Utsläppsrätter omfördelar företagens resurser

Är det Europeiska handelssystemet för utsläppsrätter (ETS) en framgång, ett misslyckande eller är det ännu för tidigt att säga vilket? Det tycks klart att systemet omfördelar stora resurser från energikunderna till energiföretagen för de utsläppsrätter som de fått utan kostnad. En studie av företag i Holland och Tyskland visar att energiföretagen övervältrar 40-75% av en fiktiv kostnad för utsläppsrätter till sina kunder. Så hushåll och företag skapar vinster för energiföretagen. De företag som konkurrerar på en global marknad får betala och energiföretagen, som “konkurrerar” inom Europa, får fördelarna!

Avsikten var att utsläppsrätterna skulle innebära att de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser skulle upptäckas och genomföras. Så om vinstuppbyggnaden hos energiföretagen får denna effekt kan vi kanske leva med förhållandet men om det inte sker.....? Den Holländska rapporten pekar på ett antal möjligheter som t.ex. att utsläppsrätter inte skall vara gratis utan auktioneras ut och att kundernas efterfrågan på energi måste bli mer flexibel (ökad elasticitet i efterfrågan). Klar tycks vara att det system vi nu har inte är färdigt ännu och att det kan komma att behövas drastiska förbättringar.

Världens tak

Vi har 4,5 år på oss innan dörren till målet om att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader slår igen. IEA påpekar detta förhållande med stor ihärdighet men vem lyssnar?

Den svenska energiministern vill inte begränsa energianvändningen med, som hon säger, ett tak. Men här är världens tak (se bild nedan). Och den visar att det är effektivisering (=energisparande) som är grejen.

Denna visas i en IEA-publikation som ger en liten exposé av IEAs utveckling från “Oljeklubb” till “Whistle Blower”. Ett blåsande som dock tycks ske på frekvenser som inte kan höras på ministernivå?

Läs mer