- Hur många ekonomer behövs det för att byta en glödlampa?

- Ingen eftersom marknaden gör det själv.

Det gamla skämtet kommer osökt i åtanke när man nu enats om en utfasningsplan för glödlampor (se tidplan nedan). Den förefaller fullständigt onödig om man betänker att en vanlig glödlampa som ersätts med en lågenergilampa sparar sin ägare åtminstone 50 kr per år. Så marknaden borde rimligen ha slängt glödlamporna på sophögen för länge sedan.

Men åtgärden med en samlad lagstiftande insats understryker vad Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman sade i en DN-intervju häromdagen:
"Den ekonomiska vetenskapen befinner sig vid en brytpunkt, där omsvängningen kan påskyndas av finanskrisen. I stället för att utgå från att människor uppträder rationellt och målinriktat kommer man mer att utgå från det faktiska mänskliga beteendet, som ofta är ett helt annat. Detta är mer realistiskt, men också mycket svårare för forskare att få grepp om"

Och det är inte bara ekonomer som har problem med glödlampor. Det finns ett glödlampsskämt för praktiskt taget alla. Några här nedan.

“How many New Yorkers does it take to change a light bulb? Two - one to call the electrician and one to mix the martinis”
“How many therapists? Only one but the light bulb has to really want to change.”
“How many lead singers does it take to change a light bulb? Just one, they hold the bulb and wait for the world to revolve around them.”
“How many Mexicans are needed to change a light bulb? just Juan.”
“How many software people does it take to screw in a light bulb? None, that’s a hardware problem.”
“How many engineers does it take to change a light bulb? Three. One to hold the ladder, one to hold the light bulb, and the third to interpret the Japanese text.”
------------------------------------------------------

image

Skrivet av Hans Nilsson, 2008-12-10.

(0) Kommentarer • Permalink

Sid 1 av 1 sidor

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer


Avancerad sökning

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat