Daniel Kahneman har fel!
På en punkt i sin kritikerrosade bok “Thinking Fast and Slow” hugger han i sten rejält! Det är när han med ett litet beklagande ändå hävdar att det är bättre att studenter i ekonomi inte också får läsa om “The prospect theory”, d.v.s. den han själv utvecklade tillsammans med Amos Tversky och för vilken han sedan själv belönades med Nobelpriset i ekonomi. Kahneman tycker själv (sidan 286) att: "The basic concepts of economics are essential intellectual tools, which are not easy to grasp even with simplified and unrealistic assumptions about the nature of the economic agents who interact in markets" (Fetstilen är min)
Så här skriver man i Nobelpriskommittens pressmeddelande:
Kahnemans viktigaste insatser rör beslutsfattande under osäkerhet, där han visat hur människors beteende systematiskt kan avvika från den traditionella ekonomiska teorins förutsägelser. Tillsammans med den 1996 avlidne Amos Tversky har han utvecklat ett alternativ, prospect theory, som bättre svarar mot observerat beteende. Vidare har Kahneman klarlagt hur bedömningar under osäkerhet kan följa genvägar, vilka systematiskt avviker från grundläggande satser i sannolikhetsläran.
När han alltså menar att man skall undanhålla studenterna det faktum att ekonomiska teorier inte fungerar därför att människor agerar annorlunda än vad man trott eller önskat - då har han fel!
Hans kollega och lärjunge Richard Thaler har karakteriserat den människobild som den traditionella ekonomin utgår från som “Homo Economicus” och den mera korrekta som beteendeekonomerna använder som “Homo Sapiens”, d.v.s riktiga människor. Vi fattar alla dagligen beslut som inte är strikt rationella men vi gör det på ett systematiskt sätt. Vi avskyr att förlora mer än vi älskar att vinna. Vi väger våra chanser med olika mått beroende på hur man presenterar möjligheterna för oss. Vi kan ändra vår uppfattning om vad som är attraktivt på ett ögonblick. Vi vet vad vi har men inte vad vi får och är därför benägna att hålla fast vi det kända hellre än att ta språnget mot det okända. Osv Osv.
Vi kan använda idén om homo economicus för att bedöma hur stor potentialen för förbättring av sakernas tillstånd skulle vara. För effektivare energianvändning till exempel. Men för att realisera detta önskvärda tillstånd och för att utforma fungerande styrmedel - då måste vi göra det utgående från hur människor verkligen fungerar! Detta måste i första hand studenterna få en insikt i så att de kan bryta de dåliga mönster vi har !!
Lite snabbkurs kan man få genom att läsa recensionerna av Kahnemans bok i New Your Times, i Business Week, eller i Financial Times.
Sök
Månadsindelade arkiv
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Januari 2012
- December 2011
- November 2011
- Oktober 2011
- September 2011
- Augusti 2011
- Juli 2011
- Juni 2011
- Maj 2011
- April 2011
- Mars 2011
- Februari 2011
- Januari 2011
- December 2010
- November 2010
- Oktober 2010
- September 2010
- Augusti 2010
- Juli 2010
- Juni 2010
- Maj 2010
- April 2010
- Mars 2010
- Februari 2010
- Januari 2010
- December 2009
- November 2009
- Oktober 2009
- September 2009
- Augusti 2009
- Juli 2009
- Juni 2009
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
- December 2008
- November 2008
- Oktober 2008
- September 2008
- Augusti 2008
- Juli 2008
- Juni 2008
- Maj 2008
- April 2008
- Mars 2008
- Februari 2008
- Januari 2008
- December 2007
- November 2007
- Oktober 2007
- September 2007
- Augusti 2007
- Juli 2007
- Juni 2007
- Maj 2007
- April 2007
- Mars 2007
- Februari 2007
- Januari 2007
- December 2006
- November 2006
- Oktober 2006
- September 2006
- Augusti 2006
- Juli 2006
- Juni 2006
- Maj 2006
- April 2006
- Mars 2006
- Februari 2006
- Januari 2006
- December 2005
- November 2005
- Oktober 2005
- September 2005
- Augusti 2005
- Juli 2005
- Juni 2005
- Maj 2005
- April 2005
