Energi och (stor)makt

Den ryska gasen är inte bara en energiresurs utan också allt oftare ett instrument för att visa och bruka makt. Spelet om Gasledningen i Östersjön (North Stream) visar att flera länder uppfattar det latenta hotet - nu senast Lithauen.

Det är synd med tanke på att det som idag kallas Energy Charter bildades för att bidra till avspänning mellan väst och öst och till rättvisa spelregler bl.a för transit av gas. Det kallades för Lubbersinitiaitivet efter en Holländsk premiärminister som lanserade idén under det kalla krigets dagar. Ryssland har aldrig ratificerat avtalet och tycks föredra att ställa upp sina egna regler.

Nabucco-projektet med gastransit från Kaspiska havet via Georgien och Turkiet har lanserats som ett alternativ att undvika den direkta ryska intressesfären. Det är därför man höjer ögonbrynen när Gazprom skaffar sig majoritetsinflytande i den Turkiska gasindustrin.

Det är tydligt att spelet går vidare. Och lika tydligt att det mest verksamma motmedlet är en massiv insats på att effektivisera energianvändningen och minska gasbehovet.

En luftig Norgehistoria eller visionÀrt nytÀnkande?

Skall Norskt inrikesflyg i framtiden baseras pĂ„ el “Norway aims for all short-haul flights 100% electric by 2040”?

Det finns substans bakom historien och den norska luftfartsmyndigheten har tagit nÄgra inledande steg och bestÀllt ett prototypplan frÄn Slovenien.

IFL Science (I fucking love Science) som Ă€gnar sog Ă„t att skriva populĂ€rvetenskapligt Ă€r inte helt sĂ€kra pĂ„ att det kan funka och skriver “Electric Aircraft – The Future Of Aviation Or Just Wishful Thinking?

Men idag nĂ€r alla tidningar luftar sin klimatĂ„ngest och riktar den sĂ€rskilt mot flygresorna kan detta vara nĂ„got att Ă€gna en eller ett par tankar. Inte minst för Sverige som nu rott hem en batterifabrik och som har traditioner inom flygindustrin. Glöm inte att SAS pĂ„ norska tolkas som “Svenskt Allt Sammen”!  smile

Läs mer

Månadsindelade arkiv