Har inte skogen blivit för tät?

Marknaderna är perfekta, reglering är onödig och skadlig, dra åt svångremmen och svält er ur krisen, satsa på aktie A/fonder B/optioner C så Du klarar din pension- det är bara ett axplock av de ekonomiska råd vi beståtts med under de senaste decennierna. Vi har alla lärt oss vår läxa och vår uppfattning om den ekonomiska verkligheten är en sammanfattning av olika börsindex. Radions OBS har startat en granskning av vår ekonomiska verklighet och hur den hanteras. Hur formas vår verklighetsbild?

Två Kanadensiska ekonomer, Ciuriak och Curtis, har tittat närmare på den ekonomiska politikens underlag och resultat. De har skrivit en översikt med titeln “What if Everything we know about Economic Policy is wrong?”. Enligt den verkar det som om de flesta medicinerna som skrivits ut (främst av de neoklassiska ekonomerna) lämnat oss med samma problem som de avsåg att bota. Och att det finns ett starkt inslag av mode också inom denna gren av vetenskapen.

Ställda inför denna skog av klokskap kanske vi kan söka förklaring (om än inte tröst) hos en Nobelpristagare när han skriver om skogen? För visst går det lätt att associera till rådgivarnas stora skara?

De svaga jättarna står snärjda
tätt så ingenting kan falla.
Den knäckta björken multnar där
i upprätt ställning som en dogm

Ja det är inte pristagare i ekonomi utan i litteratur, Tomas Tranströmer. Förstås!



Skrivet av Hans Nilsson, 2011-10-11.

(0) Kommentarer • Permalink

Sid 1 av 1 sidor

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer


Avancerad sökning

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat