Julafton lönar sig inte
I mellandagarna kunde radion meddela att julledigheten inte är lönsam. Produktionsbortfallet för klämdagar och röda dagar är i storleksordningen 4-5 miljarder per dag eller mer enligt Svenskt Näringsliv. Utan större ansträngning kan man gissa att semestern inte heller är någon vidare bra affär. Att bjuda hem folk på fest visar bara bristande medvetenhet om kostnadseffektivitet. Om de inte bjuder tillbaka förstås och helst lite finare/dyrare, men då är det de som är lite bakom flötet.
Det måste vara sådana tankar som ligger bakom de utredningar som ständigt görs av departement och myndigheter för att visa att energieffektivisering inte är lönsam. Varje åtgärd för att minska energianvändningen skall nämligen betala sig själv genom de pengar som sparas på energin. Och när folk inte gör uppenbart lönsamma åtgärder så försvaras det med att man har “preferenser” för energislöseri. Så, som det heter på engelska, "You are damned if you do and you are damned if you don’t”. Uttrycket finns på svenska också men då hänvisar det till kroppsdelar som man i väluppfostrade sammanhang inte talar om.
Och nu kommer ytterligare ett av dessa alster. Det handlar om hur Sverige skall kunna uppfylla direktivet om “Nära-Noll energi byggnader”. Näringsdepartementet har utrett frågan och kommit fram till att:
Bedömningen är att det kan vara tekniskt och ekonomiskt motiverat att tillämpningen av begreppet nära-nollenergibyggnad i Sverige framöver ska innebära en energianvändning som är lägre än de högsta nivåer för energianvändning per m2 som är tillåtna enligt energihushållningskraven i BBR 2012. I dag tillgängligt underlag utgör emellertid inte en grund för ytterligare skärpta energihushållningskrav.
Sveriges Centrum för Nollenergihus studerar det hela närmare och har redan kunnat konstatera att kalkylerna, som utredningen brottas med, lika väl lånar sig till den motsatta slutsatsen. Kan det vara som med julafton? Tar man bort den så slipper man produktionsbortfallet för den dagen, men utan julafton blir det ingen julhandel som i sig motiverar produktion? Att spara på ändliga resurser kan ju ha fördelar som inte i varje ögonblick låter sig värderas i dagens penningvärde.
God fortsättning på er annars!
Sök
Månadsindelade arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- Juni 2008
- Maj 2008
- April 2008
- Mars 2008
- Februari 2008
- Januari 2008
- December 2007
- November 2007
- Oktober 2007
- September 2007
- Augusti 2007
- Juli 2007
- Juni 2007
- Maj 2007
- April 2007
- Mars 2007
- Februari 2007
- Januari 2007
- December 2006
- November 2006
- Oktober 2006
- September 2006
- Augusti 2006
- Juli 2006
- Juni 2006
- Maj 2006
- April 2006
- Mars 2006
- Februari 2006
- Januari 2006
- December 2005
- November 2005
- Oktober 2005
- September 2005
- Augusti 2005
- Juli 2005
- Juni 2005
- Maj 2005
- April 2005
