Kärnkraftens lärkurva går åt fel håll

IIASA (International Institute for Applied Systems Analysis) som är ett oberoende forskningsorgan med hög status har studerat hur kostnaderna utvecklats i det största av utvecklingsprogrammen för kärnkraft, nämligen det franska. Deras slutsats är att kostnaderna inte minskar med ökad volym, vilket är det vanliga, utan ökar!

* “Despite a most favorable setting, the French PWR program exhibited substantial real cost escalation. Specific investment costs increased by at least a factor of three.” (sid 31)
* “...nuclear reactors across all countries with significant programs invariably exhibit negative learning, i.e., cost increase rather than decline,..."
* “there appears not only to be “forgetting by not doing” ....., but also “forgetting by doing”, suggesting that technology learning possibilities are not only structured by the actors and institutional settings involved, but are also fundamental characteristics of technologies themselves.” (sid 33)

Efter att ha sett vad som händer i Finland och vad som planeras på annat håll är ju inte dessa iakttagelser överraskande men det är bra att få dem belagda. Om det sedan har någon inverkan på dem som planerar det senaste svenska kärnkraftutspelet återstår att se. Men av de siffror som nämnts förefaller glädjekalkylen uppenbar. Den tycks ligga på hälften av den nivå som redovisas för Bell Bend i USA.

Skrivet av Hans Nilsson, 2009-11-02.

(0) Kommentarer • Permalink

Sid 1 av 1 sidor

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer


Avancerad sökning

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat