Har vi fått för många och energiska färdplaner?

Det tycker författaren till en artikel i European Energy Review som istället vill framhålla att ekonomin innehåller självverkande korrektionskrafter när det bli ont om olika resurser. Tyvärr tycks han uppfatta alla dessa nya färdplaner som profetiska och inte som de “möjlighetsprojektioner” de är.

Men artikeln är läsvärd som en påminnelse om att energin (inkl. oljan) inte tar slut utan antingen blir oekonomisk att utvinna i den omfattande skala som nu sker och/eller är belastad med oacceptabla nackdelar i t.ex. miljöhänseende. Det senare duckar författaren för på något mystiskt sätt. Det är där färdplanerna behövs som en påminnelse om att ekonomin inte är ett självspelande piano utan ett instrument som behöver en begåvad och insiktsfull traktör.

Författaren är dock inte blind för sådana saker eftersom han bl.a. framhåller att många energislag vi använder, däribland kärnkraft, är tagna i anspråk under vissa stabila politiska förhållanden. Vad händer när dessa skiftar undrar han.

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer