Kärnkraftens kostnader - en fråga om tempus

En nygammal studie som “läckt” torgförs som att “Kärnkraft är billigast” (DNs pappersupplaga 1 oktober 2010). Och om man håller sig till presens stämmer det nog, men om vi är intresserade av framtiden (byter är mot blir) så är det inte troligt. Rapporten kommenteras i Ny Teknik med iakttagelsen att företaget, PriceWaterhouseCoopers (PWC), som gjort kalkylerna haft, eller fått, sådana beräkningsförutsättningar att resultatet är givet.

Detta har PWC själv illustrerat tydligt tidigare. De har gjort det med kommentarer om att kalkyler behöver kompletteras med bedömning om deras ändamålsenlighet ur olika synpunkter. För detta behövs en noggrann genomgång av företagets/förslagets ställning, det som på engelska kallas “due dilligence”. Och en sådan finns upprättad för motsvarande kärnkraftssituation i USA. Den är dock mindre smickrande för kärnkraftens framtid.

Denna due dilligence har fem bedömningspunkter:
1. Motsvarar förslaget kundbehoven
2. Hur klarar förslaget finansiell stress
3. Hur tillförlitliga är kostnadsbedömningarna
4. Hur ser konkurrenssituationen ut
5. Tillförlitligheten i intäktsbedömningarna

Den “läckta” studien tar inte upp någon av dessa punkter. Den är snarare att ses som ett foto från idag där man behöver en film om framtiden. PWC har gjort även en sådan studie där man konstaterat att kärnkraft idag är billig men att den sannolikt inte har konkurrenskraft gentemot förnybar energi i framtiden (se sidan 33).

Men för att återvända till rapportens beräkningar undrar man över ingångsdata inte bara för finansiering utan även för hårdvaran. I Kanada diskuteras ett projekt för 2 st 1200 MW reaktorer som skulle kosta 26 miljarder kanadensiska dollar. Omräknat blir det av storleksordningen 70 000 SEK per kilowatt vilket är mer än dubbelt det som rapporten antar. Hm?! rolleyes

Rapporten gör en poäng av att den använder samma förutsättningar vad gäller kostnader som Citibank gjort i sin studie “New Nucelar - The economics say No”. Citibank kommer, eftersom de gör en due diligence, till slutsatsen att kärnkraft är för riskfyllt även finansiellt (se urklipp nedan).

Att den elintensiva industrin önskar sig de låga priser de haft även i framtiden är inte konstigt. Möjligen är det konstigt att de inte ägnar effektiviseringen större intresse för att minska kostnaderna. I morgon blir inte igår hur mycket vi än önskar. Det är en fråga om tempus!

image

Klipp ur Citibanks “New Nuclear - The Economics say No”, november 2009

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv