Hur många internationella organisationer behöver vi för att främja energiomställningen? Nu är en ny global organisation på gång för att främja förnybar energi, IRENA, International Renewable Energy Agency. Den bildas i uttalad kritik av IEA, Tnternational Energy Agency, som är en gren av OECD. Man menar att IEA har negligerat förnybar energi, att man inte varit tillräckligt aktiv för att stödja att utnyttjandet av förnybar energi i praktiken på fältet och att IEA bara är en grupp av några få rika OECD-länder som inte tillåter U-länder att vara med. Detta må ha varit sant men.....

IEA har så sent som för några månader givit ut en publikation som handlar om de stora potentialerna för förnybar energi och hur man skall kunna exploatera dem. Man har också flera stycken så kallade “Implementing Agreements” där deltagande länder arbetar på fältet med konkreta projekt. Sverige deltar i många av dem. Arbetet i dessa “Agreements” är öppet för all världens länder och även för företag som sponorer. Detta hindrar inte att IEA upplevs som trögt och gammalt och i behov av konkurrens.

Sverige är ett av de aktivaste länderna i IEA:s Agreements men det har inte hindrat att man nu också går in med en rejäl slant i IRENA, 4 miljoner kronor per år. Frågan är vad man får? Kritiker vid EU-kommissionen säger att de på sin höjd får samma sak som IEA producerar, nämligen analyser och rapporter.

Frågan är varför man inte istället satsat på REEEP, Renewable Energy and Energy Efficiency Partnership, som är knutet till UNIDO i Wien. REEEP har en vision om hur förnybar energi och effektivare användning kan samverka, ungefär som på bilden nedan.