig del av våra myndigheters förhållningssätt. Här har nationalekonomin sin egen talgoxe. Många minns vissa kännetecken men inte alla och inte de som behövs.

I en recension av Richard Thalers bok Misbehaving skrevs nyligen: “De flesta nationalekonomer tycks numer ha accepterat att människor är människor och därför inte alltid beter sig som de rationella egenintresserade aktörer som många av våra modeller bygger på”. Det är bra och på tiden!

Men det är inte där skon klämmer. Det är att den syn som tidigare generationers nationalekonomer torgfört lever kvar hos tidigare studenter. De män och kvinnor som är dagens makthavare. De minns vad de lärt även om det inte är relevant (längre). För många av dem så är det fortfarande den gamla “bilden av talgoxen” som de går omkring med och agerar efter.

Nicholas Stern skriver i sin nya bok “Why are we waiting” (sidan 100): “We are more than the narrowly interested, fully informed, instantly calculating, relentlessly maximising individuals….assumed by first-year undergraduate economic theory”. Problemet är att många styrande och tongivande i dagens samhälle kom aldrig längre än till den nivån och har aldrig ens haft anledning att uppdatera sig till vad dagens nationalekonomer sägs acceptera. Deras bild av talgoxen är cementerad.

Nyligen har en amerikansk professor reagerat på vad han kallar “Mathiness” inom nationalekonomin. Han menar att man med matematik snarare döljer än visar de ekonomiska sammanhangen och därmed gör det svårare för lekmän (och beslutsfattare) att förstå. Vi lämnas med våra gamla förenklade föreställningar, till exempel om hur människor agerar för att maximera sin “nytta”.

Det liknar lite det uppror som ägde rum i Frankrike för något decennium sedan och resulterade organisationen PAE (Post-Autistisc Economists). I tidningen Dagens Etc skrev den 20 maj Kajsa Resare Sahlin att den nationalekonomiska utbildningen behöver förnyas.

Så insikten och rörelsen finns men det räcker inte! Hur skall man komma åt den gamla kunskapen om “talgoxens” utseende?

Debattrekyl

Jovisst men….
DN debatt väljer att ta upp frågan om den så kallade rekyleffekten (rebound effect) av energieffektvisering. Debattörena fokuserar på behovet att ge den gröna tillväxten ett innehåll men rubriksättaren kan inte motstå frestelsen dramatisera och måla upp bilden att effektvisering skulle motverka sitt syfte. Vilket i och för sig också debattörerna inbjuder till genom att hänvisa till Jevons-paradoxen. En i vissa kretsar omtyckt hänvisning som bortser från att Jevons utvecklade den vid en tidpunkt då fossilbränsle (kol) var det enda alternativet och konsumtionen i samhället lågt utvecklad.

Den här diskussionen skulle ha känts mera relevant om man utgått från ett modernare material, främst IEAs skriviningar om “multiple benefits”. Där tar man upp ett mycket vidare spektrum av både “rekyler” och andra aspekter för både energisystem och ekonomi och i ett globalt perspektiv. Det finns på flera håll i världen ett behov av ökad konsumtion för att bekämpa fattigdom samtidigt som det hos oss finns goda skäl att kanalisera effektviseringens vinster i annan riktning. Och det finns inget skäl att använda mer energi än nödvändigt under några omständigheter!

Så, jovisst men…...debattinlägget känns något nattståndet.

Läs mer

Månadsindelade arkiv