Gränsen kan snart vara nådd

Ack hur härligt det är att vara svensk! Ty här har vi löst alla problem ifråga om effektiv energianvändning. Energimyndigheten har nyligen rapporterat att vi når effektiviseringsmålen (även om energianvändningen ökar!) och Boverket kan visa att “gränsen (för effektivare användning i bebyggelsen) är nådd”.

Fast alla är inte lika övertygade. Alingsåshem fick i år stora energipriset just därför att de överskridit gränsen (med råge!). ATON har i en granskning av Boverkets påstående visat att det vilar på lösan sand och är inkonsekvent. Ty trots att de menar att vi nått vägs ände så föreslår Boverket ändå en (mindre) skärpning!

Det vore nog rimligare att göra som Tällberg Foundation d.v.s. se möjligheterna till radikala förbättringar i det befintliga byggnadsbeståndet och se till synergier både vad avser genomförandet och lönsamheten. Tällberg kallar sin version “Green Social Impact Bond”, vilket är en utveckling av en brittisk idé ,för att kunna göra kalkylen och därmed finansieringsmöjligheterna, flerdimensionella. Problemet är nämligen att den sortens kalkyler som myndigheterna gör är förenklade intill det orimliga och inte lämpliga som beslutsunderlag. Lönsamheten är ett missbrukat begrepp.

Det är väl snart dags att fundera över om inte gränsen snart är nådd? Vårt tålamod och överseende med myndigheter som inte ser möjligheter och kan hjälpa till att skapa nya sätt att skapa en uthållig framtid bör väl också ha en gräns?

Skrivet av Hans Nilsson, 2010-12-14.

(0) Kommentarer • Permalink

Sid 1 av 1 sidor

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer


Avancerad sökning

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat