EU-kommissionen föreslår i sitt direktiv för effektivare energianvändning att offentliga sektorns byggnader skall vara en draghäst för en utvecklad renoveringsmarknad. Man gör det genom att föreslå att renoveringstakten i detta byggnadsbestånd skall fördubblas från idag c:a 1,5% per år till 3% per år. Denna formulering har inte fallit i god jord och av flera, bland annat det svenska Näringsutskottet, tagits till intäkt för att hävda otillbörlig detaljstyrning från Bryssel.

Det är klart att formuleringen kan göras bättre men det är lika klart att någon (ibland kallad Bryssel) måste tala klarspråk om att riktiga åtgärder måste göras. Och Sverige har ju, utan att Näringsutskottet blev oroligt, lyckats omformulera EUs energisparmål så att vi ökar energianvändningen istället för att minska den!

Building Performance Institute Europe (BPIE) har nu gjort en genomgång av byggnadernas tillstånd i hela Europa och ger råd i anslutning till denna. Av studien framgår att det Svenska byggnadsbeståndet tillhör de äldsta i Europa vilket ju förefaller motivera genomgripande renoveringar.

Det har också skisserats ett förslag till tvåstegsrenovering som skulle göra processen billigare. Detta synsätt kanske illustrerar varför skrivningarna om renoveringstakten behöver ses över. För om någon uppfattat det som att man skall renovera från scratch till högsta standard i ett steg så förefaller det både opraktiskt och dyrt. Omställningen måste vara en process som kan ta tid men som skall uppnå höga mål (baserat på en kartläggning och en plan).

BPIEs rapport föreslår tuffare reglering och att bl.a. energideklarationerna skal bli bättre och tillämpas mera strikt. En bra idé som skapar både bättre byggnadsstandard, nya jobb och utvecklar företagandet inom effektiviseringsbranschen. Bra - eller hur Näringsutskottet?