Nya initiativ eller gamla favoriter?

OECDs energiministrar har nyligen träffats i Paris som de gör vart annat år. Efter dessa möten kommer några omsorgsfullt slipade uttalande som ofta har det goda med sig att de blir vägledande för det gemensamma arbetet under en period. I år gjorde särsklit EU-kommissionären ett utspel om behovet av en global överenskommelse om effektivisering. Det är lysande! MEN.. ett sådant förslag måste vara skarpt och inriktat på GENOMFÖRANDE (implementation) för att tillföra något nytt.

Pieblags förslag går emellertid på tomgång och mynnar ut i att IEA skulle kunna vara ett exekutiv-organ med studier och uppföljningar som uppgift. Tack! Vi har redan ett berg av studier, det som behövs är action! Det finns inom IEA möjligheter att skapa sådan kraft om man utnyttjar sina s.k. Implementing Agreements till fullo, men det har inte hänt ännu i någon avgörande omfattning.

Och detta förhållande har noterats av den Danske energiministern som gjorde ett inlägg som också publicerats i Financial Times, se också nedan.

International opbakning til Flemming Hansen på energiminister-møde

Transport- og energiminister Flemming Hansen fik i dag opbakning fra en række andre lande til sit krav om en ny kurs for Det Internationale Energiagentur (IEA) - OECD-landenes samarbejdsorganisation på energiområdet.

Flemming Hansens kritik faldt på et møde mellem de 26 landes energiministre. Den danske transport- og energiminister gjorde sig til talsmand for, at IEA i sine analyser og prognoser nytænker omfanget af udfordringer for energisektoren. Det gælder både spørgsmålet om forsyningssikkerhed, nødvendigheden af markante CO2 reduktioner, energieffektivitet og stærkt øget anvendelse af vedvarende energi. Det budskab blev direkte støttet af England, Irland, Finland og Sverige.

Transport- og energiminister Flemming Hansen siger:
- Verden står overfor enorme udfordringer på energiområdet - meget mere komplekse end i 1970’erne. I dag handler det både om energipriser, CO2 udledninger og forsyningssikkerhed, herunder reduceret afhængighed af import fra individuelle lande og regioner. Jeg har i dag sendt et tydeligt signal til IEA, om at vi har brug for at IEA lever op til den udfordring. Og jeg er glad for at jeg fik opbakning til mine synspunkter.

- Danmark og EU er nu kommet i front med et stærkt og ambitiøst energiudspil med vægt på  vedvarende energi og energieffektivitet. Men EU kan ikke alene løse verdens energi- og klima problemer. Her har vi brug for IEA som brobygger til de andre industrialiserede lande, herunder Rusland, men også Kina, Indien, Brasilien. For at løfte den opgave må IEA følge med tiden. 

-  IEA laver prognoser, som viser hvad der sker, hvis vi ikke ændrer vores forbrug og produktion af energi. Uændrede energivaner betyder, at vi bliver mere og mere afhængige af importeret olie- og gas, at vi vil udlede bekymrende meget CO2 og blive mere økonomisk sårbare overfor stigende energipriser. IEAs analyser viser også, at eksisterende politikker kun vil forbedre situationen marginalt.
- IEA mangler at vise os, hvordan vi for alvor kan ændre energisektoren i bæredygtig retning.  Vedvarende og energieffektivitet forbedrer både miljø og forsyningssikkerhed . Den erkendelse mangler vi endnu at se slå gennem i IEA.

- IEA har betydelig gennemslagskraft i energiverdenen. Det billede som IEA tegner giver vigtige signaler til investorer, til industri og regeringer. Kan IEA vise vejen og rådgive om hvordan investeringerne i vedvarende energi forbedrer forsyningssikkerhed og miljø, så er det meget vigtigt budskab at få ud til verden - især uden for EU.

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så hÀr:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersÀtter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de anvÀnde för att visa hur lÃ¥ngt man borde gÃ¥ för att klara klimatmÃ¥let enbart. DÀremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi Àr pÃ¥ vÀg enbart med de beslut som fattats i vÀrldens olika hörn. Och som synes i bild 2 Àr det fortfarande energieffektvisering som Àr det stora numret för att klara vÀrldens behov av förbÀttring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan dÀr man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv