Klimatbonus - Så här har vi räknat.

Genom det Europeiska systemet med handel av utsläppsrätter kan man sätta ett “klimatvärde” på den sparade kilowattimmen. För de kommande åren är det så här mycket för el respektive värme.

Energi Klimatbonus (öre per kWh)
El (kolkondens) c:a 16
Värme (från olja) c:a 6


De företag i Europa som har tilldelats utsläppsrätter kan antingen köpa eller sälja dessa till andra. European Energy Exchange publicerar priser ( € per ton koldioxid) för denna handel i EUA (EU Allowance Units).
Växelkursen hämtas från http://www.oanda.com/convert/classic för att konvertera priset till SEK per ton koldioxid.

Dessa uppgifter kan användas för att beräkna värdet av en kWh sparad “på marginalen”. Energimyndigheten bedömer att kolkondens kommer att utgöra marginalproduktion även i den nära framtiden (Kyoto-avtalets åtagandeperiod 2008-2012) men att detta kommer på längre sikt att ersättas av gaskraft. I en rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket preciseras denna bedömning till värdena (sid 70, se not nedan):
* Kolkondens =0,88kg koldioxid per kWh
* Gaskraft =0,38 kg koldioxid per kWh

(Not: I publikationen anges 880 respektive 380 kg per kWh vilket antas vara tryckfel)


Energikontor Sydost använder följande värden:
En sparad kWh el motsvarar 1 kg koldioxid (1000 kWh=1 ton koldioxid).
För värme motsvarar 1 kWh 0,32 kg koldioxid som eldning av Eo1 i en panna med verkningsgrad 85%.
Deras beräkningar finns redovisade på http://www.energikontor-so.com/energi-miljo/mindre%20el.htm#Räkneexempel:

De beräkningar som görs här använder Energimyndighetens uppgift om marginalproduktion för el (0,88 kg per kWh) och Energikontor Sydosts värde för värme.

Finns det ett innovationssamhälle?

För en tid sedan hörde jag ett program presenteras och där man för att nå framgång skulle vända sig till “innovationssamhället” för att få fram nya produkter och lösningar. Må dä?

VINNOVA har i en broschyr gjort en översikt om innovationer och tillväxt och i vilken man lakoniskt noterar att innovation är ett positivt laddat ord som lätt leder till missförstånd. Deras google-sökning på ordet gav över 100 miljoner träffar. De noterar emellertid några innovationskarakteristika (se box) där man särskilt lägger märke till att en innovation blir till när den möter sin marknad! Så även om det finns en samhällsklass av fiffiga innovatörer så är det först när deras fiffiga idé appellerar till kunder/användare som den blir en innovation.

Gemensamt för de flesta definitioner av ordet innovation är
att de betonar två egenskaper:

1. En innovation karaktäriseras av att den innehåller någon form av nyhetselement
2. En ny idé blir en innovation först när den sprids på en marknad

OECD talar om tre grader av ”nyhet”:
1. Nytt för företaget
2. Nytt för marknaden, där marknaden kan vara till exempel ett geografiskt område eller en bransch
3. Nytt för världen, det vill säga en innovation som inte använts av något företag tidigare

EU kämpar nu med att sjösätta den nya tillväxtstrategin (som ersätter den gamla från Lissabon). Av ett dokument, som sägs ha läckt från ingen mindre än ordföranden själv, framgår att man skall försöka styra processen bättre denna gång. Vore inte en kraftfull satsning på teknikupphandling ett bra bidrag från Sverige?

Läs mer