Ny Teknik granskade för en tid sedan myterna om Huawei, det kinesiska mobiltelefonföretaget, och jämförde med Ericsson. Perspektivet var att man tenderar att bedöma konkurrenten från öst som efterbliven och slutsatsen är att detta kan vara en livsfarlig underskattning. Men är det inte samma underskattning man gör när man ser utvecklingsländerna som leverantörer av billiga åtgärder som skall kompensera för vår egen underlåtenhet i fråga om klimatåtgärder?

Hur länge kommer dessa länder att ha billiga åtgärder och (kanske ännu viktigare) varifrån skall de få (köpa) den teknologi som minskar deras utsläpp? Om vi i de industrialiserade länderna har vant oss vid att vara universums härskare så är det nog dags att tänka om.