En nyårsönskan - En djärvare (och mera utvecklingsinriktad) klimatpolitik.

EU:s överenskommelse strax före jul är en fara för Europeisk industriutveckling! EU:s hela utsläppsmängd är c:a 4000 miljoner ton per år. Man har beslutat att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % till 2020, d.v.s. 800 Mton Men också att man inte behöver minska utsläppen reellt hemmavid utan kan göra det till upp till 70 % (!) genom en bokföringstransaktion. Man skall köpa minskningar som görs i andra länder genom Kyoto-avtalets flexibla mekanismer, CDM (Clean Development Mechanism). Då får man rätt att bokföra dem som sina egna.

Hitintills har handeln med utsläppsrätter i Europa inte lett till minskning av utsläppen överhuvudtaget. De årliga emissionerna ökade istället c:a 2 % mellan 2005 och 2007. Den totalt accepterade mängden för CDM-projekt i hela världen är c:a 240 Miljoner ton och merparten av dessa är inte en reell minskning utan en minskad ökning, d.v.s. en ökning som är mindre än den skulle ha varit om man inte haft något klimathot! En rapport från Stanford University tar upp problemen med att lita på CDM-projekten som de visar är en alltför mager och osäker resurs.

På detta sätt skjuter man minskningen, som man så småningom ändå måste göra (bortemot 3000 Mton på sikt), framför sig och under tiden missar Europas företag sina möjligheter att utvecklas. Utvecklas genom anpassning av sin produktionsapparat och genom att utveckla de produkter som behövs för minskningen. En björntjänst levererad av fega politiker under påtryckning av vissa företag/branscher/organisationer som tycks leva efter devisen att syndafloden inte kommer att drabba dem (i deras livstid). Det finns några få politiker som ha kapacitet och mod att visa på vad situationen kräver. Anders Wijkman är en av dem i sin krönika strax före jul.

The Independent har gjort en undersökning av vad de kallar Plan B och som omfattar s.k. geoengineering och innehåller alla de idéer som kommit fram om att strö ut svavelpartiklar i rymden, skapa konstgjorda moln för solavskärmning, vända floders lopp, mm. mm. Kan någon förklara varför detta skulle vara bättre än att isolera hus, släcka och byta lampor, sätta in termostater, driftövervaka, solavskärma, stänga av stand-by funktioner och andra saker som vi själva kan göra och göra tillsammans med vår egen kompetenta energieffektiviseringsindustri?

Låt oss inte bara hoppas utan arbeta för att 2009 blir året då vi kan vara djärvare genom att agera själva istället för att skjuta upp och skjuta över till någon annan det som vi själva ställt till med.

 

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i Ärets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se ocksÄ bild 1 nedan), som de motiverar sÄ hÀr:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersĂ€tter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de anvĂ€nde för att visa hur lĂ„ngt man borde gĂ„ för att klara klimatmĂ„let enbart. DĂ€remot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi Ă€r pĂ„ vĂ€g enbart med de beslut som fattats i vĂ€rldens olika hörn. Och som synes i bild 2 Ă€r det fortfarande energieffektvisering som Ă€r det stora numret för att klara vĂ€rldens behov av förbĂ€ttring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt pÄ alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan dÀr man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv