När Paul Krugman får det s.k. Nobelpriset i ekonomi så reagerar en kollega surt att han minsann inte för den skull är politisk expert. En kommentar huvudsakligen föranledd av att Krugman är en tydlig kritiker av president Bushs politik. Men den leder också tanken till frågan om hur vi ser på den ekonomiska kunskapen. Är det som uttalas om mänskligt beteende i ekonomiska termer entydigt och värderingsfritt - som naturlagar? Peter Söderbaum pekar i sin bok “Understanding Sustainability Economics” på att den ekonomiska analys och de omdömen som vi vanligen möter, baseras på (icke uttalade) värderingar och/eller förenklingar som hindrar oss från att förstå hur vi agerar som samhällsvarelser. Sådana varelser som t.o.m. kan observeras agera mänskligt och inte, som Amartya Sen säger, som rationella dumbommar (rational fools).

Och vi måste nog inse att det finns en politisk undertext i ekonomiska framställningar. Stefan Fölster (Svenskt Näringsliv) har i en ny bok hävdat ett synsätt som är exceptionellt. En jämförande recension i DN illustrerar väl det politiska innehållet. Vi läsare av dessa framställningar måste vara klara över att ekonomi inte är naturvetenskap.