Forskning är inte smärtlindrande.

Så snart samhället har ett problem hörs högljudda krav på mer forskning. Inte sällan från någon som har liten insikt i vad frågan gäller men som önskar att vetenskapen skall åstadkomma “ett genombrott”. Troligen hoppas man på att problemet skall kunna forskas bort så att allt blir som vanligt igen. Forskning som smärtlindring?

Ett sådant rop hörs från Björn Lomborg när det gäller klimatrelaterad “grön energiteknik”. Han vill att FoU-satsningarna skall 50-faldigas så att ny energiteknik blir överkomlig även för världssamhällets mindre bemedlade. Han avvisar satsningarna på vad han kallar subventioner för utsläppsminskande teknik i U-länder. Han åberopar i detta en studie som förordar “teknik-ledd” forskning i internationell tävlan som skall leda til genombrott (se ruta nedan).

DN och Hans Bergström hakar på Lomborg (inte helt oväntat) med ogillande av subventioner och gillande av tävlan om bästa forskning. Han citerar med uppskattning Thomas Friedman som också argumenterar för tekniktävlande. Men missar poängen att Friedman talar om ett tävlande som inbegriper marknaden och där man ökar takten i lärandet: "we can quickly move down the innovation-manufacturing curve and shrink the cost of electric cars, batteries, solar and wind so these are no longer luxury products for the wealthy nations but commodity items the third world can use and even produce." Medlet är hos Friedman: "Only a market, shaped by regulations and incentives to stimulate massive innovation in clean, emission-free power sources can make a dent in global warming”

* Forskningen kan alltså inte isoleras från marknaden ty det är där “genombrotten” sker och registreras i termer av både kostnader och prestanda. Marknadens resultat återkopplas till forskningen som behov/krav/måluppfyllelse (se figur 1 nedan).
* Subventioner (incentives) kan vara mycket viktiga som “lärinvetseringar” för lärprocessen (se figur 2 nedan). Sådana investeringar kan även hämtas från “nischmarknader”. Teknikupphandlingar är ett utmärkt instrument.
* Även i U-länder finns nischmarknader för avancerad ny teknik, t.ex. solceller i områden där elnät saknas.

Ja mer forskning behövs men i “samverkan” med marknadsoperationer och i samarbete för att komma åt de stora marknadsvolymerna. Tävlingen finns inbyggd i ett sådant system och har alltid gjort det.

Examples of “breakthrough” technologies include: (a) a class of widely usable “breeder reactors;
(b) nuclear fusion; (c) deep geothermal; (d) worldwide “superconducting” grid; (e) air capture of
CO2; and (f) many of the steps required to make a “hydrogen economy” feasible.
Citat ur An Analysis of Technology as a Response to Climate Change, by Isabel Galiana and Prof. Chris Green, sidan 37.
--------------------------------------------------------------------------

image
Figur 1: Samband mellan forskning och marknad. Se också Experience Curves for Energy Technology Policy. IEA/OECD Paris 2000.
------------------------------------------------------------------------

image
Figur 2: Lärkurva (lärinvesteringar resulterar i vinst när volymen ökar). Se också Creating Markets for Energy Technologies. OECD/IEA Paris 2003.

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer