Wednesday, April 13, 2016

Amerikansk inspiration

Med inlägget från Sydkrafts förre utvecklingschef om hur energimarknaden är stadd i utveckling har vi fått ett kvitto på att EEFs syn på framtiden är i rätt riktning. Och ännu viktigare att dessa tankar även finns inom den traditionella energisektorn också i Sverige.

Detta har ju varit inriktningen också för många stora energiföretag i USA. ACEEE låter oss nu se (bild nedan) hur några av deras kollegor fungerar och det kanske kan vara inspirerande också hos oss?

Variationsbredden är stor

We find big electricity savings coming from utilities big and small, rural and urban, regulated and deregulated, investor owned and municipal. One of the top performers we highlight is Otter Tail Power in Minnesota. This utility operates in a mostly rural, expansive service territory where the average community size is barely over 300 people. We also highlight bigger utilities like Pacific Gas and Electric in California, which serves over 5.3 million customers. We found big savers in the sunny Southwest (Tucson Electric Power in Arizona) and the snowy Northeast (Efficiency Vermont)

 

 

image

Tuesday, April 12, 2016

We are going up, up, up…..

Men det finns ändå ingen anledning till eufori. Visserligen har Sverige i år en bättre placering i den analys som Energy Efficiency Watch gjort 2015 över tillståndet i Europas “satsningar” på effektivisering men det är väl ungefär som att vinna division 3 i fotbollsligan. Vi har ryckt upp från plats 9 till 4 (se bild 1 nedan). Det är bra men fortfarande ingen anledning att utmana PSG den närmaste tiden.

Sammanfattningsvis säger rapporten:

Ups and downs - a change of pace needed
These ups-and-downs in energy efficiency policy will continue as long as the multiple benefits of energy efficiency are not sufficiently understood by national policy makers and stakeholders and have not become an integral part of security and economic policy - instead of “just” a climate policy.

Och när det gäller vilka ingripanden som kan/bör göras så är det intressant att man rankar olika krav och regler högt (de 5 första åtgärderna i tabellen i Bild 2 medan). Finansiella och ekonomiska styrmedel kommer lågt. Självklart! Effektivisering är lönsamt i sig själv. Det är inte där skon klämmer utan i det att det fordrar mycket stor ansträngning av den enskilde att kunna plocka ihop ett fungerande paket av åtgärder. Det är inte svårt- bara komplicerat!

image
BILD 1
——————————
image
BILD 2

Monday, April 11, 2016

Jordens dyraste bygge

De Brittiska planerna för en kärnkraftanläggning i Hinkley Point bedöms komma att bli jordens dyraste byggprojekt, 24 miljarder Pund. I en artikel i The Guardian visas att det också kommer att vara ett gigantiskt slöseri med synnerligen dubiösa värden som framtida generationer kommer att beklaga. Om det nu blir av vill säga. Finansiärerna är inte entydigt entusiastiska trots utlovade garantier från Brittiska staten.

Författaren, Andrew Simms, har granskat projektet i en rapport “Toxic Time Capsule” där han dokumenterar invändningarna. Det handlar naturligtvis om ekonomin där alternativen vind och sol vida understiger det av Brittiska staten garanterade energipriset från Hinkley Point, se bild nedan.

Men det handlar också om den ofta använda föreställningen att kärnkraft skulle vara “koldioxidfritt” eller åtminstone “koldioxidmagert”. Simms visar att koldioxidutsläppen från kärnkraft kan vara upp till 25 gånger högre än från vind! Något som visats också tidigare i jämförande studier.

It seems, as Walt Patterson, an Associate Fellow of the energy programme at the Chatham House think tank, observed, “Nuclear power needs climate change more than climate change needs nuclear power.”

Den Brittiska debatten är inte olik den svenska. Förespråkarna för kärnkraften är rädda för att “ljuset skall slockna” och att man inte kan lita på förnybar energi som är väderberoende. Tonläget är högt och även de svenska rösterna bleknar i jämförelse.

image

Friday, April 08, 2016

Energijenka i EU

För en yngre generation måste klargöras att Jenka är den finska dans där man tar två hopp framåt och sedan ett tillbaka. Det tycks nu finnas fall inom EU där man provar varianten ett framåt och två tillbaka!
image

Detta sker i sambandmed att EU håller på att revidera direktiven för effektvisering (EED) och byggnader (EPBD). Sverige har som andra länder lagt in synpunkter på dessa revideringar och det är ingen munter läsning. EEF har försökt påverka skrivningarna men det är en kamp mot Goliat. Där Goliats roll i stor utsträckning spelas av organisationer med stark anknytning till Näringslivet (bestämd form singularis).

