Uppgiften är uthållighet - inte enbart klimatneutralitet.

Nu vill grabbarna ha fler kärnkraftverk! Som om det inte räckte med det vi redan presenterat för dem och som de kan få genom att förbättra standarden på belysning i landet. I en debattartikel i DN säger Jan Björklund och tre kamrater i Folkpartiet att de vill ha fyra stycken.

Så OK, vi kan ordna 2-4 till genom att bygga ut kraftvärmeproduktionen från dagens 7 TWh till 21-27 TWh. Det är slutsatsen av en redovisning som gjorts för Svensk Fjärrvärme (se bild) och som avser elproduktion utan naturgasutbyggnad. Presentationen är gjord av Kjell Aleklett som ingår i Folkpartiets klimatdelegation så den får väl anses tillförlitlig även för debattörerna i DN.

Vill ni ha mer så kan vi se över elvärmeanvändningen och alternativ till den (22 TWh) samt t.ex. motoranvändningen i industrin. Välkomna med nya önskemål!

Men det kanske är viktigare att påpeka att uppgiften för vårt framtida energisystem inte enbart att rädda klimatet utan att skapa uthållighet. Man bör inte driva ut djävulen med Belsebub.
Och i sammanhanget kan vi också nämna att IEAs siffror för kärnkraftens kostnader inte är så uppmuntrande för dess förespråkare. Inte ens med hänsyn till klimategenskaperna kan den på sikt mäta sig ekonomiskt med vare sig vind, sol eller biobränsle. Inte utan kraftiga subventioner. Och vore det inte då bättre att satsa dessa (skattepengar) på verkligt och långsiktigt uthålliga resurser?

image

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv