Kostnadseffektivitet ett begrepp med innebörd eller bara ett slagord?

I utformning av samhällsåtgärder spelar ofta begreppet ”Kostnadseffektivitet” en central roll. Det återkommer jämnt och ständigt i olika beslutsdokument, men vad menar man egentligen? Att man skall använda sina resurser klokt och inte slösa, OK. Men vilket perspektiv har man på resursanvändningen? Begreppet kan i sämsta fall bli tekniklåsande och leda till att åtgärder inriktas på sådan teknik som redan är utvecklad och väl känd, men knappast behöver stöd.

Ett sådant synsätt utgår ofta från kalkyler med enbart dagens rådande och kända parametrar ifråga om prestanda och priser/kostnader. Det kan sägas reflektera en statisk kostnadseffektivitet (U1). En bredare synsätt är att ta hänsyn till produktens samlade kostnad (även drift under livslängden) och dess funktion i systemet och att inte enbart se till energikonsekvenser och –kalkyler. En produkt har också annan påverkan på brukarens nytta tex vad avser komfort, produktivitet etc. Detta kan sägas vara en holistisk syn på kostnadseffektivitet (U2). Ett ytterligare mera utvecklat synsätt ligger i att ta hänsyn till teknisk utveckling och möjligheterna till prestanda och kostnadsförbättringar och att sålunda stödja teknik med utvecklingsmöjligheter.  Detta kan vi benämna dynamisk kostnadseffektivitet (U3). 

image
Alla dessa synsätt kan försvaras och vilket som bör tillämpas beror på vad man vill åstadkomma. Vill man sätta skjuts på en lite stelbent marknad där de tekniska förutsättningarna är givna och tillfredställande, använd U1. Vill man väga in flera nyttoaspekter och stödja förändringar som också avser t.ex beteenden, använd U2. Och vill man stödja en teknikutveckling där man på rimliga grunder kan anta att tekniken förbättras och förbilligas, använd U3. I detta senare fall kan man göra goda förutsägelser genom att studera “lärkurvor” och mera om detta finner man i IEAs bok Experience Curves (curve2000.pdf).

Men ofta kan ingen tydlig avsikt skönjas i många av de fall då uttrycket “kostnadseffektiv” slängs fram. Det verkar snarare som om man bara vill få sin motståndare att framstå som slösaktig.

Skrivet av Hans Nilsson, 2005-08-18.

(0) Kommentarer • (0) Trackbacks • Permalink

Sid 1 av 1 sidor

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer


Avancerad sökning

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat