Man kan undra hur bilindustrin (som helhet) kunnat undvika att läsa skriften på väggen “Miljöanpassa” när den ändå stått skriven ganska länge? Ändå har man envist satsat på stora bensinslukare och på att sälja dem med mördande reklam. Inte alla men alldeles för många.

Och ändå är det inte bara några få miljömuppar som klottrat grafitti-text på väggen utan välrenommerade management-konsulter och finansrådgivare. Uppenbarligen har deras budskap kommit i skuggan för andra som vädjat till mera grundläggande mänskliga instinkter såsom möjligheten till snabba klipp.

Så låt oss hoppas att, krisstämningen till trots (eller just därför?), flera börjar tänka på rekonstruktion av sina företag NU innan de står under galgen. Ett bidrag till rekonstrueringen kan man få i Financial Times där professorerna Vermeer och Clemen från Duke University skriver att “Ultimately, sustainability in the 21st century will require companies to go deep, go wide, go local”. Vilket betyder att organisationen skall impregneras och mobiliseras för att se sina möjligheter i ett uthållighetsperspektiv samt förankra det i sin lokala verklighet och hemmamarknad.

Är det detta energiföretagen och den gamla basindustrin gör när de satsar på en gammaldags storskalig teknik eller visar de bara upp samma beteende som givit (delar av) bilbranschen en kris?

En början kan vara att läsa IEA:s Creating Markets for Energy Technologies.