Som några “tunga nationalekonomer” ägnar sig åt i DN när de “sågar klimatlarmet” och FN:s klimatpanel IPCC. Sorgligt är det förvisso att de önskar att Köpenhamnskonferensen om det framtida klimatarbetet skall misslyckas.

Mera skrattretande är att de hävdar att de “Till skillnad från andra nationalekonomer har granskat de naturvetenskapliga grunderna”. Redan i Stern-rapporten finns en sådan granskning och som är gjord av ekonomer (vilka dessutom är präktigt tunga). Sir Stern har dessutom nyligen kommit ut med en fördjupande bok i ämnet och som heter:” Global Deal: Climate Change and the Creation of a New Era of Progress and Prosperity”. I den sätter han just de vetenskapliga grunderna och konsekvenserna i ett ekonomiskt sammanhang. (Länken här leder till en timslång föreläsning på video och där de flesta invändningar som hörs i debatten bemöts. Mycket värd att se och höra!)

Men sorgearbetet kan ha utlösts av att de “tunga ekonomernas” gängse ekonomiska förklaringar och recept spelat ut sin roll. Till exempel på det sätt som Sir Nicholas Stern berör i sin bok, eller på det sätt som Georg Akerlof och Robert Shiller behandlar i sin bok “Animal Spirits” där de på ett lite annorlunda sätt tar upp ämnet “Behavioural Economics”. Båda dessa verk är prövande (i ordets goda mening) och sökande till sin natur och bidrar på så sätt till att ekonomins synsätt kan bli mindre dogmatiskt och mera utvecklingsbetonat. Till någras sorg måhända.