Idag börjar slutspurten för EU-direktivet

Den så kallade trialogen mellan EU-organen börjar. Tänk om det kunde bli en sådan där “pojkbokssnyftare” där busen plötsligt kommer till insikt och blir god till sist? För avståndet är stort till 20%-målet (se bild nedan). Kommissionens förslag nådde inte ända fram men det gör man med EU-parlamantets “näringsutskott” (ITRE). Den som verkligen sabbar upplägget är Rådet (Council) där hela skocken av nej-sägande ministrar samlas. Vilket tyvärr även inkluderar den svenska ministern.

Resonemanget om att effektivisering står i motsats till besparing har nog varit i säck innan det kom i påse. Genom effektivare användning kan man med bibehållen, och även ökad, nytta (ljus, kraft, värme) minska energianvändningen. Man kan “göra mer med mindre” som det heter. Det tak som EU föreslår är snarare ett riktmärke - en station att passera - på vägen till ett genomeffektiviserat system. EUs tak ligger c:a 14% under den användning vi har idag och potentialen för lönsam effektivisering är vida större än så.

I en värld där vi måste hushålla med resurserna så att jordklotet räcker till och så att vi inte överhettar det vi har behöver även vi i Sverige bli bättre.
“There is enough for everybody’s need, but not enough for anybody’s greed”. Orden är Gandhis och fortfarande sanna men vi behöver tänka till lite mera för att omsätta dem i praktisk handling.

image

Nicholas Sterns “enkla” pussel

Var snäll mot näringslivet! I synnerhet mot den del som har lite svårt att fatta.

Så kan man lite snabbt sammanfatta vad Nicholas Stern sade i förra veckan när han varnade för “en konstlad kapplöpning” där tillväxt ställs i motsats till behovet av klimatåtgärder.

The problem, according to Stern, reflects a lack of understanding in three main areas: (1) climate change’s real risks, (2) the benefits of an alternative pathway, and (3) the need for collaboration and mutual understanding.

Det här handlar ytterst om att tillhandahålla en berättelse som illustrerar dessa förhållanden och lyckligtvis finns det en växande mängd av exempel på företag som inser riskerna och flyttar om sina satsningar från traditionella företag med stor klimatpåverkan till företag och sektorer som är klimatvänlig (divestment). Det är näringslivsvänligt i ordets riktiga bemärkelse.

1. Att illustrera riskerna med klimatförändringarna är på en gång lätt och svårt. Förändringarna är redan här men när de inträffar kopplar vi sälla ihop orsak och verkan. Översvämningar, torka och ökad intensitet i väderfenomen hör vi om varje dag men ser vi mönstret när det inträffar?
2. Fördelarna med alternativen är på samma sätt både lätta och svåra. Alternativen är så många. Det är väl belagt att när enskilda människor (och företag) ställs inför för många möjligheter blir man lätt handlingsförlamad.
3. Samarbete javisst men med vem om vad? I Europa har vi en grundmurad tro på vår teknologiska överlägsenhet och upptäcker först (alltför) sent att utvecklingen gått ifrån oss. Nyheten om ett kinesiskt förslag att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige illustrerar väl hur vi fallit i slummer på det området.

Men det hastar att försöka få ihop det Sternska pusslets tre bitar så att hela bilden blir synlig och attraktiv.

 

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv