Thursday, October 19, 2017

Smart och/eller naiv?

Smart är nyckelordet i många energisammanhang, smarta nät-smarta mätare-smarta produkter. Sakernas internet (internet of things IOT) skall ta hand om det mesta i framtiden. Men är det så klokt? Vi har från tid till annan hört om stora attacker mot olika delar av nätet (företag och länder). Antingen därför att någon hackare tycker att det är en kul idé att visa att man kan slå ut systemen eller (värre) att någon vill komma åt en konkurrent eller förmodad fiende.

USAs president försöker göra sig lustig över “rocket man” men glömmer Nordkoreas hackare som nyligen var nära att komma över en miljard dollar om de inte råkat stava fel i ett dokument!

DN rapporterar om att våra egna trådlösa nätverk kanske inte är helt säkra.

Det är därför bra att någon ägnar sig åt säkerhetsfrågorna i de (förmodat) smarta systemen. Men borde inte fler göra det?

Och vara mera misstänksamma eller fantasifulla (jämför bild nedan)? Vore inte detta något för teknikintresserade ungdomar (hellre än att flyga drönare wink )?

image

Wednesday, October 18, 2017

Rättvisa har ett egenvärde

New York Times tar den nyblivne pristagaren Robert Thaler och Bruce Springsteen till vittnen på att den traditionella ekonomins uppfattning, om att utbud och efterfrågan skall balanseras så att man maximerar vinsten, är orationellt. Det kan vara lönsamt på kort sikt men förödande på lång eftersom kunderna upplever att de blivit lurade och avstår från att köpa nästa gång de får ett erbjudande. Springsteen säljer biljetter som på marknaden betingar 5-siffriga priser (i kronor) till 3-siffervärden genom ett lotterisystem.

I artikeln illustrerar man bland annat genom hänvisning till Stockholms trängselavgift och till elpriser i Illinois där man experimenterat med flexibla priser kombinerat med informationssystem och “smart teknik” för styrning. I USA har man konstaterat att så kallat smarta mätare enbart inte leder till någon följsamhet i kundernas respons i efterfrågan på el. Det behövs mer föar att kunderna skall “spela med”.

En mera grundläggande studie av hur man tar hänsyn till kundernas beteende när man sätter pris på el finns i en uppsats där en av Thalers tidigare författarekollegor, Cass Sunstein, medverkat “Behavioral considerations for effective time-varying electricity prices”. Där säger man ” the most cost-reflective policies are not necessarily the most efficient”.

Thaler är mera målande i sitt språk:

“If you treat people in a way they think is unfair, then it will come back and bite you,” Mr. Thaler said.

Tuesday, October 17, 2017

Att sälja effektvisering (när ingen bryr sig).

ACEEE har gjort en nyttig rapport “How to Talk about Home Energy Upgrades” som nästan känns som om de haft en aning om att priset för ekonomi till Nobels minne skulle gå till en beteendeekonom.

Den visar hur man bör argumentera på ett språk som mottagaren (kunden) kan och vill förstå. Till exempel att förstå att kunden är “förlustskyeende” snarare än vinstmaximerande och även om det är samma sak är det ett starkare argument att man kan undvika en förlust än att göra en vinst (se bild nedan)! Eller att man har lättare att ta till sig en uppgift on när man får igen sin investering än att räkna ut det själv (samma bild nedan).

We recommend that home energy assessors:
* Provide an interesting and engaging experience to homeowners when conducting the assessment
* Listen to homeowners and carefully tailor their discussion of upgrades to address the homeowners specific concerns and motivations
* Attempt to focus on nonfinancial benefits
* Develop rapport with customers and help them navigate through the upgrade process from start to finish
* Apply subtle message framing strategies to maximize the effectiveness of the information presented to homeowners

image

Monday, October 16, 2017

Behöver utvecklingen en “nudge”?

I sin bok “Phishing for phools” (fritt översatt “Jaga efter Jönsar”) visar två (beteende-)ekonomer, Georg Akerlof och Robert Shiller (båda har redan fått “Nobelpriset”) hur marknadsutvecklingen i stor omfattning skapar fiktiva värden snarare än välstånd. De utgår från att marknadstillväxten till största delen, mer än 85% under 1900-talets första hälft, enligt beräkningar av Robert Solow, beror av teknisk utveckling. Men att stora delar av denna utveckling leds i dubiösa banor. Krönet på detta kan sägas vara utvecklingen av det som kallas finansiella produkter och som resulterade i kraschen 2008.

Frågan är om utvecklingen kan påverkas i mera konstruktiv riktning och markanden kan knuffas (“nudgas”) i en riktning att ge produkter av värde för användarna? Svaret kan vara teknikupphandling (eller om man hellre vill använda ordet innovationsupphandling). Metoden har provats med framgång i USA, där den kallades “Golden Carrot”, i Sverige där vi kallade den teknikupphandling och nu i Indien i EESLs belysningsprogram kallat “Ujala”. Det har funnits små utvecklinsskott i EU och inom IEAs DSM-program. Världsbanken har dokumenterat och katalogiserat också flera andra varianter i PUBLIC PROCUREMENT OF ENERGY EFFICIENT PRODUCTS, Lessons from Around the World.

Man kan hoppas att om nu insikterna om att varken människor eller marknader fungerar med automatik och när IEA slår larm om behovet av regeringsinitiativ för att inte den nödvändiga energiomställningen skall stoppa upp, det också öppnas möjligheter att “knuffa” utvecklingen så att den åstadkommer nyttigheter och inte bara irrar omkring på jakt efter “jönsar”. I så fall kan man tänka sig fyra behovsområden:

1. Den växande floran av teknikkombinationer för effektvisering och förnybar energi där man lätt kan se ett behov av att se till att lösningarna kompletterar och inte motverkar varandra.
2. Design av teknik så att människor kan hantera den. Att funktionalitet sätts före estetik så att man slipper gråa symboler på svart botten för att sätta på spisen eller får styrdon (displayer)som gör det möjligt att släcka ljuset när man lämnar rummet eller sätta in rätt gradtal på ventilationen.
3. Att man gör återbruk (recycling) möjligt när apparater har nått sitt slutdatum eller att reparation och underhåll blir en del av funktionen
4. Att institutionella lösningar skapas så att PLUS-värdena (Multiple Benefits) kan bli en del av beslutet när man väljer lösningar, till exempel att de värden som tillfaller olika beslutsfattare kan upptäckas och fördelas (split Incentives)

Friday, October 13, 2017

Mycket snack om PLUS-värden

Det pratas mycket om de PLUS-värden (Multiple Benefits) som följer med energieffektvisering men det görs inte lika mycket för att omsätta dem i praktisk handling och dra nytta av dem. En from förhoppning kan vara att fokus på det senaste ekonomipriset till Richard Thaler kan innebära att den förlamning, som följer av att man hoppas att ekonomiska värden realiseras av sig själv genom dolda marknadskrafter, släpper. En annan förhoppning är att regeringar vaknar till liv när IEA påpekar behovet av mera kraftfulla initiativ.

I väntan på detta kan vi i alla fall fortsätta att visa på omfattningen av sådan värden (se också bild nedan).

image

Thursday, October 12, 2017

Jätten Indien rör sig och sätter fart på industrin

Indien har satt fart på energieffektviseringen och har bland annat utvecklat ett system för att göra industrin intresserad av att minska utsläppen. Det kallas PAT (Perform, Achieve, and Trade) och beskrivs kortfattat och i berömmande ord i IEAs senaste Marknadsrapport (sidorna 103-104), se också bild nedan. IEA har ju efterlyst mera kraftfulla insatser i olika länder och detta initiativ är ett vackert exempel.

Nu finns chansen att veta mer genom ett webinarium arrangerat av IEA DSM University och man kan registrera sig på den här länken. Föreläsare är den man som skapade systemet, Ajay Mathur, som numera är chef för TERI (The Energy and Resources Institute) i Dehli.

Perform, Achieve, and Trade (PAT) – An Innovative Programme to Promote Industrial Energy Efficiency

20 Oct 2017 @ 13:00 Brussels time Duration: 1h

Enhanced energy efficiency in industrial sector is a challenge inasmuch as it competes for investment with new production capacity. However, it is also an opportunity since it enables higher productivity and greater competitiveness. The Perform, Achieve, and Trade (PAT) programme in India focuses on monetary reductions in specific energy consumption (SEC) of production units in energy intensive industrial sectors. In order to address issues of equity and inclusiveness, the programmes included all energy intensive plants in selected sectors, even the most energy efficient ones. However, the SEC reduction target was less for plants that are already more efficient. Further, third-party verification and issuance of certification for excess savings (more than the target) help in achieving transparency and enabling greater effort. The target savings were over-achieved by about one-third in the first cycle, and subsequently second and third cycles have been launched.

image

Wednesday, October 11, 2017

Sverige sladdar efter

IEA kanske inte riktar sin strålkastare specifikt på Sverige när de skriver “Energy efficiency gains at risk of slowing down without renewed government focus” men det skulle kunna vara så. Om man tittar på deras topplista över hur olika länder har utvecklats så ligger vi inte i topp precis (se bild nedan). Det bådar inte så gott för vår energiminister som skall vara ordförande vid IEAs ministermöte om bara någon månad! Eller kanske det kan vara tändvätska för honom?  wink

Siffrorna kan utläsas av rapporten om effektviseringsmarknaden. Men skulle man bara vilja ha en snabbtitt så finns det på IEAs hemsida där man också har en bildpresentation från deras “release”.

image

Tuesday, October 10, 2017

Ett rationellt val!

Valet av Richard Thaler som pristagare för det som kallas Nobelpriset i ekonomi var det mest rationella ( cheese ) man kan tänka sig! Eftersom han betonar att människor beter sig som folk (gör mest) och inte är ekonomiskt rationella i det vi gör. Detta är ett viktigt val inte minst för oss som sysslar med energieffektvisering och dagligen konfronteras med hur människor gör (istället för det de borde göra). Människor är mänskliga och utgör på så sätt ett problem för marknaden på det sätt som den brukar beskrivas i “mainstream economics”, “Being Human is a Market Failure” (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf).

Thaler är dessutom en rolig person vilket visas i hans “memoarer” kallade “Misbehaving”. Skojig läsning som komplement till de lite torrare presentationerna som Kungliga Vetenskapsakademin tillhandahåller:
* RICHARD H. THALER: INTEGRATING ECONOMICS WITH PSYCHOLOGY
* Easy money or a golden pension? Integrating economics and psychology

Monday, October 09, 2017

Energieffektvisering vid en skiljeväg

IEA har just släppt sin årliga rapport om hur effektviseringen utvecklas. Denna gång med ett varningenes ord, “Energy efficiency at a crossroads”, vi står vid en skiljeväg! 

More than ever before, energy efficiency is central to the achievement of a range of policy goals, including energy security, economic growth and environmental sustainability…....However, global progress has become dependent on yesterday’s policies, with the implementation of new policies slowing. If the world is to transition to a clean energy future, a pipeline of new efficiency policies needs to be coming into force. Instead, the current low rate of implementation risks a backward step.

Takten i effektivisering behöver ökas, det skrev man i sin marknadsrapport 2016, men istället har den vänt nedåt (se bild 1 nedan). Detta trots att effektvisering har en positiv inverkan på den ekonomiska utvecklingen (se bild 2 nedan) och på utsläppen av växthusgaser (se bild 3 nedan). I fallet med utsläppen är dessutom effektvisering den starkaste faktorn till förbättring.

IEA säger i en kort sammanfattning om 2017 års rapport:

•      2016 was another good year for energy efficiency, with global gains this decade outstripping those in any of the previous decades since our records began in the early 1970s
•      Those energy efficiency improvements are having tremendous economic, social and environmental impacts – we highlight the implications for energy security in this year’s report
•      But there was a worrying slowdown in energy efficiency implementation worldwide, putting future gains at risk.

 

 

image
Bild 1: Utvecklingen för energiintensitet
——————————
image
Bild 2: Effektvisering är bra för ekonomin (om nu någon tvivlade=
————————
image
Bild 3: Det är effektviseringen som håller utsläppen nere men ändå inte tillräckligt.

Friday, October 06, 2017

Är BRICS något att räkna med?

Ser man till storlek och utbredning är BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) en gigant, men som helhet är den inte så mycket att räkna med. Frågan är om deras nu uttalade aspirationer vad avser energieffektvisering inte så mycket att hoppas på. Enskilda delar är dock på bettet. Både Kina och Indien (som trots allt är merparten av BRICS) har båda fungerande program och aktiviteter och kanske kan det spilla över på de andra?

BRICS ambitioner att starta nätverk kallade BRICS University och BRICS business council behöver nog få styrka och innehåll också från annat håll. Det mest sannolika torde vara från IEA och varför inte IEA DSM University? wink

Thursday, October 05, 2017

Är Silicon Valley nästa Detroit?

Kan det vi känner som teknikutvecklingens högborg förvandlas till en förfallande ruin? Det är vad man frågar sig i senaste numret av Newsweek i en artikel “Unsafe at any speed”. Orsaken, säger de, är till stor del den nya politiken med främlingsmisstänksamhet som antingen avvisar flyktingar och invandrare direkt eller gör dem tveksamma till att pröva sin lycka i USA. Men även, och inte minst, ledarskapets favorisering av gårdagens energiteknik och avoghet till nya miljövänliga lösningar för effektvisering och förnybar energi.

Artikeln lyfter fram att världens gryende innovationsföretag hellre samlas i Helsingfors i November (Slush) än dras till USA som det är nu!

Other countries have begun pursuing international talent like sharks circling surfers at dusk!

Wednesday, October 04, 2017

Bitar i effektviseringspuzzlet

Steve Nadel som är chef för ACEEE i USA ger några bitar i effektviseringspuzzlet i sin blogg. Flera av dem har att göra med hur vi som människor uppfattar vad som är viktigt och inte. Väldigt lite har att göra med rationella ekonomiska kalkyler. Så vi borde kanske anpassa våra argument till vad människor lyssnar på och inte vad vi tycker att de borde lyssna på?  wink

... four key reasons: (1) most people prefer to spend money on aesthetics; (2) homes and buildings are meeting expectations (e.g., 79% of business decision-makers and 47% of homeowners think they are already efficient); (3) some efficiency home improvements don’t save money (e.g., payback periods may be long or non-existent); and (4) even if they care about the environment, they are not prioritizing homes and buildings, even though homes and buildings often have the largest impact on their energy use.

Tuesday, October 03, 2017

PLUS-värdena är en dold förmögenhet

Det har skrivits en hel del om PLUS-värdena (multiple benefits) som finns i samband med energieffektivisering. Och mer kommer säkert att skrivas men ännu saknar vi de innovationer som gör att de också realiseras. Adrian Joyce som är ansvarig för “Renovate Europé” illustrerar betydelsen med ett exempel:

The French Renovons group has estimated that a national renovations plan would create 126,000 jobs and take 2.5m people out of energy poverty, while cutting health spending by €750m a year for the fuel poor, and household energy bills by at least €512 per year. It could also eliminate six million tons of CO2 emissions every year. That is what “multiple benefits” look like in practice.

Adrian visar i sin artikel på den typ av innovationer som behövs ifråga om organisatoriska förändringar men nu behöver de också omsättas i handling. Något där Sverige skulle kunna ta för sig kanske?

Monday, October 02, 2017

Det kostar på...

...att besvara frågan om hur mycket det kostar att spara energi. Den kan nämligen inte besvaras utan motfrågor om “för vem” och “för vilket ändamål”!

LBNL har gjort en analys för USAs olika delstater och för de olika program man har för olika kategorier av användare som kan vara berörda (se exempel i bild nedan). Där syns tydligt skillnaderna för olika ändamål (från produktrabatter till hela åtgärdspaket) och för olika som betalar (den som berörs av åtgärden (mörkt fält) eller den som tar initiativet (programkosynaden ljust fält). Totalkostnaden ligger i samtliga fall under kostnaden för den energi som sparas vilket redovisas i ett kort-referat av US DOEs Larry Mansueti i DSM Spotlight.

image
Bild ur “The Total Cost of Saving Electricity through Utility Customer-Funded Energy Efficiency Programs: Estimates at the National, State, Sector and Program Level”

Friday, September 29, 2017

Var kommer åsikter ifrån? Fakta, smak, identitet?

Den traditionella ekonomin har en enkel förklaring till varför människor väljer olika möjligheter. Enkelt utryckt är det skillnader i smak (taste). Enkelt och logiskt kan det tyckas - men är det sant?

I den ideala världen överväger jag de möjligheter som finns (baserat på fakta som jag noga samlat in) men orsaken till att vi till sist väljer olika lösningar/produkter är att vi har olika smak (se bild 1 nedan).

I DN skriver man i en artikel, med referens till Dan Kahan, “Gruppen viktigare än fakta för våra åsikter” om hur vi lätt kan åsidosätta fakta och istället välja att tycka som de andra i den grupp jag väljer att tillhöra och/eller lita på. Det är mera som i den riktiga världen (se bild 2 nedan).

Intressant är att notera att George Akerlof och Rachel Kranton utvecklade liknande tankar i vad de kallar “Identity Economics” för några år sedan. Visst har vi och utvecklar en “fri vilja” men den är beroende av vår tillhörighet i ett kollektiv som förstärker vår identitet?

image
Bild 1. Den “ideala världen”
—————————
image
Bild 2. Den riktiga världen

Smart och/eller naiv?

Smart är nyckelordet i många energisammanhang, smarta nät-smarta mätare-smarta produkter. Sakernas internet (internet of things IOT) skall ta hand om det mesta i framtiden. Men är det så klokt? Vi har från tid till annan hört om stora attacker mot olika delar av nätet (företag och länder). Antingen därför att någon hackare tycker att det är en kul idé att visa att man kan slå ut systemen eller (värre) att någon vill komma åt en konkurrent eller förmodad fiende.

USAs president försöker göra sig lustig över “rocket man” men glömmer Nordkoreas hackare som nyligen var nära att komma över en miljard dollar om de inte råkat stava fel i ett dokument!

DN rapporterar om att våra egna trådlösa nätverk kanske inte är helt säkra.

Det är därför bra att någon ägnar sig åt säkerhetsfrågorna i de (förmodat) smarta systemen. Men borde inte fler göra det?

Och vara mera misstänksamma eller fantasifulla (jämför bild nedan)? Vore inte detta något för teknikintresserade ungdomar (hellre än att flyga drönare wink )?

Läs mer

Månadsindelade arkiv