Hälften räcker - en revolution man talar tyst om?

Boverket har redovisat sitt BETSI-projekt om byggnaders tekniska utformning i framtiden. Lite grann i förbigående noterar man att: "Energianvändningen per uppvärmd areaenhet minskar, men takten på minskningen är osäker. För att nå målet 2050 räcker det inte med att endast effektivisera äldre byggnader. De byggnader som kommer till under perioden fram till 2050 måste förmodligen använda mindre energi än vad dagens byggregler medger." Målet man talar om är att byggnadsbeståndet år 2050 skall använda 50% så mycket energi som år 1990.

Men det verkar inte sannolikt att det tillkommande beståndet skall kunna absorbera hela den minskningen utan det torde innebär att det befintliga beståndet radikalt måste förbättras. För beståndet som helhet skall användningen gå ned från drygt 170 kWh/m2 (2005) till storleksordningen 90-100 kWh/m2. Utredningen har säkert gjort ordentliga beräkningar eftersom man redovisar listor över tekniska åtgärder och totalkostnadsbedömningar. Men man glider försiktigt bort från frågan om hur denna revolution skall komma åstad.

En rimlig början skulle ju kunna vara att i de energideklarationer, som nu görs för fastigheterna, ange vilka tekniska åtgärder som skulle behövas för att halvera energianvändningen i den besiktigade byggnaden. Då skulle fastighetsägaren få ett dokument, en färdplan, mot framtiden och kunna vidta åtgärderna successivt när det lämpar sig. Och med all säkerhet skulle det också innebära att kostnaderna skulle bli lägre än de som boverket anger eftersom åtgärderna kan sättas in i ett sammanhang och inte hängas på löst för sig själva.

Lönsamhet och finansiering är inte problemet

När det gäller att energispara i Europa. EU-kommissionen har gjort en översikt över finansieringsmöjligheterna och den påverkan effektivisering och energisparande skulle ha på ländernas ekonomi. Och att avstå på det sätt som nu håller på att ske när Rådet håller på att sänka direktivet (EED) verkar bara fånigare för varje dag som går.

En studie som den tyska utvecklingsbanken kfW har gjort visar att även med statligt stöd så blir det extra klirr i statskassan vare sig man har en situation med hög arbetslöshet (som de flesta länder har) eller man skulle ha full sysselsättning.

Om det nu är så att det bara vore finansministrarnas önskningar som skulle uppfyllas. Annars är det en bra idé ändå (se bild).


Läs mer