Vem kan man lita på?

Den gamla kärnkraftsdebatten är tillbaka trots att de som återfört den på dagordningen vill göra gällande att deras syfte var det motsatta. Till denna debatt hör att ställa olika kraftslag mot varandra och granska deras miljöegenskaper. Numera särskilt deras egenskaper ifråga om växthusgaser. Nätverket Framtidens Energi slår ett slag för livscykelanalyser som vill visa att vind och sol svarar för minst dubbelt så mycket koldioxid per kWh som kärnkraften, vilken skulle svara för mellan 3 och 24 g/kWh.

Deras uppgifter baseras på en studie från IAEA (Atomenergiorganet i Wien) gjord av Deniel Weisser. I en artikel i tidningen Energy Policy har man emellertid granskat drygt 100 sådana här livscykelstudier och Weissers har exkluderats p.g.a. brister i metodologin! I denna granskande artikel har man satt medelvärdet på de tillförlitliga studiernas uppgifter för kärnkraft till 66 g/kWh. Både vind och sol har lägre värden (se tabell).

Vem skall man lita på? Tja det kanske inte är tillräckligt med en källa. Och man kan lita på att energieffektivisering har mindre utsläpp än något av tillförselalternativen. Tro mig!

 

 

 

image

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv