<?xml version="1.0" encoding="iso-8859-1"?>
<rss version="2.0"
    xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
    xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
    xmlns:admin="http://webns.net/mvcb/"
    xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#"
    xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/">

    <channel>
    
    <title>FourFact: Webloggen</title>
    <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/</link>
    <description></description>
    <dc:language>sv</dc:language>
    <dc:creator>hans@fourfact.com</dc:creator>
    <dc:rights>Copyright 2010</dc:rights>
    <dc:date>2010-09-06T04:05:08+01:00</dc:date>
    <admin:generatorAgent rdf:resource="http://www.pmachine.com/" />
    

    <item>
      <title>EUs nya effektiviseringsplan förbereds</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/eus_nya_effektiviserinsgplan_foerbereds/</link>
      <description>Idag 6 september börjar s.k. informella samtal om hur EUs nya handlingsplan för effektivisering skall se ut


Bara för någon vecka sedan uttalade sig EU-parlamantets rapportör mycket starkt och tydligt för att effektivisering skall få en starkare roll i strategin för Europa.

 


Kommissionären Oettinger har begärt att ministrarna skall komma fram med en exakt definition av vad 20% effektivisering innebär. Och så rasande svårt är det inte. Vi vet i alla fall hur en sådan inte skall se ut! &amp;nbsp;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-09-06T04:05:08+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>Keynote listener</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/keynote_listener/</link>
      <description>För alla som anordnat en konferens är sökandet efter en huvudtalare (keynote speaker) välkänt. Men frågan är om det inte är viktigare att hitta en keynote listener, dvs en inflytelserik person som lyssnar, reagerar och för vidare? Visst är tanken att alla deltagare har den rollen, men eftersom konferensernas syfte ofta också är att få gehör hos beslutsfattarna så är idén intressant. 


Konceptet berörs i förbigående i en artikel som egentligen handlar om &amp;#8220;peak oil&amp;#8221; och där det framgår att förre Brittiske energiministern Ed Milliband varit med som keynote listener för att informera sig. Titta gärna på den (om inte annat så för den fantastiska bildens skull). 


I en annan artikel på nätet nämns att rollen för en keynote listener är: &amp;#8220;... moving around the different groups during the day and listening for emerging themes, and summarising the day at the end. &amp;#8220;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-09-03T04:37:27+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>Förvirrat och förvirrande om teknikupphandling</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/foervirrat_och_foervirrande_om_teknikupphandling/</link>
      <description>Regeringen har tillsatt en utredning om s.k. innovationsupphandling och som presenterades häromdagen. I denna ger man inte många vitten för teknikupphandlingar sådana de genomförts och genomförs idag. De har emellertid döpts om till &amp;#8220;katalytiska upphandlingar&amp;#8221; och man kan hoppas att omdömena baseras på ringa erfarenhet från utredarnas sida. Ty det är de gamla argumenten som putsas av.


Förvirrat

 Vi citerar från sidan 185-186:

Det är inte någon egentlig upphandling i meningen att myndigheten själv har ett eget behov av produkten eller tjänsten......Processen innehåller också ett antal svåra avgöranden. I och med att syftet är att påverka marknaden, d.v.s. vad enskilda aktörer, köper för slags produkter eller tjänster, kan en katalytisk upphandling få påtagliga effekter för företag på marknaden. Vissa producenter kan förlora kunder eller rent av tvingas avveckla verksamheten. Köpare kan i en del fall göra stora investeringar utifrån att de litar på resultatet av den katalytiska upphandlingen.

I en marknadsekonomi ska statsmakterna inte ingripa på marknaden till fördel för vissa produkter eller tjänster med mindre än att det finns starka skäl. Normalt sker sådan ingripanden genom generella åtgärder som lagstiftning, beskattning eller i något enstaka fall genom bidragsgivning.

* &amp;#8220;Myndigheten har inget behov&amp;#8221; - RÄTT. Man aggregerar efterfrågan från ett antal beställare som har behoven. Det är alltså ytterst kundens användarnas behov som tillgodoses.

*  &amp;#8220;Vissa producenter kan förlora kunder&amp;#8221; - RÄTT vad gäller de produkter som kunderna inte vill ha. Upphandlingen sänder en signal till producenterna att en förändring är önskvärd. 

* &amp;#8220;...eller rent av tvingas avveckla verksamheten&amp;#8221;. - FEL för de upphandlingar som görs är volymerna i förhållande till hela marknaden ytterst liten. RÄTT för de företag som inte vill följa med i utvecklingen på marknaden

* &amp;#8220;I en marknadsekonomi...(skall) ingripanden (ske) genom generella åtgärder....&amp;#8221; OCH? lagstiftning, beskattning och bidrag har ofta visat sig vara mera marknadsstörande och skapat Boom-bust situationer och paragraflösningar på marknaderna.


Mera information om hur upphandlingar fungerar och fungerat finns här: http://fourfact.com/images/uploads/Ellen_komprimerad_smallestny.pdf 


Förvirrande

Däremot finns det anledning att undra över utredningens förhållande till marknadsekonomin när de talar om &amp;#8220;Innovationsupphandling av miljölösningar för myndighetens eget behov&amp;#8221;. När fick myndigheter behov som skiljer sig från användarnas och hur/vem bestämmer dessa? 


Utredaren gjorde under presentationen sig lustig över ett gammalt upphandlingsprojekt från historisk tid, nämligen den s.k. skoldatorn Kompis. Men den var ju just en sådan produkt som tillkom därför att myndigheten (Skolöverstyrelsen) formulerade behovet utan att tala med lärare eller ännu mindre med eleverna.&amp;nbsp;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-09-02T04:09:22+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>Meningen med livet</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/meningen_med_livet/</link>
      <description>Worldwatch Institute har i årets skrift samlat studier som avser en omställning från ett konsumistiskt samhälle till ett uthålligt, se innehållsförteckning nedan. Kapitlen kan laddas ned var och en för sig (efter registrering).


Efter att ha kikat på det första kan man också fundera vad det är för fel på ungdomen nu för tiden   ! Eller annorlunda uttryckt &amp;#8220;vad är meningen med livet&amp;#8221;? Se bilden nedan, man noterar i texten att denna attitydförändring inte bara finns i USA utan är global. 

--------------




* The Rise and Fall of Consumer Cultures by Erik Assadourian 

A culture of consumerism has imperiled the environment and a new culture of sustainability is needed. 


* Traditions Old and New by Gary Gardner, Robert Engelman, Julie Aubel, Albert Bates, and Toby Hemenway 

Traditional norms and practices can be used to enhance sustainable life choices. 


* Education’s New Assignment: Sustainability by Ingrid Pramling Samuelsson, Yoshie Kaga, Susan Linn, Kevin Morgan, Roberta Sonnino, and David W. Orr 

The shift away from wasteful consumerism must begin in classrooms and school lunchrooms.


* Business and Economy: Management Priorities by Michael Maniates, Michael Renner, Peter Newman, Walter Bortz, and Cormac Cullinan 

By setting laws and societal priorities to nurture sustainability, governments can be central players in the cultural shift 


* Government’s Role in Design by Jonah Sachs, Susan Finkelpearl, Robin Anderson, Pamela Miller, and Amy Han 

By entertaining and educating, the media can play a huge role in changing the culture of consumerism.&amp;nbsp; 


* Media: Broadcasting Sustainability by Jonah Sachs, Susan Finkelpearl, Robin Anderson, Pamela Miller, and Amy Han 

By entertaining and educating, the media can play a huge role in changing the culture of consumerism.&amp;nbsp; 


* The Power of Social Movements by John de Graaf, Cecile Andrews, Wanda Urbanska, and Jonathan Dawson 

Social movements need to focus their limitless potential on promoting sustainability.</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://fourfact.com/images/uploads/WWIMEANINGOFLIFE.gif" border="0" alt="image" name="image" width="500" height="401" />
</p>]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-09-01T04:36:00+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>Radetzki marscherar vidare</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/radetzki_marscherar_vidare/</link>
      <description>I en slutreplik i SvD får vi nu en ny upplysning om vindkraftens eländighet. Vindkraftbyggande har subventionerats i Spanien och Tyskland så till den grad att varje nytt jobb kostat 2-3 &amp;#8220;riktiga&amp;#8221; jobb!! Hu!! Om det vore sant.


Källan till detta är (troligen eftersom den inte anges) den s.k. Alvarez-rapporten, där siffran anges till 2,2. Den har använts i USA tidigare just för att misskreditera satsningar på &amp;#8220;gröna jobb&amp;#8221; och tillbakavisats som fabulerande. 


En mera ingående granskning av Alvarez rapporten och författaren har gjorts av The Green Economy Post som bl.a. funnit:

* Att man underskattat antalet jobb som skapats med nära nog en faktor 4 och för detta åberopar en UNEP-studie om gröna jobb

* Att argumentet om undanträngning (crowding out) inte håller eftersom investeringarna också genererar följdsatsningar i infrastruktur (som inte räknats in). En observation som ytterligare understryks i en PWC-studie som även avser andra teknologiområden

* Att Statistiken för vilka jobb som trängts undan är obefintlig. Sannolikt handlar det mera om jobb som försvunnit i IT- och fastighetsbubblorna!

* Att Författaren har nära bindningar och rentav är initiativtagare, till grupper av s.k. klimatskeptiker, främst Pragnätverket med den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus som frontfigur.


Granskningen avslutas med en förmodan om att Alvarezrapportens syfte inte var att peka ut problem i Spanien utan att så tvivel vad gäller klimatåtgärder på det hela taget. Det är troligen inte syftet med artikeln i SvD eftersom författarna förordar kärnkraft som varande bara hälften så dyrt som vindkraft! Något som kanske bäst tillbakavisas av Stephan Thomas analys i en artikel i DI tidigare i år.</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-08-31T04:59:31+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>Kan vi få för mycket effektivitet?</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/kan_vi_fa_foer_mycket_effektivitet/</link>
      <description>The Economist m.fl. hävdar att den effektivisering av belysning som lysdioder (LED) kan medföra också innebär att vi kommer att använda mer energi snarare än mindre (se bild nedan). Alltså en variant av &amp;#8220;rebound&amp;#8221; resonemanget. Bakom artikeln ligger en studie som gifter samman fysik och ekonometri. 


För denna projektion talar att teknikutveckling i sig själv som ger billigare applikationer inte har någon inneboende balanserande kraft. Mot den talar att vi idag har kunskap om behovet att sätta gränser. Och även att en ökad användning av LED för belysning parad med försörjning från förnybar energi från t.ex. solceller i U-länder är bra. Det innebär bl.a. att man ersätter t.ex. fotogenbaserad belysning som är både slösaktig och ger större utsläpp av växthusgaser. Men om det däremot leder till ökad reklambelysning i I-länder och s.k. light pollution knappast är önskvärt.


En av forskarna bakom rapporten säger &quot;Enlightened policy decisions may be necessary to partner with the technologies to have big impacts&quot;. Det är dags att tänka sufficiency och inte bara efficiency!</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://fourfact.com/images/uploads/TSAOETAL.gif" border="0" alt="image" name="image" width="375" height="350" />
</p>
<p>
Figur: Trend och projektion av belysningsanvändning och kostnad (Plmh=petalumentimmar och COL=Cost of light). 
<br />
Källa: Solid-State Lighting: The III-V Epi “Killer App” <a href="http://www.sandia.gov/~jytsao/2010_05_ICMOVPE.pptx" target="_blank" >http://www.sandia.gov/~jytsao/2010_05_ICMOVPE.pptx</a> 
</p>]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-08-30T04:06:07+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>En kollega värd att hålla ögonen på.</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/en_kollega_vaerd_att_halla_oegonen_pa/</link>
      <description>Worldwatch Institute har lagt ned sin tidning men istället upprustat sin elektroniska nyhetsförmedling. Klimat och Energi finns nu på en site kallad Revolt. En blog-site som därmed har lite likheter med den som visas här! Men de har större resurser och även om de i huvudsak följer USA så finns gott om utblickar även till vår del av världen. Kolla (och prenumerera)!</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-08-27T04:32:53+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>Radetzki har rätt!</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/radetzki_har_raett/</link>
      <description>På en punkt när han och Jonny Fagerström drar till storms mot vindkraften som en tvivelaktig affär. Och det är i påpekandet att man skulle få mera för pengarna om man moderniserade och energieffektiviserade en miljon bostäder. Man skall alltid börja med att effektivisera så att man inte behöver bygga för många nya kraftanläggningar av vilken sort de vara må. Men det innebär inte att effektivisering står i motsats till vindkraft. En god sak utesluter inte en annan.


I övrigt är det en tvivelaktig analys man presterar. El levereras från ett allt mer Europeiskt system. Man kan inte dra gränsen runt Sverige enbart vare sig för att räkna koldioxid eller bedöma behov av reservkraft. &amp;#8220;Intermittenta&amp;#8221; resurser kommer att hanteras av smarta nät med decentraliserade elanläggningar och/eller kraftfull transmission och/eller flexibel efterfrågan och/eller elfordon som med fördel tankas på låglast-högproduktionstid. Detta syns inte artikeln som mera tycks bygga på gårdagens teknik än morgondagens.


Den &amp;#8220;subventionssumma&amp;#8221; (300 miljarder) som anges förefaller grovt överskattad p.g.a. felaktigheter om pris och varaktighet på certifikaten påpekar företagsekonomer. 


Annars hade artikelförfattarna hellre sett att de 300 miljarderna använts till sex nya kärnkraftreaktorer. Och det räcker nog summan till, men om de skall leverera så behöver man addera ytterligare några hundra miljarder för bränsle mm. Å andra sidan så verkar ju denna typ av kraftanläggningar numera också vara intermittent till sin karaktär!?</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-08-26T04:41:49+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>Du tänker fel! Med en faktor 2,8.</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/du_taenker_fel_med_en_faktor_28/</link>
      <description>Vi underskattar systematiskt både vår energianvändning och tyvärr våra möjligheter att spara. Nu finns ett mått på hur mycket vi tänker fel berättar man i The Economist. Det är en faktor 2,8. Det finns t.o.m. på bild (nedan).


Siffrorna kommer från USA men torde nog gälla även hos oss. Undra på att det blir så lite gjort.</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[<p><img src="http://fourfact.com/images/uploads/UNDERESTIMATE.gif" border="0" alt="image" name="image" width="500" height="303" />
</p>]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-08-25T04:34:02+01:00</dc:date>
    </item>

    <item>
      <title>Ökad globalisering i klimatarbetet - bra för Sverige?</title>
      <link>http://fourfact.com/index.php/webloggen/oekad_globalisering_i_klimatarbetet_bra_foer_sverige/</link>
      <description>Frankrike har preciserat sin nationella gröna strategi och i den trycker man hårt på ökat internationellt samarbete bl.a. för teknikutveckling. Det påminns om att presidenten tidigare varit tillskyndare till skapande av en World Environment Organisation för att få en global ledning (governance).


En sådan globalisering tycks vara på gång även om det inte är så formellt. Se gårdagens inlägg om Major Economies Forum där arbetsplanen fördelar ansvaret mellan de stora länderna. Men vad betyder det för Sverige? Vi har alltid varit aktiva i IEA och har en utmärkt position där. Och IEA förefaller ha ett visst grepp om läget. Kan vi utnyttja det så att vi inte kommer på efterkälken ifråga om teknikutveckling?&amp;nbsp;</description>
      <dc:subject></dc:subject>
      <content:encoded><![CDATA[]]></content:encoded>
      <dc:date>2010-08-24T04:11:39+01:00</dc:date>
    </item>

    
    </channel>
</rss>