Energieffektiviseringsutredningens grund

Utredningen “Vägen till ett energieffektivare Sverige” är ett stort verk (708 sidor), men hur stabilt är det? på vilken grund vilar den? Det finns åtminstone tre förhållanden där man verkar ha tunt under. Statsministern uttryckte strax före jul skepsis inför de kommande klimatförhandlingarna och noterade också att “väldigt många använder beräkningar som syftar till att det egna landet ska göra mindre”. Kan det vara av egen erfarenhet han talar?

Effektiviseringen är en del av energisystemet
Utredningen lägger mycket möda på att beräkna den samhällsekonomiska nyttan av effektivisering eftersom man befarar att sådant arbete skall stjäla resurser från andra angelägna samhällsområden. Detta är fel! Effektiviseringsinsatser är ett sätt att se till att energisystemet som helhet kan leverera den energi som är en nödvändig del av ett samhälles infrastruktur och utan vilken inga andra samhällsfunktioner fungerar. Energi och effektivisering är inga varor i sig själv utan medel för att skapa den nytta som energianvändande apparater levererar (ljus, kraft, värme). På detta sätt är både energi och effektivisering ?insatsvaror?. Det är lätt att visa att effektiviseringsåtgärder kan vidtas till mycket låga kostnader (t.o.m. negativa) och att om de vidtas den redan etablerade strukturen med energitillförsel kan räcka längre utan att behöva byggas ut. Utredningen avstår i allt väsentligt från detta synsätt.

Potentialen är större än EU-kraven
Utredningen målar upp en bild av sitt eget inre arbete som är avslöjande genom att hävda att: ?Spännvidden är betydande mellan energieffektiviseringens främsta förespråkare och deras meningsmotståndare. De förra tycks mena att nödvändigheten att effektivisera energianvändningen med stora energibelopp, långt större än vad EG-direktivet kräver, närmast är ett axiom, som inte behöver underbyggas. Det är vår framtid det handlar om.? Därmed säger man också att för utredaren har EG-direktivets krav blivit ett axiom även om potentialen skulle visa sig vara större! Det är svårt att förstå varför man inte skulle realisera en stor tillgänglig lönsam potential även om det inte krävs att man gör det!

Effektiviseringsarbetet kommer inte på tentan
Utredningen har uppenbarligen uppfattat att den skall à priori uppfylla EU-direktivens krav som en tentamensuppgift. Det må vara men det kan ju inte ha varit en hemlighet att diskussionen om klimatfrågorna pågår och att man därför borde ta in denna i bedömningarna.  Detta innebär t.ex. i Stern-rapporten att man använder en lägre kalkylränta och att man bedömer teknikutvecklingsmöjligheter och industriutveckling med s.k. lärkurvor. I utredningen tas detta inte ens upp utan sveps undan med luddiga hänvisningar till marknadsekonomin (sid 128), ? Bedömningar av affärsidéers utvecklingspotential hanteras i en marknadsekonomi av marknadens aktörer. Statens uppgift är att se till företagandet i dess helhet och detta görs bäst genom näringspolitiska åtgärder.?

Det är just näringspolitiska åtgärder som Stern-rapporten argumenterar för. Utredningens kalkyler och bedömningar av lönsamhet har alltså inte tagit hänsyn till:
? den lönsamhet som följer av åtgärders positiva inverkan på klimat och miljö (vilket bl.a. kan återspeglas i en låg kalkylränta på det som används i Stern-rapporten)
? den lönsamhet som följer av att flera typer av åtgärder ökar produktiviteten inom industrin och komforten i lokaler
? den lönsamhet som minskad sårbarhet för samhället innebär
? den lönsamhet som följer av att svensk industri anpassas till framtida marknader där just egenskapen ?energieffektiv˝ kommer att vara viktig för kunderna, inte minst internationellt

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

MÄnga av de produkter vi omger oss med Àr formgivna mera för att ha ett estetiskt vÀrde Àn för att vara funktionella. Det syns tydligt pÄ till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i vÄra rum, men Àven pÄ tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sÀllan Àr det symboler och grÄ text pÄ svart botten! Snyggt kanske men svÄrt att hantera - ibland omöjligt. Försök slÀcka ljuset i ett sammantrÀdesrum!

Ett angelÀget omrÄde borde sÄlunda vara att se över formgivning (design) till exempel frÄn det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlÀtta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i anvÀndning,
d) FörstÄ konsekvenserna av anvÀndningen,
e) Ge Feedback (Äterkoppling) om driftlÀge,
f) Göra starten AnvÀndarvÀnlig.

Ett enkelt sÀtt att underlÀtta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som Àr lÀtt(are) att hantera.

Det Ă€r emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan Ă€ven gĂ€lla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sĂ€tts in vid enstaka tillfĂ€llen utan snarare handlar om en process, en hĂ€ndelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla Ă„tgĂ€rder frĂ„n flera leverantörer under en lĂ€ngre tidsrymd och ocksĂ„ se till om man kan underlĂ€tta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett kĂ€nt exempel Ă€r att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsĂ€garna vindsröjning som en extra och kopplad tjĂ€nst.

HÀr finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av bÄde marknadens tjÀnster och styrmedel för att pÄverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nÀmnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna sÄ att besparingar upp till en viss nivÄ (x%) skulle ges skattelindringar nÀr nivÄn uppnÄtts. Detta skulle ocksÄ kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. MÄnga av ÄtgÀrderna genomförs av lokala smÄföretag som Àr kÀnda och uppskattade av kunderna men inte Àr motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv