Smarta nät fordrar smarta leverantörer

SEDC (Smart Energy Demand Council) har gjort en översyn över den Europeiska situationen vad gäller laststyrning (Demand Response, DR). Och det är ganska nedslående. I USA finns en relativt välutvecklad marknad för att handla med effekt i nätet, att kunderna mot ersättning minskar sina anspråk, dvs “styr sina laster”. I USA finns företag som specialiserat sig på att aggregera sådana åtaganden från kunder och som genom att prognosera och jämka ihop behov och möjligheter kan lösgöra betydande kapacitet vid behov.

Men då måste det finnas en betalningsvillig efterfrågan. SEDC pekar på behovet av att komplettera lagstiftningen med reglering så att kraftföretagen och systemansvariga börjar agera. Hitintills har man i Sverige duckat och hoppats att någon annan skall lösa problemet. Förespråkarna för smarta nät har stora förhoppningar att småkunder skall låta sig styras av energipriserna bl.a. illustrerat med att tvätta mitt i natten och styra belysningen till krukväxterna.

Det är inget fel att göra hemmet smart(are) men de stora resurserna finns på annat håll och fordrar möjligen också reglering även om sådana ord nära nog strukits ur ordlistan. SEDC menar dock att omvärldsförändringar ställer hårdare krav på leverantörerna om de skall kunna hålla igång systemen till rimliga kostnader (se bild). Så smartheten behövs på flera håll.

image

Världens tak

Vi har 4,5 år på oss innan dörren till målet om att begränsa temperaturhöjningen till 2 grader slår igen. IEA påpekar detta förhållande med stor ihärdighet men vem lyssnar?

Den svenska energiministern vill inte begränsa energianvändningen med, som hon säger, ett tak. Men här är världens tak (se bild nedan). Och den visar att det är effektivisering (=energisparande) som är grejen.

Denna visas i en IEA-publikation som ger en liten exposé av IEAs utveckling från “Oljeklubb” till “Whistle Blower”. Ett blåsande som dock tycks ske på frekvenser som inte kan höras på ministernivå?

Läs mer