Bevisen hopar sig att energimarknaden inte fungerar och att det finns för stora oklarheter i hur man skall komma vidare. Idag skriver en representant för Riksrevisionen om klimatåtgärderna i DN. Riksrevisionen skall man ibland ta med en nypa salt eftersom deras granskningar av naturliga skäl begänsas av vilken period de måste betrakta (av bokföringstekniska skäl) är begränsad och de kan ha svårt att se större mönster. Men deras utlåtande om energideklarationerna vilar på stabil grund. Så här skriver de:

Magra resultat trots stora kostnader blev det när Sverige skulle implementera EU-direktivet om energideklarationer. Staten ålägger fastighetsägare att köpa en tjänst som ska bidra till energieffektiviseringar och minskade utsläpp. Men i många fall är kvaliteten i deklarationerna otillräcklig. Då bidrar de inte till några energibesparingar och värdet av insatserna är tveksamt såväl för fastighetsägarna som för klimatet. Ändå kostade verksamheten 700 miljoner kronor, en nota som fastighetsägarna fick stå för. EU-direktivet är visserligen tvingande, men det sätt på vilket det har genomförts i Sverige är ett exempel på ineffektivitet som en följd av brister i styrningen och genomförandet av klimatarbetet.

Men det finns bättre sätt vilket bl.a. Energirådgivarna visar i sin skrift Mera Ordnad Verkstad (sid 7-8). Och ministern själv har också pekat ut att regleringen av elmarknaden bör ses över. Den förefaller ju inte i första hand vara avsedd för kunderna. En kund - en räkning - ett pris vore bättre och skulle skapa mindre förvirring.

Så när nu EU:s utspel om energistrategi och handlingsplan är på väg är det ett gyllene tillfälle att gå ned i startgroparna för en revision.