Glöm inte IPCC!

Nobelprisen till Al Gore och IPCC var väl förtjänta, men IPCC förefaller hamna i medieskugga av personligheten Gore. Det är väl medias personfixering som är orsak men kanske också ämnets svårighet. Det finns emellertid två saker som ytterligare bör betonas. Det en är att det FREDS-priset vi talar om och att klimatfrågorna verkligen relaterar till fred och säkerhet. Något som bl.a. amerikanska militärer påpekat. Pensionerade visserligen men pensionerade amerikanska generaler har en tendens att tala tydligt och sant!

Det andra är att IPCCs insats är nästan sensationellt heroisk. Att samla så många vetenskapsmän från olika discipliner och från hela världen för samt att ur deras erfarenhet finna samlade bedömningar om både orsaker och åtgärder är fantastiskt! Inte minst att resultatet görs begripligt för vanligt folk, se deras senaste rapport om just åtgärderna! Som för övrigt igen understryker effektiviseringens betydelse.

Det brukar annars sägas att det finns en tillämpning av Newtons teori om motriktade krafter som särskilt gäller vetenskapsmän. “För varje expert finns en lika stor och motriktad expert”. IPCC har vederlagt denna teori!

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer