Klimatbonus - Så här har vi räknat.

Genom det Europeiska systemet med handel av utsläppsrätter kan man sätta ett “klimatvärde” på den sparade kilowattimmen. För de kommande åren är det så här mycket för el respektive värme.

Energi Klimatbonus (öre per kWh)
El (kolkondens) c:a 16
Värme (från olja) c:a 6


De företag i Europa som har tilldelats utsläppsrätter kan antingen köpa eller sälja dessa till andra. European Energy Exchange publicerar priser ( € per ton koldioxid) för denna handel i EUA (EU Allowance Units).
Växelkursen hämtas från http://www.oanda.com/convert/classic för att konvertera priset till SEK per ton koldioxid.

Dessa uppgifter kan användas för att beräkna värdet av en kWh sparad “på marginalen”. Energimyndigheten bedömer att kolkondens kommer att utgöra marginalproduktion även i den nära framtiden (Kyoto-avtalets åtagandeperiod 2008-2012) men att detta kommer på längre sikt att ersättas av gaskraft. I en rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket preciseras denna bedömning till värdena (sid 70, se not nedan):
* Kolkondens =0,88kg koldioxid per kWh
* Gaskraft =0,38 kg koldioxid per kWh

(Not: I publikationen anges 880 respektive 380 kg per kWh vilket antas vara tryckfel)


Energikontor Sydost använder följande värden:
En sparad kWh el motsvarar 1 kg koldioxid (1000 kWh=1 ton koldioxid).
För värme motsvarar 1 kWh 0,32 kg koldioxid som eldning av Eo1 i en panna med verkningsgrad 85%.
Deras beräkningar finns redovisade på http://www.energikontor-so.com/energi-miljo/mindre%20el.htm#Räkneexempel:

De beräkningar som görs här använder Energimyndighetens uppgift om marginalproduktion för el (0,88 kg per kWh) och Energikontor Sydosts värde för värme.

Sätta eller kasta pengar i sjön?

Det är en viss skillnad trots allt. Reuters rapporterar att Storbritanniens skattebetalare riskerar att få stå för fiolerna om man skall bygga ny kärnkraft. Inga små violiner heller utan några praktfulla ståfelor.

Man gör jämförelsen med det stöd som nu betalas för att bygga upp havsbaserad vindkraft. Men det är en radikal skillnad. I fallet med kärnkraften är det att kasta pengarna i sjön och med vindkraften är det att satsa på en utvecklingskraftig industri. I det förra fallet är det en subvention och i det senare är det en lärinvestering.

Det syns av lärkurvorna (se bild nedan). Stödet till vindkraften innebär att den kan utvecklas och bli billigare under det att subventionerna till kärnkraften innebär att man håller en teknik utan framtidsutsikter under armarna.

Läs mer