Är "fungerar" tillräckligt bra?

Representanter för de nordiska länderna låter meddela att kraftsystemet på ett utmärkt sätt hanterat den situation som på senare tid lett till de höga elpriserna. De låter därigenom lite som Bill och Bull, men man anar att ett skäl till deras uttalande är att de hört Sverker Martin Löf (elaka Måns?) morra om hur han ser på elmarknaden. Eller att det undras i de egna leden om hur väl marknaden fungerar ur konsumentens synpunkt.

En berättigad undran, för det är nog inte mycket tvivel om att den fungerar, men däremot om den är konstruerad så att den gagnar kunderna? Redan för några år sedan hävdade några forskare vid KTH att avregleringen var ett skräckexempel. Teori och praktik rimmade inte med varandra. I fjol tog en forskningsrapport från Handelshögskolan i Göteborg upp temat om makten på marknaden. I den sägs att “kraftbolagen har en egen tolkning av begreppet marknad”. Och då fungerar marknaden bra men bara för några få stora aktörer.

Bara häromdagen så kallade en bedömare det nuvarande systemet med elbörs för “Kalle Anka-börs”! Som det nu blivit kan man bara förundras över den profetiska förmågan hos Lennart Söder. Han skrev detta 1995 och det rimmar väl även idag (se exempel nedan)

-------------------------
Från en liten elkund

Du som har vår marknad kär
se till mig som liten är
vart jag mig i Sverige vänder
är mitt elpris i marknadens händer
Elen kommer, elen går
Lycklig den som ett bra elpris får

Tre aktörer

Sjunges på melodi “Tre små gummor”

||: Tre aktörer skulle ut en gång
på marknaden uti Norden :||
Vi ska ha roligt för vi är inte små
Vi ska ha roligt det kan ni väl förstå
Det elpris vi har haft
när vi ska sälja kraft
blir högre nu på marknaden i Norden

------------------------------

Poem klippta från Lennart Söders påhittade gratulationstelegram (http://www.eps.ee.kth.se/personal/lennart/lennart_poems.html)


The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer