Den tysk-ryska gasledningen i Östersjön har varit en källa till irritation på flera håll. Dels därför att de bilaterala avtalen gör det svårare att greppa Europas energisäkerhet och dels därför att man genom att lägga ledningen utanför de etablerade transitvägarna berövade transitländerna de intäkter de kunnat få genom det mödosamt framförhandlade “Energy Charter”. En riktig uppvisning i hur Ryssland lyckats splittra och härska.

Nu vill EU få bättre kontroll genom att “tala med en röst” i försörjningsfrågor. Det är bra men man borde också koppla in hjärnan innan man talar. Mycket av den gasimport som länderna har går ju direkt till slöseri i båda byggnader och kraftanläggningar med låg verkningsgrad. Vilket några bedömare påpekat.

En intressant punkt i förslaget är att man vill agera gemensamt för förnybar energi i södra Medelhavsområdet. Det är väl detsamma som norra Afrika? Spännande att se om det är mer än bara ord bakom denna formulering.