När man gör omelett..

...måste man knäcka ägg. Det håller nog alla med om, men frågan är vilka ägg som skall knäckas. Dina eller mina?

Vid ett möte på näringsdepartementet i fredags informerades om, och diskuterades, EU:s förslag till nytt energitjänstedirektiv med det organiserade Sverige, d.v.s. företrädare för olika intresse- och branschorganisationer. Det var väl få inlägg som överraskade. Det handlade mer om tillkännagivande av kända positioner och liturgisk uppvisning. “Vi vill inte ha höjda priser, höjda hyror, mera krav etc. etc. etc.” Och allt detta kommer att drabba oss om man inte ändrar, stryker, tar bort etc. etc. etc. För säkerhets skull illustrerades några inlägg med referens till Sovjetstaten, sjunkande BNP och onödig detaljreglering så att man verkligen skulle förstå allvaret. Ty i Bryssel har de inte förstått och är allmänt okunniga.

Nu skall det sägas att inget direktiv (och heller inget förslag) är perfekt. De kan ofta förbättras, ibland missar de sitt mål och avsikt men kan justeras. Men alltid utgör de en kompromiss mellan olika var för sig oftast helt legitima synpunkter.

Det finns dock anledning att lyfta blicken och fråga sig varför förslaget överhuvudtaget finns? Och det är helt enkelt att man vet att det finns en stor potential för effektivisering och som INTE realiseras. Något måste göras för att få fart på marknaden och dess aktörer. Vi vet att det finns en obalans på marknaden. Kunden vill ha nytta (kraft, ljus värme) men köper oftast för mycket energi. Om energiföretagen hade sålt nyttan istället skulle energieffektiviseringen varit en del av affären. Edison lär ha haft som affärsidé att sälja ljus från glödlampan men hans medarbetare övertygade honom om att det var lättare att mäta energin. Hade han framhärdat så hade han nog uppfunnit lågenergilampan direkt.

* Låt oss först slå fast att med energieffektivisering avses lönsamma åtgärder i den meningen att kostnaderna för åtgärden tjänas in genom sparade kostnader för energi. Därmed borde varje argument falla som säger att effektivisering medför kostnader och t.ex. ökade hyror.

* Potentialen för (lönsam) effektivisering är MYCKET stor, av storleksordningen 50% med bibehållen eller ökad levnadsstandard, vilket innebär att vi i de allra flest fall befinner oss på säkert avstånd från varje risk att t.ex. BNP skulle sänkas till följd av effektivisering. Det förhåller sig precis tvärtom! Minskad energiförbrukning genom effektivisering leder till möjligheter till ökad BNP, ökad energisäkerhet, minskad priskänslighet och ökad sysselsättning.

Något måste göras men såvitt framgick av fredagens möte skall det, enligt flera företrädare för “institutionssverige”, göras på ett annat sätt, någon annan gång samt av någon annan.

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

MÄnga av de produkter vi omger oss med Àr formgivna mera för att ha ett estetiskt vÀrde Àn för att vara funktionella. Det syns tydligt pÄ till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i vÄra rum, men Àven pÄ tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sÀllan Àr det symboler och grÄ text pÄ svart botten! Snyggt kanske men svÄrt att hantera - ibland omöjligt. Försök slÀcka ljuset i ett sammantrÀdesrum!

Ett angelÀget omrÄde borde sÄlunda vara att se över formgivning (design) till exempel frÄn det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlÀtta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i anvÀndning,
d) FörstÄ konsekvenserna av anvÀndningen,
e) Ge Feedback (Äterkoppling) om driftlÀge,
f) Göra starten AnvÀndarvÀnlig.

Ett enkelt sÀtt att underlÀtta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som Àr lÀtt(are) att hantera.

Det Ă€r emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan Ă€ven gĂ€lla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sĂ€tts in vid enstaka tillfĂ€llen utan snarare handlar om en process, en hĂ€ndelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla Ă„tgĂ€rder frĂ„n flera leverantörer under en lĂ€ngre tidsrymd och ocksĂ„ se till om man kan underlĂ€tta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett kĂ€nt exempel Ă€r att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsĂ€garna vindsröjning som en extra och kopplad tjĂ€nst.

HÀr finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av bÄde marknadens tjÀnster och styrmedel för att pÄverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nÀmnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna sÄ att besparingar upp till en viss nivÄ (x%) skulle ges skattelindringar nÀr nivÄn uppnÄtts. Detta skulle ocksÄ kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. MÄnga av ÄtgÀrderna genomförs av lokala smÄföretag som Àr kÀnda och uppskattade av kunderna men inte Àr motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv