Low-hanging fruit - beror av gravitationen.

I en debattartikel i DN påvisar några forskare att åtgärderna för luftförbättring i Europa (inkl. Sverige) visat sig vara billigare än väntat. De menar att man kan räkna med samma förhållande vad gäller åtgärderna för klimatet. Eftersom två av de tre debattörerna är nationalekonomer blir man fundersam över dem med samma profession som oftast hörs i debatten och som vittnar om energieffektiviseringens omöjlighet. De har ju bl.a. hävdat att det inte finns några lönsamma åtgärder (s.k. low-hanging fruit) därför att det skulle vara förenat med alltför stora kostnader att realisera dem. Så de åtgärder med “negativa kostnader” som McKinsey påvisat finns inte, hävdar de.

Den teknikeffekt som DN-debattörerna noterar är emellertid den s.k. läreffekten på marknaden och som också Stern-rapporten nyttjar i sina beräkningar. Och som de alltså nu ytterligare kan belägga. Det finns alltså en dynamik som, så att säga, gör att frukträdets gren sänker sig allt mer efterhand som frukten växer och blir tyngre. Det kan till och med vara så att om man spanar efter lågt hängande frukt, och blir besviken att man inte når den, så beror det på att den redan fallit av och ligger vid fötterna. Därutöver kan man konstatera som en av cheferna vid den Danska Energistyrelsen, Peter Bach, gjorde i en intervju i Wall Street Journal, att han i sin trädgård har lågt hängande frukt på nytt varje år.

Det borde finnas anledning att rikta mer intresse på frågor kring de dynamiska effekter som finns och kan mobiliseras. Ett gammalt uttryck är att det bästa sättet att förutsäga framtiden är att skapa den.

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv