Din, min och deras koldioxid

Naturvårdsverket har gjort en rapport om konsumtionens klimatpåverkan vilket bl.a. innebär att man kartlagt hur mycket vår import och export betyder i sammanhanget. Vårt importnetto är av storleksordningen 20 miljoner ton per år (se figur) d.v.s. vi konsumerar varor som givit utsläpp i andra länder. Ett förhållande som är typiskt för de rika länderna och som utgör ett klart motiv för att hjälpa dem som exporterar till oss att minska sina utsläpp.

Men detta får inte vara inte en ursäkt för oss att inte agera själv! Enligt statistiken släpper var och en av oss i Sverige ut drygt 6,5 ton per år, Kinesen c:a 4 ton och Indiern drygt 1 ton per år. Och för oss alla gäller uppdraget att vi måste minska till c:a 1 ton per år.

Lite hjälp kan vi får av SNV:s rapport där de i tabeller ger oss en uppskattningar av vad vi kan göra i vårt boende (se exempel nedan), men också i det vi ställer på bordet för att äta och i vårt resande. 

image
-------------------------------------------------------------------------------------
image

Lönsamhet och finansiering är inte problemet

När det gäller att energispara i Europa. EU-kommissionen har gjort en översikt över finansieringsmöjligheterna och den påverkan effektivisering och energisparande skulle ha på ländernas ekonomi. Och att avstå på det sätt som nu håller på att ske när Rådet håller på att sänka direktivet (EED) verkar bara fånigare för varje dag som går.

En studie som den tyska utvecklingsbanken kfW har gjort visar att även med statligt stöd så blir det extra klirr i statskassan vare sig man har en situation med hög arbetslöshet (som de flesta länder har) eller man skulle ha full sysselsättning.

Om det nu är så att det bara vore finansministrarnas önskningar som skulle uppfyllas. Annars är det en bra idé ändå (se bild).


Läs mer