Hur då gå före?

Klimatfrågan är imperativ. De förändringar som behöver göras är inte en fråga om OM utan om NÄR. Och svaret är NU! Det finns ändå de som tillåter sig att diskutera om man skall gå före! För att motivera denna senfärdighet har expertgruppen för miljöstudier låtit göra en granskning av den s.k. Porterhypotesen. Denna innebär att det kan finnas, särskilt på miljöområdet, anledning att ålägga industrin restriktioner för att förbättra miljön, och att dessa restriktioner kan sporra till sådana innovationer att företagen också kan vinna i konkurrenskraft. Porter konstaterar att företagen lever i en dynamisk värld som fordrar att deras produkter och processer hela tiden utvecklas samt att det inte är troligt att de producerar på ett optimalt sätt i varje ögonblick. Det finns alltså så kallade vinn-vinn situationer.

Ett antal dokument har emellertid kommit från regeringskansliet och som argumenterar för återhållsamhet. Senast kom det från vetenskapliga rådet för klimatfrågor. En åsikt som, visar SNF, har både politisk innebörd och (o)praktiska konsekvenser.

Vinn-vinn situationerna konstateras lätt i samhället särskilt när det gäller energianvändning och EU har i sin Aktionsplan bedömt att den kostnadseffektiva sparpotentialen (som alla tjänar på att genomföra) är närmare 30 än 20%. Men någon i Sverige tycks vilja ha ett alibi för att hålla igen och inte “gå före”! - Hur då gå före när alla måste gå?! Som Gorbachev konstaterade - “Historien förlåter inte den som kommer försent”

 

 

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv