Det kan vara ett sorgearbete.

Som några “tunga nationalekonomer” ägnar sig åt i DN när de “sågar klimatlarmet” och FN:s klimatpanel IPCC. Sorgligt är det förvisso att de önskar att Köpenhamnskonferensen om det framtida klimatarbetet skall misslyckas.

Mera skrattretande är att de hävdar att de “Till skillnad från andra nationalekonomer har granskat de naturvetenskapliga grunderna”. Redan i Stern-rapporten finns en sådan granskning och som är gjord av ekonomer (vilka dessutom är präktigt tunga). Sir Stern har dessutom nyligen kommit ut med en fördjupande bok i ämnet och som heter:” Global Deal: Climate Change and the Creation of a New Era of Progress and Prosperity”. I den sätter han just de vetenskapliga grunderna och konsekvenserna i ett ekonomiskt sammanhang. (Länken här leder till en timslång föreläsning på video och där de flesta invändningar som hörs i debatten bemöts. Mycket värd att se och höra!)

Men sorgearbetet kan ha utlösts av att de “tunga ekonomernas” gängse ekonomiska förklaringar och recept spelat ut sin roll. Till exempel på det sätt som Sir Nicholas Stern berör i sin bok, eller på det sätt som Georg Akerlof och Robert Shiller behandlar i sin bok “Animal Spirits” där de på ett lite annorlunda sätt tar upp ämnet “Behavioural Economics”. Båda dessa verk är prövande (i ordets goda mening) och sökande till sin natur och bidrar på så sätt till att ekonomins synsätt kan bli mindre dogmatiskt och mera utvecklingsbetonat. Till någras sorg måhända.

Lönsamhet och finansiering är inte problemet

När det gäller att energispara i Europa. EU-kommissionen har gjort en översikt över finansieringsmöjligheterna och den påverkan effektivisering och energisparande skulle ha på ländernas ekonomi. Och att avstå på det sätt som nu håller på att ske när Rådet håller på att sänka direktivet (EED) verkar bara fånigare för varje dag som går.

En studie som den tyska utvecklingsbanken kfW har gjort visar att även med statligt stöd så blir det extra klirr i statskassan vare sig man har en situation med hög arbetslöshet (som de flesta länder har) eller man skulle ha full sysselsättning.

Om det nu är så att det bara vore finansministrarnas önskningar som skulle uppfyllas. Annars är det en bra idé ändå (se bild).


Läs mer