Thursday, March 23, 2017

Fossileran är över!

The Guardian berättar att byggandet av nya kolkraftverk sjönk med två tredjedelar förra året. Marknaden befinner sig i fritt fall. Det är väl snart bara Donald som är intresserad. Väl bekomme om han nu vill ruinera sitt eget land.

Det är den kinesiska och indiska marknaden som viker därför att de har funnit bättre alternativ. Vilka de är, och varför, syns tydligt i utvecklingen på marknaderna för sol och vind sådant det berättas av Lazard (bild 1 nedan) och IEA-IRENA (bild 2).

image
BILD 1 Lazard, LAZARD’S LEVELIZED COST OF ENERGY ANALYSIS—VERSION 9.0

—————————————
image
BILD 2 IEA-IRENA Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System

Wednesday, March 22, 2017

Det snackas om verkstad, men….!?

IEA och IRENA lanserar en gemensam rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System,” inför Tysklands värdskap för G20-överläggningarna där man satt energi och klimat som huvuduppgift.

I rapporten talar man om vad som behöver göras och hur mycket som behöver investeras för att klara klimatmålet (mindre än 2 graders uppvärmning). Hela den existerande byggnadsmassan behöver renoveras (se bild nedan). Och det borde väl inte vara någon övermäktig uppgift eftersom den kommer att succesivt förnyas ändå. MEN kommer det att bli DJUP-renoveringar?

A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050, nearly 95% of electricity would be low-carbon, 70% of new cars would be electric, the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.

I en sammanfattning pekar eceee på behovet av politiska beslut och fokusering.

Such a deep transformation of the energy sector would require ambitious policy measures, including a rapid phase out of fossil-fuel subsidies, rising CO2 prices, extensive electricity market reforms to integrate large shares of renewables, and stringent low-carbon and energy efficiency mandates.

Om vi räknar bort USA för de kommande åren - kan vi hoppas på resten av världen? Förpostfäktningarna i EU om det så kallade “vinterpaketet” är inte uppmuntrande. Snack men inga löften om verkstad.

image

Tuesday, March 21, 2017

Trumps misstag (och amerikansk statistik)

Eller åtminstone ett av dem är att han tror att han kan stoppa utvecklingen till ett förnybart energisamhälle. Han kan bromsa den men inte stoppa. Hans handgångna män kan spä på sina förmögenheter ytterligare ett tag men det är allt.

The Guardian har en berättelse om hur man gör inbrytningar också stater där kolindustrin dominerar. I artikeln visar de bland annat interaktiva kartor över hur solindustrin utvecklas (ett exempel i bild nedan).

En reflexion när man ser siffror och statistik från USA är avundsjuka? Antingen är amerikanska statistiker ofantligt mycket bättre än svenska eller bara “fräckare”? Varför finns inget liknande material här hos oss?

image
Se: Green energy in a coal state: the struggle to bring solar jobs to West Virginia

Monday, March 20, 2017

Har nationalekonomerna alla svar?

..the problem (is) with the model being used by economists ... that replaces homo sapiens with a fictional creature called homo economicus…means that economic models make a lot of bad predictions…..
Ironically, the existence of formal models based on (this) misconception of human behaviour is what gives economics its reputation as the most powerful of social sciences. ...Economists carry the most sway when it comes to influencing public policy.

Den som fäller detta omdöme om nationalekonomer är ingen mindre än Richard Thaler och han gör det i sin bok “Misbehaving” (På svenska “Beslut och beteenden : att förutsäga det oförutsägbara”). Thaler var tills helt nyligen ordförande i American Economic Association och är en av frontfiguerena inom det som kallas beteendeekonomi (Behvioural economics) och som sådan tippas han som Nobelpriskandidat.

Hans omdöme kommer i minnet när man läser bemötandet av Svante Axelssons förslag att Sverige skulle ta täten i utveckling och användning av ny klimatrelaterad teknik. För avfärdandet, baserat på en tolkning av hur samhället fungerar, kan ifrågasättas. Det görs också av andra ekonomer nämligen de som sysslar med företagsekonomi och industriell ekonomi (Business economics).

Thaler har funderat över det också för han fortsätter omdömet ovan med:

In fact, they hold a virtual monopoly on giving policy advice. ......other social scientists were rarely invited to the table, and when they were invited, they were relegated to the equivalent to the kids’ table at the family gathering

Friday, March 17, 2017

Vanliga vardagsvinnare

Energimyndigheten har hållit sin återkommande Energiutblick där man samlar en stor mängd av branschens aktörer. Det är både bra, nyttigt och trevligt. Lite av energisveriges personalfest.

I år låg tyngdpunkten på kontakt- och nätverksskapande, vilket också är bra men som gick ut över substansen och därmed föremedlingen av underlag för deltagarnas reflexioner. Nina Wormbs expose över teknikomställningar genom tiderna hade man gärna hört mer av. Men hon bloggar hos Vetenskapsrådet så man har chansen där.

Nu blev det istället (för) mycket av grupparbeten och där var man, åtminstone hos energieffektiviserarna, närmast ängsligt spanande efter INNOVATIONER som skulle ge exportintäkter och lyskraft åt svensk industri. Var gömmer sig den svenske Bill Gates på miljöområdet? Hallå! Kliv fram! Och för att locka hade man representanter för storkapitalet hos amerikanska riskkapitalister. Det skall väl locka?

Men på just detta område så är det vi mest behöver mera av vanliga vardagsvinnare, gärna med små praktiska innovationer som till exempel hur man med vindsröjning kan öka intresset för tilläggsisolering. Den stora potentialen för effektivisering finns runt om oss och en stor del kan förbättras med redan tillgänglig teknik. Något som IEA pekat på med stor ihärdighet (men kanske med mindre framgång?). Motorer är ett vackert exempel, hur får man grepp på dem? Vad är deras motsvarighet till vindsröjning?

Och de större innovationerna då? De lockas kanske mindre av de glassiga investerarna och mera av en krävande hemmamarknad. Det är också lite märkligt att den ende som använde uttrycket “innovationsupphandling” (eller teknikupphandling som vissa av oss envisas att kalla dem) var moderatorn Johan Wester. Och utan att få riktig respons hos värdfolket!

Thursday, March 16, 2017

Konsument = människa eller dreglande hund?

“Green future can’t happen without consumers” skriver Euroactiv i ett referat från ett möte i Bryssel. Det kan man ju lätt hålla med om. Men sedan börjar det låta som en repris på en trasig grammofonskiva (om nu någon minns hur sådana fungerade).

* energy efficiency simply isn’t “sexy” enough to get consumers involved.
* People are not engaged, they are not involved because they don’t feel empowered
* the drive for consumers to invest in things ..... is the promise of more money in the future
* There’s quite a lack of information, and it’s hard to say what will happen in the energy market

Så om man bara får information och löfte om lönsamt utfall så kommer vi (konsumenter) att dregla som Pavlovska hundar och ställa om till ett grönt samhälle?!

Glöm bort det! Energieffektvisering är inte en produkt utan snarare en process (med flera produkter) som dessutom kan bli ganska långdragen. Att vifta med vinster som (kanske) kommer i en avlägsen framtid är ett osäkert medel. Vi är människor och en av de saker vi gör är att vi prokrastinerar! Vi behöver ett bättre utbud av tjänster. Vi behöver hjälp med att (så att säga) röja på vinden!

 

 

Wednesday, March 15, 2017

Effektivt skall vara det normala

Joanne Wade som är chef för brittiska ACE, Association for the conservation of energy, skriver i sin blog tänkvärt om att effektivt borde vara standard-utgångsläge-normalt (default). Inte något som skall uppnås eller fordra särskilda insatser:

...we should think about how we make energy efficiency part of ‘the way we do things here’. Not how we make it special. We want to reach a point where people invest in energy efficiency in the same way that they invest in other building improvements – because they recognise that it will make their home / place of work ‘nicer’ to be in; because they believe that it will add value to their property; because it is ‘the done thing’. Not because it is something special, something they should do, something that will set them apart.

Det i sin tur fordrar en smärre revolution inte minst inom hela den yrkeskår som har kunnandet att vidta de nödvändiga åtgärderna. Men ärligt talat - visst har hon rätt! Inte minst eftersom det energieffektiva utförandet i praktiskt taget alla tillämpningar är den billigaste lösningen. Varför skall vi nöja oss med sämre?

Tuesday, March 14, 2017

(Fossilfri) ekonomi är att vilja

Om man vill vara föregångare för ett fossilfritt samhälle, med en tillhörande gynnsam ekonomisk utveckling, så finns möjligheterna. Av och till hävdar debattörer att man inte kan. De hänvisar bland annat till den så kallade Porterhypotesen (strict environmental regulations can induce efficiency and encourage innovations that help improve commercial competitiveness) som de hävdar inte gäller.

Men ett sådant synsätt är baserat på att företag alltid är vinstmaximerande och gör optimala val. Porterhypotesen utgå istället från att företag missar möjligheter. Något som ju har kunna visas genom beteendeekonomisk forskning. En förhållandevis ny studie (The Porter Hypothesis at 20: Can Environmental Regulation Enhance Innovation and Competitiveness?) av ämnet skriver:

The Porter Hypothesis was also criticized ... for being incompatible with the assumption that firms are profit maximizing. In other words, why would regulation be needed to encourage firms to adopt profit-increasing innovations? In fact, the Porter Hypothesis is based on the idea that firms often ignore profitable opportunities. Indeed, Porter directly questions the view that firms are always profit-maximizing entities: “The possibility that regulation might act as a spur to innovation arises because the world does not fit the Panglossian belief that firms always make optimal choices.

Så när vi nu vet att människor och företag inte beter sig optimalt så bjuder logiken att vi kan försöka påverka dem att göra annorlunda (och bättre) val än att fortsätta med nedsmutsande verksamhet. Ekonomi (och inte bara politik) är att vilja!

Men det är också viktigt att sådan vilja får uttryck som inte leder fel. Porter har själv givit några exempel i ett föredrag när man firade 20-årsjubileum av hypotesen:

• Expand measurement and benchmarking
• Support research and diffusion of learning
• Simplify regulatory processes and make them less costly, less time consuming, and more transparent
• Pursue consistency and international harmonization of policy
• Harness clusters/collaboration models
• Lengthen time horizons

I Sverige har vi erfarenhet av teknikupphandlingar som ett fungerande och konkurrensbefrämjande innovationsinstrument
IEA har visat med hjälp av lärkurvor att marknadsuppbyggnad (deployment) ger påtagliga genomslag i kostnader och prestanda. Och de har visat att man kan påverka marknader för ny energiteknik på en rad olika sätt.

Så om man inte vill ställa om till fossilfrihet säg det, men skyll inte på att marknaden inte kan förändras!
———————-
PS Olof Palme myntade uttrycket “Politik är att vilja”. Det profanerades senare av nationalekonomen Assar Lindbeck till “Ekonomi är att välja”. Men att välja kan man göra på två sätt när det gäller ekonomi. Antingen välja bland det som erbjuds mig (som passiv kund) eller välja vad som skall erbjudas (som aktiv och påverkande medborgare). I det senare fallet passar det bättre att “vilja”.

 

Monday, March 13, 2017

Read to the end

Den amerikanska journalisten Rachel Maddow på MSNBC har en regel som heter “läs ända till slutet” (read to the end). Det kan visa sig att historien tar en vändning och att saker och ting kommer i ett nytt, kanske oväntat, ljus. Det verkar vara så även när det gäller den debatt som uppstått i DN med anledning av att Svante Axelsson argumenterade för satsningar för stålindustrin, bilbatterier och bioraffinaderier och som skulle göra Sverige till ett föregångsland för fossilfrihet. Han ville ”vända upp och ned på den slentrianmässiga föreställningen att det är en börda att vara ett föregångsland i klimatarbetet.”

Mothugget kom från några nationalekonomer som i sin argumentation stödde sig på en studie från kollegor i Umeå där dessa utgår från en granskning av den så kallade Porterhypotesen. En granskning som vill göra gällande att det som regel inte finns några vinster i att vara föregångare. På sidan 36 skriver Umeågranskarna:

The possibility of “extra profits” that neutralize or even exceed the initial cost of regulation should not be expected. This is the “take-home” message of this review. It does not mean that we cannot find a firm that “wins” from regulation, but it does mean that such a situation would be the exception rather than the rule.

Detta stycke översätts och citeras av debattörerna i DN.

Men på sidan 37 görs en liten men viktig utvikning (min kursivering i texten):

Two research areas that seem to be increasingly relevant to the Porter hypothesis, and could motivate future theoretical and empirical research efforts, are bounded rationality and behavioral economics.

In behavioral economics the basic point is that in an increasingly large number of cases it has become clear that people, or in the case of the Porter hypothesis the managers of the firms, do not move from the status quo even when it is in their best interest to do so. Hence, in these circumstances, regulations that force the changes could actually lead to enhanced efficiency and increased competitiveness. In the context of Porter’s argumentation, there is a need to investigate and study this further in future research.

In some energy efficiency studies it is shown that bounded rationality seems to characterize decision-making in some cases. Simon suggests that economic agents employ the use of heuristics to make decisions rather than a strict rigid rule of optimization. They do this because of the complexity of the situation, and their inability to process and compute the expected utility of every alternative action. Deliberation costs might be high and there are often other economic activities where similar decision making is required. For example, Stern and Aronson noted that routines are rather commonly substituted for rigorous decision-making. These routines, such as replacing a depreciated piece of equipment with the same brand and type, may economize on the time and effort spent searching for the best product or strategy, but they can lead (and have led) to substantial biases against energy efficiency when technologies are rapidly changing.

Det är viktigt att läsa till slutet! Det ger en mera fullständig (och annan) bild,

Friday, March 10, 2017

Energieffektvisering och förnybar energi tillsammans ger extra kraft

Hur Då undrar Du?
Det berättar vi på ett av DSM Universities webinarier där professor Peter Lund från Aalto University i Helsingfors föreläser. Detaljer nedan

Integration of energy efficiency and renewable energy - multiple benefits!
23 Mar 2017 @ 15:00 CET
Register here

Energy efficiency and renewable energies together constitute a major change factor in the transition towards sustainable energy. In the recent IEA scenarios these make up more than two-thirds of the required measures to reach the Paris Climate Agreement goals.

This webinar will discuss the relation of local renewable energy production and energy efficiency measures.
First part will discuss the integration of these two in the built and urban context (where most of the energy is used). We’ll show how energy efficiency, in particular DSM, together with renewable energy and Power-to-X (X=heat, mobility, gas, etc.) measures could provide mainstream energy solutions in large scale.
The second part of the talk will discuss the market side of the integration, in particular adoption and market take up of these new alternatives.
The presentation will make use of research results from the following journal papers, among others:

* Peter Lund. Market penetration rates of new energy technologies. Energy Policy 34 (2006), 3317-3326.
* Peter .D. Lund. Energy policy planning near grid parity using a price-driven technology penetration model. Technological Forecasting & Social Change 90 (2015) 389-399.
* Salpakari, P. Lund. Optimal and rule-based control strategies for energy flexibility in buildings with PV. Applied Energy 161 (2016) 425-43.
* J.Salpakari, J. Mikkola, P.D. Lund. Improved integration of large-scale variable renewable power in cities through optimal control of DSM and power-to-heat measures. Energy Conversion and Management 126 (2016)649-661.

Thursday, March 09, 2017

Ett litet tryck för människan men vad säger mänskligheten?

Energimärkningssystemet tar ett steg in i app-åldern och gör energimärkningen mera tillgänglig när nu appen “Pocketwatt” lanseras. Det är väl en logisk utveckling och det är bra att den information som finns att tillgå om energieffektvitet och dess ekonomiska konsekvenser blir mera tillgänglig och mera modern.
image

Men sedan kan man undra om penningkonsekvenserna är det enda eller starkaste argumentet när man väljer och de säger “Keep your energy bills down with us”. I synnerhet när ett av pilotländerna är Storbritannien. Där användes ju EUs åtgärder för hushållsapparater som argument i Brexitdebatten! Håll tassarna borta från våra dammsugare sades det. För att inte tala om att det ansågs att EU gjorde brödet i brödrostarna sladdrigt (peely-wally).

Om man bortser från argumentet att elen till brödrosten gjorde brödet bättre om det kom från en brittisk kärnreaktor än från ett vindkraftverk i EU smile så skulle man ändå önska att den nya appen kunde ha mera information om produktegenskaper än bara kostnaden.

Wednesday, March 08, 2017

Det får vara slut på prokrastineringen!

Vi har nu fått lära oss försummelse av energieffektivisering beror på “tidsinkonsistenta preferenser”. Vilket i sin tur beror på att vi prokrastinerar. Enligt Wikipedia betyder det att vi förhalar eller undviker planerade handlingar. Visst låter det som en perfekt beskrivning av effektviseringens bekymmer.

Kanske måste vi vända oss till Blandaren för att få ett gott råd? “Skjut inte upp till morgondagen vad din bror kan göra idag”! Vi måste ta hjälp av en mera handlingskraftig bror - EEF till exempel!

Och kanske kan vi lättare få gehör för vad vi säger om vi använder begrepp som tidsinkonsisten och prokrastinering?  smirk

Tuesday, March 07, 2017

Klimat"skeptiker"tvivlare

Rapporterna från Trumps USA om radikal kursomläggning när det gäller klimat-, energi- och miljöfrågor är oroande.

Desto intressantare att se att stödet i den amerikanska befolkningen för den aviserade förändringen är så svagt. Det framgår av ett material från Yale där man visar inställningen till olika utsagor, se exempel i bild nedan.

The Guardian sammanfattar och kommenterar att förtroendet för experterna är högt (vilket bilden nedan också visar) men minst lika överraskande att stödet för ingrepp och restriktioner mot utsläpp är högt! Det förefaller som om befolkningen tvivlade på klimat"skeptikerna”!

Trumps politik liknar alltmer en koloss på lerfötter även i detta avseende.

image

Monday, March 06, 2017

Kan vi bli mera attraktiva (eller åtminstone smartare)

Hur gör vi för att öka intresset för energieffektivisering? Är vi tillräckligt attraktiva eller kan vi smarta till oss så att kunderna blir mera sugna på att göra åtgärder?

Det finns anledning att ta upp det brittiska exemplet igen nu när till och med en statlig myndighet (ESO) knuten till Finansdepartementet upptäckt att det finns ett glapp i systemet. Så här skriver de i en presentation som med gillande redovisar hur man tillhandahållit vindsisolering i Storbritannien (se också exempelrutan nedan):

• Hur minska energiförbrukningen?
• Flera åtgärder prövades:
– höja bidraget
– oförändrat bidrag men erbjuda vindsröjning
• Resultat:
– marginell ökning när bidraget höjdes
– tredubbel efterfrågan när vindsröjning erbjöds

Bli inte avskräckt av att man i rapporten ger exemplet benämningen “Tidsinkonsistenta preferenser”! Det är bara ekonomspråk för att människor i verkliga livet väljer att inte välja just nu utan skjuter upp till ett senare tillfälle. Sådant händer ju även om gängse ekonomisk teori inte gärna vill erkänna det.  smile

Men exemplet skulle kanske kunna inspirera till andra innovationer när det gäller effektivisering.

image

Friday, March 03, 2017

Som folk beter sig!

Det tycks våras för beteendeekonomin det vill säga den gren som tar sin utgångspunkt i att studera att (och hur) människor beter sig som folk och inte som räknemaskiner. OECD har precis släppt en omfångsrik rapport med fallstudier från bland annat energiområdet (kapitel 6 och 7) kallad “Behavioural Insights and Public Policy Lessons from Around the World”. I den grundas analysen i hög grad på det dokument som Världsbanken gjorde för något år sedan.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har givit ut en rapport om nudging kallad “När det rätta blir det lätta”. Den diskuterades på ett seminarium som också sänts på SVT. En publikfråga i slutet av seminariet vidimerar att de traditionella ekonomerna (som fortfarande vårdar bilden av människor som räknemaskiner) är misstänksamma och hoppas att beteendeekonomin är en fluga skall gå över.

Det är i alla fall kul att se att ESOs studie fastnat för exemplet att acceptansen för vindsisolering ökat när man erbjöd vindsröjning som tjänst. Författaren visade också på en bild exempel på när “nudges” är lämpliga och som har relevans för energieffektivisering (se bild nedan).

En artikel i DN tar upp frågan om hur vi människor skall kunna ta rationella och kloka beslut när den information som sköljer över oss växer i ökande takt. Visst kan vi behöva ett handtag - en liten knuff (nudge) - för att kunna orientera oss i valfrihetens snårskog!  rolleyes

image

Fossileran är över!

The Guardian berättar att byggandet av nya kolkraftverk sjönk med två tredjedelar förra året. Marknaden befinner sig i fritt fall. Det är väl snart bara Donald som är intresserad. Väl bekomme om han nu vill ruinera sitt eget land.

Det är den kinesiska och indiska marknaden som viker därför att de har funnit bättre alternativ. Vilka de är, och varför, syns tydligt i utvecklingen på marknaderna för sol och vind sådant det berättas av Lazard (bild 1 nedan) och IEA-IRENA (bild 2).

Läs mer

Månadsindelade arkiv