Nu är det ingen direkt nyhet att tunga etablerade företagsintressen kämpar emot förändringar och ser med misstänksamhet och avoghet på uppstickare. Och det är inte heller enbart i Sverige utan i flera andra länder. I EU sammanhang blir resultatet just en Jenkadans. I bästa fall två fram och ett tillbaka. I värsta fall omvänt!

Yamina Saheb som jobbar på IEA och har god insyn tar upp det paradoxala i att EU som har deklarerat att effektvisering fordrar grundligt nytänkande (fundamental rethinking) nu far i fel riktning.

Men för att ta till en gammal klyscha - “It aint over till the fat lady sings”!
image

Thursday, April 07, 2016

Vårtecknen blir flera (på energiområdet)

Redan i början på veckan noterade vi hur man inom energibranschen börjat fundera över vilken roll man kommer att ha i det framtida energisystemet.

Det är inte bara i Sverige (kanske minst av allt här) utan även i USA där Edison International gjort en motsvarande omprövning av vad man har för uppgifter i en rapport som heter “The New Energy Future”. De illustrerar landskapet som i bilden nedan och säger att:

The changes in the energy market are pointing to a need for a new kind of service provider.

Deras slutsats innebär att de lanserar en ny affärsgren riktad till sina större kunder. Det skall bli spännande att se fortsättningen!

Och det kommer säkert (förhoppningsvis) mera på temat hur energiföretagen kan ge service till sina kunder. Inte bara som nya prylar utan “produkter” som innebär att man utnyttjar resurserna till ömsesidig nytta.

Tråkigt bara att i ett annat hörn av rummet sitter några “tunga” (och tungsinta) aktörer och mumlar sitt mantra “kärnkraft”. Anförda av DN och Näringslivet (bestämd form singularis). Missnöjda med att den ökande mängden förnybar energi givit dem lägre energipriser och utan något påtagligt intresse av att effektvisera sin användning nu när de inte längre får skatterabatt genom PFE.

Men så är det på våren. De kyliga regnen upphör inte genast.  tongue wink

image

Wednesday, April 06, 2016

Energisystemets bromssträcka

The evidence suggests the shift away from the dirtiest fossil fuels in favour of cleaner forms of energy is happening much faster than anyone could have expected

...skriver man i The Guardian när man berättar om två rapporter där man studerat världens planer för att bygga ut flera kolkraftverk.

En av dem har summerat slöseriet till en trillion dollar (en billion på svenska) i onödan.

Men det centrala i observationerna är att det finns en bromssträcka som inte blir uppenbar förrän man passerat gränsen för vad som är vettigt. Vi har en sådan här hemma också! Så här noterade vi häromdagen:

“Det råder ingen brist på utredningar som vill visa vilken framtid som är mest lönsam. Nu senast kom ett PM från Energikommissionens kansli som jämför kostnaderna för en “uppsnofsad” drift av befintlig kärnkraft med kostnader för ny förnybar energi.

Det är som att jämföra en kalkyl för en begagnad rekonditionerad Volkswagen med en Tesla. Naturligtvis finns ingen kalkyl för det allra billigaste alternativet, effektivisering. Eller om man så vill åka kollektivt och vara med i bilpool istället för att ha en rostig Folka.

Därför kan man undra om det är en fråga om att räkna ut framtiden eller att räkna bort den? “

Men var det inte därför vi har en energikommission? För att kolla in var man skall bromsa och slå in på en ny väg?  smile

Tuesday, April 05, 2016

Flugan i soppan

Stålproduktion utan koldioxid - wow! Eller kanske inte?

Utspelet att Vattenfall, SSAB och LKAB skall satsa på ett projekt för att göra ståltillverkningen fossilfri och därmed koldioxidfri är ju spännande. Vägen dit skall gå via så kallad direktreduktion med vätgas. Det är ingen ny ide och IEA har en så kallad “färdplan” (roadmap) med tillhörande tekniskt underlag för vätgasteknik(se bild1 nedan).

Men var kommer vätgasen ifrån? Ja det finns flera möjligheter. En är att överskottet från förnybar energi (främst vind) kan utnyttjas, se bild2 nedan.

En annan är - kärnkraft! Hur var det de sade i Lorry? “Tänkte inte på det”

Se upp det kan finnas en fluga i soppan.

image
BILD 1 ur http://www.iea.org/media/freepublications/technologyroadmaps/TechnologyRoadmapHydrogen_Annex.pdf
———————-
image
BILD2 ur https://www.now-gmbh.de/content/5-service/4-publikationen/4-nip-wasserstoff-und-brennstoffzellentechnologie/abschlussbericht_integration_von_wind-wasserstoff-systemen_in_das_energiesystem.pdf

Monday, April 04, 2016

Våren nalkas för uthålligare energisystem!?

I en spännande artikel i SvD skriver förre utvecklingschefen vid Sydkraft insiktsfullt om de gryende energisystemen. De som baseras på ny teknik för effektvisering och förnybar energi.

Som av en händelse har Ny Teknik samma dag slutrepliken på vår diskussion med IVA om varför de negligerar potentialen för energieffektvisering.

Vi får väl hoppas att denna lyckliga slump inte betingas av att det råkar vara första dagen i April månad!

Vad som inte är en slump är att DN några dagar tidigare dragit ytterligare en lans för kärnkraften. De har ju gjort sig till talespersoner för obsolet teknik och har tidigare raljerat med vad de kallade “vedsamhället”.

DN känns som en sista ilning av vintern medan SvD och Ny Teknik låter oss ana våren. Välkomna dit!

Friday, April 01, 2016

Ännu effektivare energianvändning forts.2 (Utveckla för Framtiden)

Skall man räkna ut framtiden eller räkna bort den? Det råder ingen brist på utredningar som vill visa vilken framtid som är mest lönsam. Nu senast kom ett PM från Energikommissionens kansli som jämför kostnaderna för en “uppsnofsad” drift av befintlig kärnkraft med kostander för ny förnybar energi.

Det är som att jämföra en kalkyl för en begagnad rekonditionerad Volkswagen med en Tesla. Naturligtvis finns ingen kalkyl för det allra billigaste alternativet, effektivisering. Eller om man så vill åka kollektivt och vara med i bilpool istället för att ha en rostig Folka.

Därför kan man undra om det är en fråga om att räkna ut framtiden eller att räkna bort den?

Om man hellre vill räkna med framtiden så bör första alternativet vara effektivisering. Det skulle innebära att Sverige ställde sig i framkant för att utnyttja och utveckla de potentialer som finns och som ger nya jobb och exportmöjligheter.

Här följer fortsättning 2 av sammanfattningen om hur man får mera nytta från varje kWh
——————-
Ännu effektivare energianvändning forts. 2(Utveckla för Framtiden)


4. En omdaning av energisektorn medför nya industriella möjligheter där nya tekniska lösningar utformas. Det som idag är bästa tillgängliga teknik behöver utvecklas ytterligare vilket fordrar ett nära samarbete mellan medvetna kunder och intresserade leverantörer vilket kan ske i så kallade teknikupphandlingar.

De nya produkterna behöver få fäste på marknaden vilket ofta fordrar uppbyggnad av volymer och större marknader än vad enskilda länder kan mobilisera. IEA har emellertid till sitt förfogande drygt 40 stycken så kallade Implementing Agreements där man kan samverka mellan länder och andra intresserade parter. Sverige har traditionellt varit en viktig partner i IEA och bör intensifiera sin medverkan bland annat baserat på den specifika kompetens man besitter som teknikupphandlare.

5. Det behövs en helhetssyn (systemsyn) på hur energisystemet skall kunna ställas om till både optimalt och uthålligt utnyttjande av resurserna. Detta som motverkan till den uppdelning som myndigheter och aktörer uppvisar idag.

Den gällande svenska målsättningen för effektivisering har en olämplig utformning genom att knytas till BNP-utvecklingen (intensitetsmål) vilket till och med kan innebära att det uppnås utan att någon effektivisering ägt rum. Detta avviker från EUs målformulering.

För att vi skall kunna leverera inom ramen för det åtagande vi har inom EU behövs både en målsättning som är i överensstämmer med EUs och en nationell samordning av myndigheternas resurser. En nationell samordnare, med årligt rapporteringsansvar, bör tillsättas.

6. Myndigheterna måste presentera regelverk som mobiliserar och motiverar effektiviseringsindustrin och slutanvändarna till att ta tillvara resurserna. Detta bör ske genom byggnadsregler som ger vägledning men också uppmuntrar till att gå längre och pröva nytt. Möjligheterna för kommunerna att sätta egna krav bör återinföras och vara ett led i den teknik- och marknadsutveckling som skapar framtidens effektiviseringsindustri.

Deklarationer och kartläggningar skall ge handfast stöd till en process av förbättringar och inte bara begränsas till att ge upplysning om status vid ett givet tillfälle. Ansträngningar utöver det vanliga bör kunna belönas och uppmuntras med förmånliga villkor till exempel med ROT-stöd.

7. Ett system med ”Vita Certifikat” bör utformas och ersätta det tidigare PFE-systemet för industrin och för större förbrukare och som innebär att energiföretag och effektiviseringsindustrin motiveras och mobiliseras till genomförande av åtgärder i nivå med EUs effektiviseringsdirektiv. Sådana certifikat skulle innebära att man fokuserar på att ge kundnytta för lägsta kostnad och utgör ett komplement till de certifikat som finns idag och endast omfattar energitillförseln.

8. Slutanvändarna måste ges bättre möjligheter och större trygghet för sina beslut genom att de kan förstå dagens luddiga prissignaler och istället få ”en räkning-ett pris” samt genom auktorisation-certifiering få större klarhet i vad leverantörer av effektiviseringstjänster – produkter innebär. För vanliga kunder är effektivisering attraktivt men komplicerat

9. De nya tekniska möjligheterna kommer att ge kunderna större möjligheter att vara delaktiga i energisystemets funktion. Så kallade smarta nät är ett sätt. Det kan innebära att man önskar vara delaktig i energiproduktion med egna anläggningar men också att man kan styra och påverka sin egen användning och vara flexibel (genom så kallad ”demand response”). Effektiviseringsindustrin måste utveckla nya produkter och tjänster som erbjuder bredare service för att möta sådana önskemål.

Thursday, March 31, 2016

Ännu effektivare energianvändning forts. (Användare, myndigheter och NYTTA)

Pratar vi om samma sak och med samma språk? Effektivisering är svårare än energitillförsel eftersom det handlar om att påverka många människors användning och mängder av beslut varje dag. Därför är de enkla “formler” som används i den energidiskussion om priser som styrmedel inte tillräcklig. För de flesta av oss är det inte en fråga om kilowattimmar utan om den NYTTA vi får från energin när den “stoppas in” i installationer. Insikten om detta är mycket begränsad i den ström av rapporter vi får från myndigheter och departement. Det är hög tid att ändra på det!

Men också att utbudet av “energitjänster” måste utvecklas. Var köper man, av vem och med vilka garantier? EnergiEffektiviseringsFöretagen finns för att förbättra marknaden

Här följer fortsättningen av sammanfattningen om hur man får mera nytta från varje kWh
——————-

Ännu effektivare energianvändning forts. (Användare, myndigheter och NYTTA)
1. Grunden för att åstadkomma en förändring är att förstå hur den mesta centrala aktören kunden/användaren fungerar och vad som är viktigt för denne. Användarens beslut fattas merendels med bristfälligt underlag och med enkla tumregler.

För användaren är det nyttan/ändamålsenligheten som är viktig. ”Lönsamhet” är svår att bedöma och ekonomisk rationalitet blir underordnad eller abstrakt. Erbjudandena till kunden är ofta svåröverskådliga för denne. Åtgärder bör inriktas på att skapa en metodik som stegvis leder till att resursanvändningen effektiviseras. ”Det är inte svårt – bara komplicerat”

Kunden behöver bättre stöd för sina beslut så att värdet av åtgärderna blir synligare och högre.

2. Myndigheter (och departement) måste börja agera utifrån en mera realistisk uppfattning om hur marknadens aktörer fungerar. ”Beteendeekonomin” bör vara utgångspunkt för att aktivt söka finna former för hur incitament (nudges) utformas så att effektivisering blir den första och prioriterade åtgärden. Erfarenheterna från Brittiska BIT bör stå som modell för att utforma ändamålsenliga styrmedel.
Alternativet är att vi bygger ut energitillförsel som fordrar stora resurser men som fortsätter att försörja en överstor energianvändning där en alltför stor del inte ger tillräcklig nytta.
Myndigheterna bör samordnas bättre i sin utövning genom att man tillsätter en nationell samordnare för effektivisering. Denne skall årligen rapportera till regeringen hur det samverkande arbetet med energiomställningen fortskrider.

3. Användaren söker energins nytta (ljus, kraft, värme, kyla) vilket man får av kombinationen energi + den installation/apparatur som man har. Installationerna kan ha olika verkningsgrad (=vara mer eller mindre effektiva). Användarna har mycket olika förutsättningar för att göra goda val.

Det behövs ett bredare utbud från effektiviseringsindustrin och som bättre matchar den mångfald av kundkategorier som finns, från små till stora, från rena lekmän till kompetenta. Även många kompetenta saknar kapacitet och tvingas i sitt dagliga värv prioritera andra arbetsuppgifter än att hushålla effektivt.

Det innebär att flera produktleverantörer måste identifiera ”energitjänster” som en affärsmöjlighet för dem och forma allianser med (var-)andra.

Utveckling av affärslösningar bör också sökas i en horisontell integration (kombination av tekniker för effektivisering och även kombination med t.ex. lokal energiförsörjning). Därutöver kan man behöva utveckla former för tillhandahållandet så att trygghet och funktion säkerställs över en längre tidsperiod vilket kan ske genom auktorisation, servicekontrakt, delning och kollektiv upphandling etc.

————-

För den som vill se hur principen “efficiency first” kan tillämpas har The Coalition for Energy Savings” gjort en sammanställning.

Wednesday, March 30, 2016

Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster

I söndagens DN restes förslaget att man skall ta fram en färdplan för ett energisystem med 100% förnybart. Undertecknat en Energiministern och av MPs företrädare i Energikommissionen. En sådan färsplan bör rimligen ha som startpunkt “effektivisering först” (Efficiency First) det vill säga det samma som utgör grundplåten för EUs energiunion.

Ett material med sådant innehåll och som lämpar sig utmärkt väl som grund för en färdplan har nyligen levererats till Miljömålsberedningen och vars sammanfattning kommer att presenteras här i några avsnitt med början nu.

Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster
Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering och, som om den kunde utnyttjas, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas.

Energieffektivitet händer dock inte av sig själv och det finns heller inget gyllene styrmedel som löser alla problem. Det handlar snarare om ett mera målinriktat samarbete mellan tre typer av aktörer, Myndigheterna, ”Effektiviseringsindustrin” och Kunderna/Användarna. Nyckelordet för deras samverkan bör vara att åstadkomma en helhet av alla de många bitar som behövs för att få mesta möjliga (energi-)nytta för pengarna - ” Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster”.

Energieffektivisering är lönsam i sig själv. Den behöver inga bidrag men väl stöd för att bli mera ändamålsenlig.

Det finns en naturlig fragmentering på marknaderna där varje aktör gör sitt så gott man kan och med goda syften, men denna fragmentering skymmer också helheten. Nytta kan skapas med mera energi, men också med mindre, eftersom nyttan fordrar inte bara energi utan även en installation vars komponenter kan vara mera eller mindre väl valda. I dagens marknad saknas i stor utsträckning den översikt som behövs för att delarna skall kunna sammanfogas på bästa sätt.

För att mobilisera delarna måste vi ifrågasätta en del av det tankegods som styr dagens åtgärder. Det handlar om att:
• Vi måste bli bättre på att förstå hur kunderna tänker. Effektivisering är inte svårt men det är komplicerat. Det är så många åtgärder som skall sättas samman till en fungerande anläggning och åtgärderna måste genomföras under lång tid. Varje omställningstillfälle måste utnyttjas
• Vi måste sluta att prata enbart om hur lönsamt det är och istället också prata om andra fördelar som hör till (PLUS-värden) såsom, bekvämlighet, trygghet, produktivitet, offentliga utgifter och hälsa.
• Vi måste paketera tekniska lösningar från flera olika leverantörer till fungerande system som kompletteras succesivt över tiden och på ett sätt som ger kunden en trygg leverans. Affärsmodellerna måste bli bättre
• Vi måste få myndigheterna att samverka istället för att ensidigt tjata om hur viktigt priset är. I synnerhet när vi inte har något enhetligt energipris att förhålla oss till. Det behövs en nationell samordning med årligt rapportansvar till regering och riksdag.
• Vi måste arbeta med energisystemet och se till att det levererar nytta (ljus, kraft, värme) och inte kilowattimmar
• Vi måste få styrmedel som fungerar på kundens villkor. Ett exempel från England visar att lönsam vindsisolering inte blev av förrän man också erbjöd tjänsten att röja undan bråte på vinden!

Tuesday, March 29, 2016

Vatten största problemet för energin

Törsten efter energi gör kanske världens törst efter vatten ännu värre. Greenpeace har gjort en överblick över hur mycket vatten världens kolkraftverk använder och hur det kan komma att utvecklas. The Guardian noterar att det motsvarar redan nu lika mycket vatten som en miljard människor använder och att det kan komma att fördubblas med de prognoser vi har idag.

IEA hanterade frågan redan i sin World Energy Outlook 2012 och har låtit göra ett särtryck av den del som handlade om energi och vatten. De konstaterar att både kärnkraft och koldioxidinfångning (CCS) är vattenkrävande. IEA aviserar att årets version av WEO kommer att titta närmare på ämnet.

Det finns därför anledning att påpeka att effektivare energianvändning även här har PLUS-värden (multiple benefit) och är praktiskt taget torr ur vattensynpunkt! Och att flera av de förnybara energiresurserna (vind och sol) är vattensnåla. Så här skrev IEA 2012:

Energy efficiency, wind and solar PV contribute to a low-carbon energy future without intensifying water demands significantly.

Mer behöver väl inte sägas? Och vill man se det i bild så kan man kolla den från Greenpeacerapporten (se nedan) som är tagen ur samma material som IEA använde.

 

 

 

image

Thursday, March 24, 2016

Stora språnget

IEA och andra har under några år lyft fram att det finns stora möjligheter att radikalt effektvisera energianvändningen. Detta har emellertid haft svårt att tränga fram till många som jobbar med energifrågor, däribland IVA som fortsätter att “anta” att den effektvisering som äger rum är ett resultat av rationella överväganden och att den potential som finns därutöver avvisas därför att den inte är ekonomiskt motiverad.

Vissa ekonomer brukar motivera det med ett stegvis synsätt att det finns en potential som är tekniskt möjlig men inte ekonomisk och inte acceptabel (se bild nedan). De reducerar därmed problemet och bortser från möjligheterna till teknisk utveckling genom till exempel teknikupphandling och genom marknadens lärande. De bortser från att PLUS-värdena (multiple benefits) kan förbättra kalkylen och att energiprogram kan minska transaktionskostnaderna och därmed öka acceptansen.

RAP visar, utgående från amerikanska förhållanden, att det finns ett stort språng (quantum leap) att göra.

image

Wednesday, March 23, 2016

Tittar vi åt fel håll?

Är framtidens energiföretag din granne?

Våra diskussioner om energisystemet utgår mest från den gamla modellen med en kraftanläggning någonstans, ett nät för överföring i flera led och med dig som kund. Allt går på en linje. Sedan har vi fått en viss diskussion om så kallat smarta nät men det har mest handlat om hur man sätter in lite apparater som “boostats” med informationsteknologi och appar. Väsentligen är det den gamla linjemodellen som snyggtas till.

Men det kanske är så att framtidens energileverantör är din granne och det är de gamla “distributionsföretagen” som behöver piggas upp och bli aktiva förmedlare av tjänster istället för passiva transportörer? Det är en tanke som följer i spåren av utredningarna om så kallade “transactive grids”, se bild nedan.

image

Tuesday, March 22, 2016

Flexibilitet i energisystem

Ett omtalat begrepp men kanske inte lika väl utrett. Därför är det kul att se att det kommer så mycket underlag från olika håll och som visar hur, var och från vem man kan få ett energisystem som anpassar sig till tillgång och efterfrågan. Sedan återstår att se hur lång tid det tar innan man slutar ställa frågan (“och vad gör vi när det inte blåser”). Det kommer nog att dröja längre.

ECOFYS har givit ut två översikter över hur flexibilitet skapas av olika typer av resurser i system som har olika hög grad av (väderpåverkad) förnybar energi (VRES), se bilder nedan. De har för säkerhets skull också gjort en färdplan för hur man succesivt kan bygga upp sin kapacitet att bli flexibel.

image
BILD 1: Flexkomponenter
———————
image
BILD 2: Flexapplikationer

Global energiframtid

Det bör inte ha förbigått någon att IEA, International Energy Agency, har blivit en av de främsta förespråkarna för en omställning av energisystemet för att vi skall klara en uthållig framtid. Det märks särskilt på deras material om effektivare energianvändning, se bilderna 2 och 3 i den framställning som gjorts för Miljömålsberedningen.

Nyligen gjorde IEAs chef en presentation inför G7 mötet i Japan där han uttryckte att “Action on energy efficiency must begin to match its potential”, (Energy efficiency policies are being introduced in more countries and sectors; they continue to slow demand growth, but more can be done). Det skulle resultera i en rejäl omställning (tillsammans med förnybar energi) som visas i bild nedan.

Då skall man lägga märke till att potentialen för effektvisering är ännu större men man har inte från IEAs sida vågat ta den till fullt utnyttjande i sina kalkyler!

Läs mer

Månadsindelade arkiv