Basindustrins energibehov

Pappersindustrin har kommit i fokus några gånger under hösten p.g.a. energipriserna. Det lätt att hysa sympati när det gäller att elpriserna belastas av kostnader för de gratis utsläppsrätter som energiföretagen fått gratis av sina länders regeringar, och som sedan läggs på elpriset som en kostnad. Energimyndigheten påpekar att detta är en förmögenhetsöverföring från industri och hushåll till energisektorn. Något som är särskilt stötande när incitamentet inte leder till åtgärder för att minska utsläppen utan istället till ökade vinster när den konkurrensutsatta basindustrin taxeras av den? skyddade? (oligopol-betonade) energiindustrin. Energimyndigheten tröstar oss med att säga att energiföretagen kanske inte känner ett behov av att investera i mera produktion men att för ??andra aktörer leder energipriset till möjligheter i att investera i koldioxidmagra produktionstekniker?. Pappersindustrin hör nog till dessa andra aktörer.

Denna Industri kan nog inte bara bli självförsörjande utan rent av nettoproducent av energi och på så sätt tjäna både på gungorna och karusellerna. Det finns en lång rad effektiviseringsmöjligheter som är underutnyttjade, men framförallt att det också finns försörjningsmöjligheter i processen som t.ex. svartlutsförgasning. Samma sorts slutsatser drar Energimyndigheten i en rapport där det s.k. KAM-projektet nämns (KAM, Kretsloppsanpassat Massabruk) och besparingspotentialen med redan känd och prövad teknik sägs vara 25%. KAM-projektets modellfabrik ligger på en specifik förbrukning strax över 710 kWh/ton massa men Aspa bruk är redan under 600 kWh/ton. Och med ytterligare förbättrat utnyttjande av process och råvaror når man snart till möjligheten att exportera el (se tabell) och bränsle från massafabrikerna. Energimyndighetens rapport sammanfattar att man kan frigöra 25 TWh el och bränslen varav man använder hälften för att öka produktionen med 20% och dessutom ökar förädlingsgraden.
image
TABELL: Energimyndighetens rapport

Och det finns möjlighet att nå längre.
image

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv