Strategiska val - A never ending story.

Strategiska val för energisektorn görs varje minut året om men vi uppfattar dem inte som avgörande. Men varje gång vi bestämmer något som innebär att vi använder energi så gör en massa andra människor samma saker och i slutänden påverkas vi alla. Det är våra egna val vars summerade effekt drabbar oss och som vi vanligen klagar över att andra skall göra något åt. SNV har givit ut en rapport (skriven av författaren till dessa rader) om sådana val.

Samhället sätter ramarna för vad vi gör men måste förhålla sig till resultatet.
image

En av de saker som tydligast saknas är den horisontella överblicken. Fragmentiseringen t.ex. i myndighetsansvar gör att helheten går förlorad.

I rapporten redovisas tjugo stycken val och valsituationer grupperade efter:
? Samhällets funktioner; Hur bra kontroll har vi över det som sker och i vems händer ligger kontroll/ansvar? När kan vi bäst påverka skeendet och på vilket sätt? Vilka styrfunktioner har vi och vad vill vi uppnå när vi styr?
? Bränslen och tillförsel; De traditionella (stora) energiresurserna är de problem eller lösning? Naturgas; Trädbränslen; Vattenkraft; Kärnkraft.
? Tillförsel av flödande resurser; De nya flödande resurserna som står och stampar men där förhoppningarna är stora. Är det strategiska beslut som saknas eller är utvecklingen bara naturligt trög? Sol; Vind; Spillvärme.
? Omvandling, Distribution och Användning; Finns det slumrande resurser i vår omgivning eller står de på tröskeln ännu? Är vårt inneklimat ett problem och hur sköter vi det? Utnyttjar vi kundkraften strategiskt? Kraftvärme; Vätgas; Komfortkyla; Elvärme; Flexibel efterfrågan på energi (Demand Response)

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv