Idag börjar slutspurten för EU-direktivet

Den så kallade trialogen mellan EU-organen börjar. Tänk om det kunde bli en sådan där “pojkbokssnyftare” där busen plötsligt kommer till insikt och blir god till sist? För avståndet är stort till 20%-målet (se bild nedan). Kommissionens förslag nådde inte ända fram men det gör man med EU-parlamantets “näringsutskott” (ITRE). Den som verkligen sabbar upplägget är Rådet (Council) där hela skocken av nej-sägande ministrar samlas. Vilket tyvärr även inkluderar den svenska ministern.

Resonemanget om att effektivisering står i motsats till besparing har nog varit i säck innan det kom i påse. Genom effektivare användning kan man med bibehållen, och även ökad, nytta (ljus, kraft, värme) minska energianvändningen. Man kan “göra mer med mindre” som det heter. Det tak som EU föreslår är snarare ett riktmärke - en station att passera - på vägen till ett genomeffektiviserat system. EUs tak ligger c:a 14% under den användning vi har idag och potentialen för lönsam effektivisering är vida större än så.

I en värld där vi måste hushålla med resurserna så att jordklotet räcker till och så att vi inte överhettar det vi har behöver även vi i Sverige bli bättre.
“There is enough for everybody’s need, but not enough for anybody’s greed”. Orden är Gandhis och fortfarande sanna men vi behöver tänka till lite mera för att omsätta dem i praktisk handling.

image

Flexibilitet som stelnat?

En viktig möjlighet att skapa effektreserv i eltillförseln är det som kallas Demand Response(DR), eller på svenska flexibilitet, så att vissa delar av användningen kopplas ifrån när priser och driftläge så motiverar. Metoden används med stor framgång på många håll i världen inte minst i USA. Främst i länder och i system som har svag överföringskapacitet.

Regeringen har i en ny förordning lagt fast att effektreserven skall vara miljövänlig och det är svårt att tänka sig något bättre än flexibilitet (DR). Det borde dessutom vara ganska lätt att åstadkomma eftersom potentialen är betydande och (som mycket annat som rör effektivisering) praktiskt taget orörd.

I en kartläggning som gjordes av LBNL i USA 2006 och som använde dåvarande nordiska studier menade att det nordiska systemet hade en DR-potential på 12000 MW varav Sverige hade 4000, se bild 1 nedan. Möjligen kan man undra över att den kartläggning som gjordes av Nordiska Rådet 2014 landar på en lägre nivå, se bild 2 nedan.

Många av DR-åtgärderna har riktat sig mot stora kunders möjligheter men det är framförallt småkunderna som kan vara en ny stor resurs med modernare ICT-möjligheter. Detta har studerats av IEAs DSM-Programme i två projekt, Micro Demand Response and Energy Saving och Smart Grid Implementation: How to engage consumers. Det är inte bara en fråga om teknik utan också om hur man kan göra möjligheten attraktiv för användarna, se bild 3 nedan.

Läs mer

Månadsindelade arkiv