Energipolitiska vandringsmyter

En av de mest seglivade är att om det finns en marknad som teoretiskt skulle kunna klara att åstadkomma en optimal lösning så behövs inga åtgärder annat än (möjligen) justering av priserna så man internaliserade de externa effekterna. I viss omfattning kan detta kompletteras med allmänt hållen information som inte blir “partisk”. Man menar att så länge marknadens signalsystem (priserna) fungerar så är allt som det skall. Vi får ett exempel i myndigheternaa behandling av idén med s.k. vita certifikat.

För att öka marknadens upptagning av produkter med goda prestanda ifråga om energianvändning har man i flera EU-länder infört s.k. vita certifikat.  I EU:s nya plan för effektivisering säger man att man kommer att föreslå alla medlemsländer att införa sådana (obligation schemes). Med sådana certifikat skulle energileverantörer och/eller -distributörer bli medverkande i skapandet av ett högpresterande energisystem. Det skulle ske genom att marknadens förmåga att distribuera energieffektiv användningsteknik utnyttjades bättre.

Energimyndigheten har i en utredning nyligen avvisat ett sådant certifikatsystem med påståendet att: ? Sveriges energipolitik bygger på energimarknader där styrmedel syftar till att ta bort marknadsmisslyckanden, exempelvis EU:s handelssystem men också t.ex. energimärkning. Vita certifikat syftar inte till att hantera något marknadsmisslyckande som inte redan hanteras av något annat styrmedel.? 

Detta påstående röjer att man inte förstått problemets natur. Misslyckandet handlar nämligen inte om marknadens signalsystem utan om kundernas förmåga att uppfatta och bedöma åtgärders lämplighet och konsekvenser. Det är alltså ett förhållande som inte kan hanteras med en (neo)klassisk ekonomisk modell utan fordrar en beteendeekonomisk ansats. Människor handlar nämligen inte ekonomiskt rationellt om de inte ges förutsättningar för det. Man har kognitiva begränsningar. Ett individuellt beslut kan för den enskilde anses ?tillräckligt bra?, men blir tillsammantaget med alla andras likadana beslut ett överflödigt användande av resurser. 

Konjunkturinstitutet har nyligen formulerat en veritabel katalog över de olika slutsatser som myndigheterna torgför. De brukar låta så här:
- Politiker skall inte bestämma vilken teknik vi skall ha
- Stöd forskning men inte kommersialisering
- Det finns inga sysselsättnings- eller näringspolitiska effekter av att ställa krav på produktprestanda (Portereffekten)
- Etc.

Myndigheternas syn på marknadsmisslyckande kontrasterar starkt mot Nicholas Sterns att klimatproblemet i sig självt och till sin natur är ett marknadsmisslyckande.

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

MÄnga av de produkter vi omger oss med Àr formgivna mera för att ha ett estetiskt vÀrde Àn för att vara funktionella. Det syns tydligt pÄ till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i vÄra rum, men Àven pÄ tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sÀllan Àr det symboler och grÄ text pÄ svart botten! Snyggt kanske men svÄrt att hantera - ibland omöjligt. Försök slÀcka ljuset i ett sammantrÀdesrum!

Ett angelÀget omrÄde borde sÄlunda vara att se över formgivning (design) till exempel frÄn det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlÀtta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i anvÀndning,
d) FörstÄ konsekvenserna av anvÀndningen,
e) Ge Feedback (Äterkoppling) om driftlÀge,
f) Göra starten AnvÀndarvÀnlig.

Ett enkelt sÀtt att underlÀtta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som Àr lÀtt(are) att hantera.

Det Ă€r emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan Ă€ven gĂ€lla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sĂ€tts in vid enstaka tillfĂ€llen utan snarare handlar om en process, en hĂ€ndelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla Ă„tgĂ€rder frĂ„n flera leverantörer under en lĂ€ngre tidsrymd och ocksĂ„ se till om man kan underlĂ€tta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett kĂ€nt exempel Ă€r att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsĂ€garna vindsröjning som en extra och kopplad tjĂ€nst.

HÀr finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av bÄde marknadens tjÀnster och styrmedel för att pÄverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nÀmnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna sÄ att besparingar upp till en viss nivÄ (x%) skulle ges skattelindringar nÀr nivÄn uppnÄtts. Detta skulle ocksÄ kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. MÄnga av ÄtgÀrderna genomförs av lokala smÄföretag som Àr kÀnda och uppskattade av kunderna men inte Àr motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv