Monday, December 11, 2017

Vart är vi på väg?

Jovisst skall vi ha en energiomställning. Det är nästan alla överens om. Och länge har både stridropen och tankemodellen kretsat kring kostnader. Man har haft lite olika uppfattning om hur de skall beräknas men nästa alla hävdar att deras idé om de ekonomiska villkoren är rätt och att det är KOSTNADEN som vi skall inrikta oss på. Är det? Och om det är så kommer ovillkorligen frågan om “För vem?” och “På vilken sikt?” och några närbesläktade frågor.

Alldeles för länge har vi låtit oss domineras av ett fåtal nationalekonomers syn på vad som är ekonomiskt, men i och med att årets “Nobelpris” går till en beteendeekonom börjar deras “neoklassiska” synsätt trängas tillbaka. Vid Nobelföreläsningen på fredag eftermiddag sade han (till publikens jubel) ““It is possible to do economics without homo economicus”. (Se hans föreläsning här)

Några saker att grunna på kan vara:
1. Vad vill vi uppnå och vilken utveckling behövs för att effektviseringen skall utnyttjas bättre?
a) Hur kan vi påverka hela marknadsutbudet så att bättre prestanda uppmuntras och förbättras och sämre trängs tillbaka (Bild 1 nedan)
b) Hur kan vi “optimera” utnyttjandet av både effektvisering och förnybar energi (Bild 2 nedan)
c) Hur kan energitjänsterna utvecklas att bli mera omfattande (Bild 3 nedan)

2. Vad är effektivitet?
a) Kostnaden kanske men kan all nytta mätas med kostnader? och hur gör vi när det finns nytta för en men kostnaderna hos en annan?
b) Hur ökar vi acceptansen så att vi får bättre utdelning? Även om potentialen är hög är den oanvändbar om acceptansen är låg
c) är det kanske effektivare att göra valet av effektvisering LÄTT än att utreda kostnaderna i stor detalj

EFFEKTIVISERING FÖRST! (Från Miljömålsberedningens seminarium “Hur kan energisystemet bidra till ett ambitiöst klimatmål med sikte på 2050?”“)

 

image
BILD 1
———————
image
BILD 2
——————
image
BILD 3

Friday, December 08, 2017

Är “Nudge” det nya svarta?

Med valet av Richard Thaler som pristagare till “Nobelpriset” i ekonomi i år duggar det allt tätare med hänvisning till begreppet nudge (knuff) som ett sätt att ändra beteenden. Och det är sant att en “nudge” (precis som bofinken) kan se ut nära nog hur som helst, men det är knappast en nudge att med ekonomiska medel locka till förändringar. Snarare tvärtom - En nudge handlar om att göra det önskvärda lättare. Man talar om “design architecture” och om “framing”- att omformulera valet så att det blir lätt att göra rätt. Nyckelordet är alltså LÄTT(ARE)!

För energieffektvisering är det viktigt inte minst därför att det vi vanligen gör (fel) beror på ingrodda vanor som man inte bryter så lätt. Sendhil Mullanaithan, som är beteendeekonom precis som Thaler, skriver en kul liten artikel i New York Times om sin vana att dricka Diet Coke. Den kan vara inspirerande eftersom det bland annat visar att det inte alltid handlar om att välja ett billigare/bättre alternativ utan om att bryta en vana. Vad vi behöver argumentera är alltså inte pris och ekonomi utan om att våga prova något nytt. Det kan behöva en nudge!

Thursday, December 07, 2017

Kompromissmaskinen hackar

EUs beslutssystem beskrivs ibland som en stor kompromissmaskin. Det gäller att få byråkratin (Kommissionen), folkviljan (Parlamentet) och nationerna (Rådet) att enas och det sker till sist i en “trialog” mellan dessa enheter. Det är på gott och ont. Alla får inte allt men alla får något och därmed kan vi ta ett steg framåt.

Nu testas under Estlands ordförandeskap hur man skall kunna få de nya reglerna för byggnader (EPBD) på plats. Euractiv rapporterar att maskinen “hackar” och har måst stoppas för översyn. Vad som då händer med den mystiska förnybarhetsrabattten som åsidosätter regeln “Energy First” (E1st) är ännu oklart.

Under årens lopp har det visat sig att den stora stötestenen ofta är Rådet där nationella särintressen ofta har stort inflytande. Tyvärr har Sverige ofta utmärkt sig som bromskloss och det är svårförklarligt om man inte antar att de Svenska (och andra länders) tjänstemän upplever att de skall komma hem med en “fjäder” i hatten och gagna kortsiktiga intressen.

Oavsett utgången hindrar det inte ett enskilt land från att gå längre än vad EU till sist kräver även om man kan anta att det kommer att hävdas att det förfördelar någon företagsgrupp i den internationella konkurrensen.

Men systemet innebär också att den nyligen vunna segern med krav på 40% effektivare energianvändning 2030 inte kommer att överleva sin trialogomgång när den kommer igång en bit in på 2018.

Wednesday, December 06, 2017

E1st

Efficiency First (E1st) är en enkel princip och (ganska) lätt att förstå men därmed är inte sagt att det är lätt att genomföra. Effektvisering är inte EN produkt, den är “osynlig” och den fordrar ofta att man fattar beslut flera gånger om dagen att vara “effektiv”.

eceee och några andra organisationer i Europa har gjort en manual som kan hjälpa, särskilt för beslutsfattare, i den dagliga gärningen. De skriver som motivering:

Delivering on E1st is a process. It is for this reason that we recommend the development of an official process to identify the policies and practices where efficiency is ignored or undervalued,
and to address areas where more needs to be done. In addition, it is important to strengthen monitoring and verification of progress on efficiency, including progress on delivering energy savings and demand response.

De visar hur det fordras aktiviteter på tre olika områden och hur utvecklingen har varit på dessa:

1. Embedding E1st into Europe’s climate and energy framework
2. Energy sector planning, financing, delivery
3. Supporting implementation on local and regional level

De visar också utvecklingen sedan 2005 i en liten bild (nedan) där man kan se hur olika skeenden och aktiviteter formar energiutvecklingen.

Den relativt korta skriften borde vara introduktion för alla beslutsfattare. “Effektvisering är inte svårt - bara komplicerat”. Det är inget att ducka för eller skämmas över när det börjar bli lite körigt, bara att sätta sig in i hur mekanismerna ser ut!

image

Tuesday, December 05, 2017

Är övervikt ett mindre problem om man är vegatrian?

Kanske men det kan ändå vara ett problem. Man måste släpa hem mera mat från butiken och det både väger och det kostar och det fordrar mera resurser att framställa hos odlarna. Så en bantning kan vara att rekommendera även för vegetarianer.

Ändå så håller den pågående “trialogen” i EU, där Parlamentet, Kommissionen och Rådet skall komma överens om byggnadsdirektivet (EPBD) på att brottas med ett förslag där man accepterar övervikt om man bara äter vegetariskt. Eller rättare sagt i detta sammanhang - accepterar hög energiförbrukning om den kommer från förnybar energi. Det rimmar illa med den annars uttalade målsättningen “Efficiency First” och kommer att innebära att man kommer att behöva överdimensionera energitillförseln, vilket blir dyrare och mera resurskrävande än att hålla tillbaka energianvändningen genom (billigare) effektvisering.

Eceee reder ut begreppen i ett dokument där man visar att risken finns att det “bara” är en enkel spåkförbistring där man inte lyckats hålla reda på begreppen energibehov, energianvändning, tillförd energi och primärenergi!? Så kan det vara och som bekant bor djävulen i detaljerna.

Det är sådana detaljer som kan spela stor roll i förhandlingar där någon av parterna vill kasta spelet över ända och det är tyvärr ofta fallet där Rådet är inblandat och de nationella intressena tar överhanden.  mad

Monday, December 04, 2017

Motståndet är massivt men inte välorganiserat

The Guardian har en intressant artikel om hur klimat-förnekarna/fiendena fungerar genom att välja ut en särfråga för sin kritik och låta den representera hela spektret av klimatproblem. Sedan citerar man varandra i en kaskad av kommentarer vilket naturligtvis stärker den egna gruppen i anden men också vänder fokus i den riktning man önskar. (All likhet med USAs nuvarande president kan inte bara var en tillfällighet?  wink )

Artikeln visar hur förnekarna riktat in sig på forskning om isen vid nordpolen och isbjörnarna. Sedan citerar man en forskare som skrivit i deras anda (men som inte forskat om is och isbjörnar!). Denne får sedan bli deras “vetenskapliga” vittne och genom “kaskaderna av inlägg i sociala media så lyckas man föra sina synpunkter vidare i större utsträckning än det finns vetenskapliga belägg.

I The Guardian rekommenderar man:

We believe that it is imperative for more scientists to venture beyond the confines of their labs and lecture halls to directly engage with the public and policymakers, as well as more strongly confronting and resisting the well-funded and organized network of AGW denial. This can be done in numerous ways. For example, scientists can be more proactive in approaching the media to emphasize the importance of research findings or to counter misinterpretations. They can also begin to encourage initiatives that empower citizen participation in scientific research, such as citizen science, as is being done currently at several major universities and research institutes. Moreover, scientists need to more effectively use Internet-based social media to their full advantage in order to turn the tide in the battle for public opinion.

När det gäller energieffektivisering vill jag rekommendera läsarna av dessa rader (forskare och praktiker) att engagera sig i eceee (The European Council For an Energy Efficient Economy) och därmed göra som the Guardian rekommenderar!

Friday, December 01, 2017

Hur gör folk - i verkligheten?

Ett av EUs många projekt handlar om hur människor väljer att energieffektvisera. Inte i teorin utan i verkligheten. Även om projektet presenterar sig lit kryptiskt:

BRISKEE will provide empirical evidence of applied discount rates, accounting for differences across EU households, technologies and countries. It will explore the impact of time discounting and risk preferences on the diffusion of energy efficient technology and energy demand in the EU residential sector until 2030, and the macro-level impacts of changes in microeconomic decision-making and policy.

Bland de saker man studerat är vilka faktorer som är viktiga när man renoverar sitt värmesystem (se bild nedan). Intressant att se att energikostnader och installationernas kostnad inte är de enda eller ens de viktigaste faktorerna, minst av allt i ett land som Sverige!

Det finns stor anledning särsklit för dem som gör “business” av effektvisering att studera rapporten mera ingående.

image

Thursday, November 30, 2017

40% av vadå??

Ja det kan man undra när nu EU-Parlamentet röstat för att energianvändningen skall vara 40% lägre år 2030.

Svaret är 40% lägre än vad man antar skulle ha varit användningsnivån 2030 om utvecklingen fortsatt som tidigare (Business as usual). Denna utveckling kallas då för referenslinje och målet är att vara 40% lägre än denna (se röd pil i bilden nedan). Jämfört med var vi befinner oss idag blir det 25% lägre (se blå pil i figuren). Glasklart eller….!?  smile

PS Pilarna är inritade i ett diagram som EU-kommissionen tidigare gjort för 30-procentsmålet.

image

Wednesday, November 29, 2017

Det där lilla extra - (eller kanske inte så lilla)

Multiple benefits (PLUS-värdena av effektivisering) är svåra att få grepp om. Men Jan Bleyl, projektledare för IEA DSM Task 16, tar ett grepp och redovisar i ett webinarium som nu kan laddas ned med presentation och bilder.

Det är naturligtvis inte helt enkelt och det är olika från fall till fall men Jan benar ut (se bild nedan) och provar olika värden i sin presentation. Prova gärna egna fall!

image

Tuesday, November 28, 2017

På väg mot den fjärde industriella revolutionen (utan kontroll)?

David Brooks skriver om hur den informationsteknologin påverkar oss ” Online is a place for information but not reflection.  It gives you the first stereotypical thought about a person or a situation, but it’s hard to carve out time and space for the third, 15th and 43rd thought.” i en artikel i New York Times. Den finns översatt i DNs pappersupplaga den 27 november.

Det kan ses som en allmän kommentar till hur debatt och diskussion förs i samhället idag men också till hur snabbt den fjärde industriella revolutionen rullar fram och vad vi kan göra med den innan den gör något med oss!

En fråga som också berörs i Thomas Friedmans bok “Thank you for being late”. Där illustrerar han med ett lån från Eric Teller hur vi håller på att tappa kontrollen (se figur nedan).

Värt att reflektera över !  grin

image

Monday, November 27, 2017

Indien rycker fram och ifrån

Det talas mycket om Kina men mindre om Indien när det gäller klimatfrågorna och inte minst energiomställningen. Kina har tveklöst gjort mycket och skälet är inte minst ledningens vilja att överleva politiskt! I Financial Times skriver man:

A sustained improvement in living standards over the last three decades has helped to keep the Communist party in power. That would not have been possible if the energy system had not been adapted to meet growing demand in what is now a consumer society. The “iron rice bowl” now extends beyond employment and food to mobility and increasingly to the demand for a cleaner environment. As ever, energy and power are inseparable.

I Indien kanske bevekelsegrunderna för ledningen är av samma natur men handlingsprogrammet inte minst när det gäller effektiviseringsåtgärderna är mera transparent. Man har bland annat varit tydlig med att koppla samman tillförselåtgärder och effektvisering:

On one hand, in the generation side, the Government is promoting greater use of renewable in the energy mix mainly through solar and wind and at the same time shifting towards supercritical technologies for coal based power plants. On the other side, efforts are being made to efficiently use the energy in the demand side through various innovative policy measures

Och det tycks fungera som avsett. Climate tracker visar att man kan se att Indien hamnar på lägre utsläppsnivåer än man tidigare deklarerat (och fått klartecken för) i Parisavtalet, se bild nedan.

Ett skäl till Indiens framgångsmöjligheter är förekomsten av bland annat teknikupphandlingar som genomförs av EESL, världens största energitjänsteföretag, och som presenterats i ett DSM University webinarium “Innovative Business Models for Scaling up Energy Efficiency

Ett annat är programmet för att få ALL industri att sänka sina utsläpp kallat PAT “Perform, Achieve, and Trade (PAT) – A Programme to Promote Industrial Energy Efficiency

image
Indien enligt Climate tracker
——————-
image
Kina enligt Climate tracker

Friday, November 24, 2017

Domens dag är nära

Tisdagen den 28 november händer det! Näringsutskottet (ITRE) i EU-Parlamentet skall rösta om effektiviseringsdirektivet. Efter att ha gått igenom flera stormar, särskilt när ITRE-rapportören Gierek blandade ihop alla korten rejält, kan det landa hyfsat rätt ändå framgår det av Euractives artikel:

The new set of amendments indeed bears little similarity to Gierek’s previous drafts, as they now include a full 40% efficiency target, as well as binding national targets. Article 7 of the directive, which governs annual energy saving obligations on energy sales, is also beefed up in terms of obligations and timeframe.

Men sedan vet vi inte om de olika partigrupperna kan hålla ordning på allt. Bedömningar från dem som vet säger att det blir tight

image

Thursday, November 23, 2017

Ordet för morgondagen måste vara RE-

För några år sedan sade EU om energieffektvisering att vi måste grundligt “tänka om” när det gäller energieffektvisering och göra den åtgärden till högsta prioritet (fundamentally rethinking energy efficiency). Sedan har det inte blivit särskilt mycket verkstad - tyvärr!

Men behovet av omtänkande (rethinking) blir alltmer akut. The Guardian skriver med utgångspunkt om hur elektronikskrot hamnar i Afrikas fattigaste länder som sopor att “Reduce, reuse, reboot: why electronic recycling must up its game”. Och sätter därmed fingret på en öm punkt, det fullständigt ohållbara i att vi producerar och slänger på det sätt vi gör. Sedan överlåter vi åt andra (fattigare) och åt framtiden att ta hand om “skiten”!  angry

Låt oss gå hem och göra OM och göra rätt! RE-do!

Wednesday, November 22, 2017

Vår obändiga lust att förenkla

Är det vår naturliga vilja att göra det lätt för oss som gör att vi har så svårt att hantera energieffektivisering (och andra) miljöförbättringar? För nog är det lite konstigt att saker som är uppenbart kloka att göra inte blir av! Några saker som ständigt leder oss på villovägar:

1. Vår föreställning om vad som driver ekonomin. Visst vore det bra om allt som är lönsamt genomförs med automatik eftersom vi alla agerar ekonomiskt rationellt! Det är ju den gängse uppfattningen bland många som styr i vårt samhälle. Nu börjar man vakna till lite grann genom insikten om beteendeekonomin och inse att vi alla är mänskliga och kanske också lite lata. Det gör hela problemet lite svårare men inte ohanterligt vilket visas bl.a. i en uppsats från Lunds Universitet.

Det skulle också vara spännande att se lösningar på hur PLUS-värdena (Multiple Benefits) kan räknas in i en kalkyl och nyttan fördelas. (Ett förslag kommer att ges i IEA DSM University webinar torsdagen den 23 november)

2. Vår förhoppning om en frälsande teknisk lösning. Energisystem skall vara smarta (så slipper vi själv vara det). Köp och ladda ned en app som sköter systemet. Vår fixering vid NY brilliant teknik gör att vi undviker att ompröva vad vi själva gör. Vår fixering vid snygga prylar och yta har givit oss reglage för allt från kranar, termostater och reglage för elektroniken i hemmet som gör dem svåra att hantera.

3. Vår fixering vi att energitillförseln löser problemen.. Det börjar nästa bli tröttsamt att se all förtjusning över att förnybar energi blir billigare och billigare och billigare…Eftersom det också inrymmer en förhoppning om att vi kan använda hur mycket energi som helst (det skadar ju inte miljön…eller hur?). En gång sade man om kärnkraften att den skulle bli “too cheap to meter” och ett av våra riksdagspartier hoppades att ett pärlband av känkraftverk längs Norrlandskusten skulle rädda älvarna.

Det skulle kännas bättre om man fick se förslag till lösningar där till exempel lokalt producerad förnybar energi (kanske från kollektiv) matchades mot energieffektvisering så att systemen kompletterar varandra och ger större trygghet/flexibilitet i försörjningen.

4. Vår blindhet för att de som gör jobbet finns runt hörnet. De företag som kan de vardagliga tekniska lösningarna finns i kvarteret bredvid. Det är inte i första hand de stora drakarna eller en förnyelse av de gamla energiföretagen som är viktigast. De är också välkomna och flera av dem är riktigt intresserade och nyttiga men ändå är den stora kapaciteten att finna hos våra närmaste hantverkare och installatörer. Men de behöver erkännas och aktiveras.

Det är egentligen inte så svårt men vi måste lyfta blicken en aning!

Tuesday, November 21, 2017

Hållbarhetsinnovationer – Kan man kräva en bättre framtid?

Bengt-Åke Lundvall som är professor emeritus vid Aalborgs universitet har en gång sagt att “Utvecklingsinriktade företag behöver starka kunder som kan formulera krav.” Detta har varit just utgångspunkten för de teknikupphandlingar som en gång genomfördes vid de statliga energimyndigheterna men som tyvärr tycks fallit i glömska hos den nuvarande.

De svenska erfarenheterna tas också upp i en EU-rapport av professor Charles Edquist “Developing strategic frameworks for innovation related public procurement

Med de utmaningar vi har på klimat- och miljöområdet idag vore det en god idé att ta upp denna metod att driva utvecklingen framåt igen. Och att göra det på ett sätt som kanske dessutom innebär att man slaktar några heliga kor. Angelägan områden kan vara:

1- Produkter (a) System där produkter för lägre energianvändning matchas mot produkter för lokal förnybar energitillförsel,
men även (b) design för funktion där till exempel manöverpaneler utformas så att de blir lättförståeliga och underlättar att de ställs in rätt
2. Upphandling(-sförordning) som tar hänsyn till (a) köparnas ”psykologi” och det faktum att vi ofta handlar på ett irrationellt sätt när vi väljer produkter samt (b) ”Multiple Benefits”, det vill säga att många produkter inte enbart ger effektivare energianvändning utan även har andra positiva egenskaper som har ett ekonomiskt värde men inte tas med i kalkylen
3. Kretsloppsanpassning  (a) val av material med goda egenskaper, (b) insamling när produkten tjänat ut eller kan repareras, (c) återvinning så att restprodukterna inte ställer till nya problem
4. Befintliga byggnader (a) åtgärdspaket där flera förändringar hör samman eller kan kopplas samman så att resultatet blir ekonomiskt fördelaktigt och (b) sekvens av åtgärder så att åtgärder som skall genomföras senare förbereds eller rent av programmeras för senare utförande
5. Affärsmodeller (a) samverkan mellan småföretag, (b) auktorisation av kunskap hos utförande företag, (c) Service prioriteras och beskrivs så att även en oerfaren kund kan ta ställning till den istället för att behöva sätta sig in i produktegenskaper, och (d) delningsekonomi om detta är möjligt

Vart är vi på väg?

Jovisst skall vi ha en energiomställning. Det är nästan alla överens om. Och länge har både stridropen och tankemodellen kretsat kring kostnader. Man har haft lite olika uppfattning om hur de skall beräknas men nästa alla hävdar att deras idé om de ekonomiska villkoren är rätt och att det är KOSTNADEN som vi skall inrikta oss på. Är det? Och om det är så kommer ovillkorligen frågan om “För vem?” och “På vilken sikt?” och några närbesläktade frågor.

Alldeles för länge har vi låtit oss domineras av ett fåtal nationalekonomers syn på vad som är ekonomiskt, men i och med att årets “Nobelpris” går till en beteendeekonom börjar deras “neoklassiska” synsätt trängas tillbaka. Vid Nobelföreläsningen på fredag eftermiddag sade han (till publikens jubel) ““It is possible to do economics without homo economicus”. (Se hans föreläsning här)

Några saker att grunna på kan vara:
1. Vad vill vi uppnå och vilken utveckling behövs för att effektviseringen skall utnyttjas bättre?
a) Hur kan vi påverka hela marknadsutbudet så att bättre prestanda uppmuntras och förbättras och sämre trängs tillbaka (Bild 1 nedan)
b) Hur kan vi “optimera” utnyttjandet av både effektvisering och förnybar energi (Bild 2 nedan)
c) Hur kan energitjänsterna utvecklas att bli mera omfattande (Bild 3 nedan)

2. Vad är effektivitet?
a) Kostnaden kanske men kan all nytta mätas med kostnader? och hur gör vi när det finns nytta för en men kostnaderna hos en annan?
b) Hur ökar vi acceptansen så att vi får bättre utdelning? Även om potentialen är hög är den oanvändbar om acceptansen är låg
c) är det kanske effektivare att göra valet av effektvisering LÄTT än att utreda kostnaderna i stor detalj

EFFEKTIVISERING FÖRST! (Från Miljömålsberedningens seminarium “Hur kan energisystemet bidra till ett ambitiöst klimatmål med sikte på 2050?”“)

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv