Först var det Gro Harlem Brundtland och nu Tarja Halonen. Den senare nyligen utnämnd till ordförande (tillsammans med Jacob Zuma) i en FN-panel för uthållighet. Panelen har fått uppmaningen att “think big - not narrow” av generalsekreteraren.

EU:s klimatkommissinär Connie Hedegaard och Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson deltar också i panelen. Och tidigare har vi ju haft Margot Wallström på spåret så Norden är väl representerat, men var är grabbarna? Dags att begära kvotering eller skärpning?

Det är i grova drag slutsatsen i en omfattande studie av koldioxidinfångning jämfört med förnybar energi utförd av Wuppertal Institute i Tyskland. Reduktionen kan vara betydande, 65-85%, men ändå otillräcklig (se bild nedan).

Resultatet är koncentrerat på tillämpningar i Europa och man noterar att det kan finnas vissa områden där CCS är väl motiverat, t.ex. i samband med olje- och gasutvinning (grattis Norge). Men också att CCS kan väl försvara sin plats i starkt kolberoende länder i andra delar av världen.

Författarna har också gjort en kul positionsanalys för att kunna granska argumenten från olika sidor (se sidan 112).

EU-ländernas insatser och tillstånd har sammanställts i ett digert material från kommissionen. Del 2 som innehåller statistik och indikatorer har mycket intressanta saker som borde studeras av organisationer och företag som vill nå ut med sina produkter och budskap till kunder och medlemmar.

Där finns också en bild (se nedan) som visar hur naturkatastrofer som kan förknippas med klimatförändringen stadigt ökar under de senaste tre decennierna.

Till detta mönster hör även den senaste tidernas händelser som den Ryska värmeböljan och de Pakistanska översvämningarna rapporterar The Economist. Inte så att de enskilda händelserna kan attribueras till klimatförändringen men den oftare återkommande förekomsten bildar ett mönster som kan hänföras dit. 

2050 är lika avlägset som 1970. Och om man försöker flytta sig tillbaka i tiden och fundera över hur vi då föreställde oss framtiden blir man lätt ödmjuk inför uppgiften att räkan ut hur den kommer att se ut. Ändå måste det göras i grova drag genom bl.a. politiska riktlinjer. Den nya Brittiska regeringen har gjort det i ett nytt dokument kallat pathways.

Sådana riktlinjer är alltid svåra att läsa och då är det skojigare att prova deras tillhörande beräkningsmodell där man kan bygga en egen variant av det framtida Storbritannien i Excel-format. Varför har vi inte en sådan i Sverige?

Nyligen rapporterades för Europa att förnybar energi är marknadsledande i Europa och nu bekräftas att det är en global trend. Det görs i en rapport från REN 21. Rapporten innehåller också några översikter över hur olika länder stödjer marknadsuppbyggnaden för förnybar energi. Utvecklingen under de tre senaste åren sammanfattas i tabeller (se exempel nedan).

Worldwatch Institute gör tolkningen att förnybar energi nått sin “vändpunkt” (tipping point) och nu börjar ta över.
-------------------
Och nu tillbaka till…

Storbritanniens, Tysklands och Frankrikes energi-/miljö-ministrar gör gemensam sak och argumenterar för att EU skall höja ribban för sina utsläpp av växthusgaser från 20% till 30% till 2020 samt att göra det ensidigt utan att begära motprestation av andra länder eller regioner. De ger på detta sätt stöd åt klimatkommissionären Hedegaards syn på saken.

Deras argument utgår från att det är billigare att göra nu pga recessionen, att det blir dyrare för varje år man väntar, samt att det sannolikt blir ännu dyrare än förutsett pga att de kalkyler som gjorts var vid ett lägre oljepris än vad man har anledning att förvänta bl.a. efter utsläppen i Mexikanska Golfen.

-------------------
Och nu tillbaka till…

Det rapporterar EUs forskningsstation JRC i en sammanställning över de förändringar i kraftsystemet som gjordes i Europa under 2009 (se bild nedan). Med denna ökningstakt kommer förnybar energi att svara för 35-40% (1400 TWh) i EU-27 till år 2020 säger de.

I en mera utförlig rapport lägger de till att denna utveckling dock inte kommer av sig själv utan fordrar att den nya produktionen skall kunna fasas in i det existerande systemet utan onödiga hinder och att kostnadsreduktionen kommer av volymsuppbyggnaden och inte med tiden. Ja den gamla lärkurvan alltså!

-------------------
Och nu tillbaka till…

Idag 1 Juli släpper IEA sin tredje utgåva av Energy Technology Perspectives, ETP 2010. Denna publikation sträcker sig längre än de bedömningar som tidigare gjordes i WEO 2009 och som sade att över 50% av minskningen i växthusgaser (jämfört med baslinjen) måste hänföras till användningssidans effektiviseringar. WEO hade tidsperspektivet 2030 och ETP har 2050. Och i ETP förtydligar man att det fortfarande 2050 är över 50% effektivisering (varav 15% bränslebyte väsentligen till förnybart). (Se bild - under läs mer nedan)

Förnybar energi på tillförselsidan beräknas till 17% och kärnkraft svarar för bara 6%. Till 2050 hoppas man emellertid mycket på koldioxidinfångning (CCS) som får 19% och då huvudsakligen i Kina och Indien.
-------------------
Och nu tillbaka till…

Men om det händer något spännande så....!

För över ett år sedan bildades IRENA som en ny organisation för att främja förnybar energi. Det uttalade målet var att sätta fart på uppbyggnaden av marknaden för förnybar energi som man sade andra existerande organisationer som släpade benen efter sig. Sverige gick in med en rejäl slant. Lite märkligt kan man tycka eftersom det redan fanns en annan organisation som gjorde en stor del av jobbet nämligen REEEP. Den har dessutom ett mera systemorienterat perspektiv genom att arbeta med både effektivisering och förnybar energi!

Nu nås vi av rykten att IRENA fortfarande står och stampar och har blivit just det som de revolterade emot. Men en snygg hemsida har de! Och ett nyhetsbrev som handlar om hur de belönar varandra. Kul läsning för dem som är med men inget nyhetsvärde.

McKinsey skriver i sin kvartalstidskrift om hur man tar hänsyn till människor ibland kan tänka fel även när de menar rätt. Vi “vinklar helt enkelt vårt sätt att tänka beroende på situationen. Eller annorlunda uttryckt, vi är inte alltid kliniskt rationella. Detta studeras inom “behavioural economics” och har lett till åtminstone ett Nobelpris, det till Daniel Kahneman.

De delar upp våra “vinklingar” (biasis) i något fler grupper än vad Kahneman brukar göra men det kan vara bra när man skall försöka hantera dem:
1. Action-oriented bias, som gör att vi hastar till beslut
2. Interest bias, när vi blandar in känslor
3. Pattern-recognition bias, som gör att vi tycker vi känner igen situationen från tidigare
4. Stability bias, som har en tendens att hålla igen och tveka
5. Social bias, när vi föredrar lugn och skyr konflikter.

Detta kan vara nyttigt att tänka på inte minst när man funderar över energiåtgärder

Europa har länge velat framstå som ledande och pådrivande i klimatarbetet. Men nu verkar det som om man började darra på manschetten. Och vad värre är att Sverige verkar delta aktivt i återtåget.

Det tycks vara svårt att omsätta politiskt tal i verkliga åtgärder. Kan det vara så som den Sydafrikanska satirtecknaren Zapiro säger (se bild nedan)? Att det saknas en översättare från retorik till handling?

EU-ledarna har genom att anta den nya strategin till 2020 förskrivit sig till att skapa nya uthålliga gröna jobb. Vari dessa består är man sannolikt inte enig om, men ett rapportutkast till EU-parlamentet klargör en del. Bl.a. att det är effektivare och energianvändning som svarar för de nya jobben. Man stöder sig bl.a. på ett synsätt och en bedömning som redovisas av International Labour Organisation, ILO, som är ett FN-organ. Se bild 1 nedan hur de bedömer tillväxten för jobb med förnybar energi. Greenpeace har också gjort en bedömning där man redovisar även effektivisering och gjort en nedbrytning för olika världsdelar, se bild 2.

För Sverige har bedömningar gjorts av Energirådgivarna och EnergiEffelktiviseringsFöretagen vad avser effektivare energianvändning upp till 2 nivåer. Dels som motsvarar EUs 20%-mål (med avdrag för BNP-tillväxten) vilket visar storleksordningen minst 9000 varaktiga jobb. Dels vad som motsvarar en dubbelt hög nivå motiverad av ett tekniklärande som gör insatserna gradvis mera lönsamma och som pekar på c:a 30000 jobb. En annan svensk rapport har gjorts av Förnybart.nu och avser särskilt förnybar energi och där projicerar man storleksordningen 60000 nya jobb.

En sak är klar. De nya framtidsjobben finns inte i kärnkraftbranschen!

BILD 1: ILOs bedömning av tillväxten av jobb med förnybar energi globalt
-----------------------

BILD 2: Greenpeace bedömning av gröna energi-jobb för OECD-Europe.

Man får lätt intrycket att vindkraft bara är en fråga om masters höjd och utformningen av propellrar. Men för ett bättre utnyttjande är det inte minst en fråga om placering och planering. Nya metoder för att förutsäga vindtiigångar ger väsentliga förbättringar i resultatet både för byggande och drift sägs i en artikel i The Economist.

Intressant är att även bankerna tycks förstå systemet. Eller är det för dem bara en variant av “produkter” med risker som de anser sig kunna hantera?

Varje sommar, och oftast som ett resultat av allmän nyhetstorka, brukar nyheten komma om att vindkraft från jetströmmarna skall vara framtidens energi. Man skall sända upp jättelika drakar för att fånga in kraften på hög höjd.

I år kommer sommaren tidigt för nyheten är redan här, se bild. Det är BBC som rapporterar i år och dessutom har det tydligen justerats ned från stratosfären till futtiga 600 m höjd. Företaget bakom tycks resonera lite mera jordnära (oavsiktlig vits) än vad som nämnts tidigare, men om vanliga vindmaster är ett problem för flyget, som nyligen rapporterats, så borde en drake i en 600 m lina vara en mardröm.