Måste vi skaffa dubbel bokföring?
Lönsamheten i effektivisering är nämligen (minst) dubbel men vårt sätt att bedöma den är (i bästa fall) enkel.
Nicholas Sterns rapport visade att åtgärderna för att minska klimatproblemen kostar något men att det kostar mer att inte göra det. Lönsamheten ligger alltså i jämförelsen mellan två olika framtida tillstånd. Men i de bedömningar och diskussioner vi för idag så hävdas ändå att effektivisering, i vissa fall, inte är lönsam. Helt rätt - det finns sådana fall där den inte är lönsam jämfört med dagens situation och blir därför kanske inte av, men där den just av det skälet leder till att vi hamnar i den framtida situationen som enligt Stern är mera kostsam. Om åtgärden (som för den enskilde inte var lönsam) hade utförts så hade vi kunnat undvika det framtida läge där klimatförsämringen blir det (för oss alla) dyrare alternativet.
Är vi fast i ett moment 22? Hur skall vi få en enskild beslutsfattare att göra det som inte är lönsamt för individen idag för att det inte skall bli dyrare för oss alla i framtiden? Ett vanligt recept är att kalkylen skall justeras genom att man lägger på avgifter/skatter som skall avspegla miljökonsekvenserna. Det behövs säkert men det är inget lätt jobb att fastställa den rätta avgiftsnivån. Ett annat sätt är att lägga fast regler i t.ex. byggnadsnormer eller genom EU:s Eco-design sätta gränser för vissa funktioners energianvändning.
Effektivisering har emellertid ofta många andra fördelar ifråga om bl.a. komfort, arbetsmiljö och sårbarhet (ibland kallat, NEB, “non-energy benefits") som ofta inte räknas in i kalkylen och som bör komma med. Effektivisering är heller inte en ögonblickets gärning utan bör ses i ett längre sammanhang av en byggnads livstid eller en industris produktionsprocess. Kalkylen bör anpassas till detta så att åtgärderna genomförs när det är lämpligt, se bild nedan, och inte sågas därför att de inte passar (=är lönsamma) vid kalkyltillfället.
Men framförallt måste vi finna ett sätt att göra mera kvalificerade bedömningar av den typ som Stern-rapporten gjorde även i det lilla sammanhanget. Effektivisering bör inte behandlas som om det vore extrautrustning till bilen och hängas på så långt budgeten vid köptillfället motiverar. Typ: Fälgar - ja, extra högtalare - kanske, rattmuff - nej. När det gäller effektivisering för att hushålla med resurser måste vi bli mera sofistikerade. Vi måste kanske kunna se lönsamhet i olika perspektiv och ibland kunna agera mot det korta perspektivet för att säkerställa det långa!?
Sök
Månadsindelade arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- Juni 2008
- Maj 2008
- April 2008
- Mars 2008
- Februari 2008
- Januari 2008
- December 2007
- November 2007
- Oktober 2007
- September 2007
- Augusti 2007
- Juli 2007
- Juni 2007
- Maj 2007
- April 2007
- Mars 2007
- Februari 2007
- Januari 2007
- December 2006
- November 2006
- Oktober 2006
- September 2006
- Augusti 2006
- Juli 2006
- Juni 2006
- Maj 2006
- April 2006
- Mars 2006
- Februari 2006
- Januari 2006
- December 2005
- November 2005
- Oktober 2005
- September 2005
- Augusti 2005
- Juli 2005
- Juni 2005
- Maj 2005
- April 2005
