Som om kostnader inget betyder.

Lite rejäl planekonomi är vad som behövs! Så man får tolka DNs ledare den 31 januari när de säger att man inte kan lämna energiförsörjningen till marknadskrafterna helt oreglerat. För i DNs bild finns bara tre delar, vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Man skulle annars kunna tänka sig bl.a. energieffektivisering och kraftvärme också. Samt en fundering över hur smart det är att använda el till uppvärmning när det finns billigare alternativ och el har högre kvalitet i industriell användning. Någon har sagt att el till uppvärmning är som rysk kaviar på frukostmackan.

Ny kärnkraft kostar, och kostnaderna stiger kraftigt där många av de s.k. alternativa energislagen har sjunkande kostnader. Detta framgår bl.a. av en studie från Lazard (se bild), ett företag som sysslar med finansiell rådgivning i USA, samt av en studie som tittat närmare på hur kärnkraft i USA utvecklats.

Visheten i att låsa fast sin inriktning på ett kraftslag med stora finansiella (och andra) risker istället för att målmedvetet bygga upp en decentraliserad energiförsörjning är inte uppenbar.

image

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv