Europas teknikstrategi. Ingen färdplan bara en avståndstabell.

EU:s strategiska teknikplan (SET) börjar ta form och har fått en prislapp på 50 miljarder Euro. Den har också försetts med ett antal s.k. “roadmaps” - färdplaner, se exempel nedan. På samma sätt som IEA kryddar sina Teknikperspektiv (ETP) med just färdplaner.

Förmodligen skall denna grafiska framställning ge större förtroende för att planen är genomtänkt men tittar man närmare så är det inte annat än en distanstabell som anger tidsutdräkten för ett antal delprojekt. En riktig färdplan skulle vara mycket mera utförlig och försökt kartlägga (visa) hur industri, kompetens, regelsystem, marknadsupptagande mm skulle förändras. Kort sagt, visat hur marknader kan byggas upp. Som man nu använder begreppet tunnas det bara ut och blir innehållslöst.

De första skisserna till SET-plan var också fixerade vid främst storskalig tillförselteknik och man har nu försökt bota det genom att lägga in ett effektiviseringsavsnitt som i allt väsentligt består av deras “Smart Cities Initiative”. Detta är prissatt till 11 miljarder Euro och berör 30 st städer som skall bli ett slags modeller. Med all respekt för behovet av modeller att efterlikna så kan sådana övningar lätt bli till sin motsats om vilka det kommer att sägas att “klart man kan göra som de om bara EU betalar notan”.

Undrar hur mycket teknikupphandling man skulle kunna få för 120 miljarder kronor?

image

Skrivet av Hans Nilsson, 2009-10-08.

(0) Kommentarer • Permalink

Sid 1 av 1 sidor

The economic man - en pojkboksdröm?

Henrik Berggren skriver i sin recension av Katrine Kielos bok om ekonomiska principer och modeller, “Det enda könet”:

...idén om ”the economic man” har inte varit framgångsrik därför att den beskriver det mänskliga tillståndet, utan därför att den inte gör det. Vi är långtifrån några suveräna individer som styr våra egna öden genom att till varje pris förverkliga våra egenintressen. I själva verket är vi inlemmade i långa beroendekedjor med andra människor i en sammansatt blandning av egoism och altruism, av makt och kärlek.

Men just därför är det så lockande att föreställa oss själva som rationella, självständiga individer. Det förenklar världen och förtränger vår svaghet, vårt ömsesidiga beroende, kanske i grunden vår sårbara mänsklighet.

Det är behagligt med pojkböcker (och även flickböcker för den delen) att de ger oss en bild att trösta oss med. Men varför tillåter vi dem att stå i vägen för att leva det verkliga livet?

I detta sammanhang - varför skall vi inbilla oss att vår energianvändning är rationellt betingad när det dessutom går att visa att den inte är det? Varför pratar energiministern om att hon inte vill ha ett tak för energianvändningen när vi de facto har en helt tom vind som kan utrymmas? Vi får inte glömma att illusionen om the economic man även gäller vomen.

Läs mer


Avancerad sökning

Månadsindelade arkiv

Senast uppdaterat