Klimatbonus - Så här har vi räknat.

Genom det Europeiska systemet med handel av utsläppsrätter kan man sätta ett “klimatvärde” på den sparade kilowattimmen. För de kommande åren är det så här mycket för el respektive värme.

Energi          Klimatbonus (öre per kWh)
El (kolkondens)                     c:a 16
Värme (från olja)            c:a 6


De företag i Europa som har tilldelats utsläppsrätter kan antingen köpa eller sälja dessa till andra. European Energy Exchange publicerar priser ( ? per ton koldioxid) för denna handel i EUA (EU Allowance Units).
Växelkursen hämtas från http://www.oanda.com/convert/classic för att konvertera priset till SEK per ton koldioxid.

Dessa uppgifter kan användas för att beräkna värdet av en kWh sparad “på marginalen”. Energimyndigheten bedömer att kolkondens kommer att utgöra marginalproduktion även i den nära framtiden (Kyoto-avtalets åtagandeperiod 2008-2012) men att detta kommer på längre sikt att ersättas av gaskraft. I en rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket preciseras denna bedömning till värdena (sid 70, se not nedan):
* Kolkondens =0,88kg koldioxid per kWh
* Gaskraft =0,38 kg koldioxid per kWh

(Not: I publikationen anges 880 respektive 380 kg per kWh vilket antas vara tryckfel)


Energikontor Sydost använder följande värden:
En sparad kWh el motsvarar 1 kg koldioxid (1000 kWh=1 ton koldioxid).
För värme motsvarar 1 kWh 0,32 kg koldioxid som eldning av Eo1 i en panna med verkningsgrad 85%.
Deras beräkningar finns redovisade på  http://www.energikontor-so.com/energi-miljo/mindre%20el.htm#Räkneexempel:

De beräkningar som görs här använder Energimyndighetens uppgift om marginalproduktion för el (0,88 kg per kWh) och Energikontor Sydosts värde för värme.

Teknikupphandlingen har flyttat till Indien!

En gång en svensk paradgren när det gällde effektivare energianvändning men på senare tid med påtaglig andnöd.

Så mycket trevligare då att se att det fortfarande fungerar men i Indien! EESL är numera ett världsledande företag som både gjort LED ekonomiskt överkomliga genom storskaliga upphandlingar och nu ger de sig på elbilar och laddningsstolpar.

Och visst har de vissa fördelar i Indien genom sin enorma marknad. Men de tar också för sig mer genom att etablera sig i Storbritannien och Malaysia! Om ni vill veta mer så berättar deras chef Saurabh Kumar i ett IEA DSM University webinarium den 28 september kl 15-16 (http://www.ieadsm.org/dsm-university/)

Läs mer

Månadsindelade arkiv