Hur länge kan man ha huvudet i sanden?

Som bekant är varken Energimyndigheten, Svensk Energi eller Näringsdepartementet några varmare anhängare av Energinyttoansvaret som det uttrycks genom förslaget att använda vita certifikat. Så därför kommer väl följande samhällsomstörtande uttalande om inte som en chock, så åtminstone som en kalldusch:

European utilities may soon have to earn a growing share of their profits by helping households save energy rather than consume it.

Så formuleras det emellertid av McKinsey i en rapport som heter “Winning the Battle for the Home of the Future”. ”Även Du Brutus”, tänker några?! Vi andra funderar på hur länge svenska energiföretag skall blunda för framtidens möjligheter.

McKinsey skisserar tre scenarier (se nedan) som baseras på hur tre centrala drivkrafter används/utvecklas. En modell som är väldigt lik IEAs modell för hur marknader för ny teknik kan skapas (http://fourfact.com/images/uploads/CreatingMarkets_1.pdf). Teknikkostnaderna spelar stor roll men där har vi hjälp av “lärkurvan”. Regleringsmekanismerna är viktiga och där behövs en mera dedikerad inställning från våra styrande, ungefär som EU-direktivet för effektivisering förutskickar. Kundernas acceptans är den mest kritiska punkten och där romantiserar McKinsey genom att hoppas att kunderna beter sig ekonomiskt rationellt.

image

Smarta nät fordrar smarta leverantörer

SEDC (Smart Energy Demand Council) har gjort en översyn över den Europeiska situationen vad gäller laststyrning (Demand Response, DR). Och det är ganska nedslående. I USA finns en relativt välutvecklad marknad för att handla med effekt i nätet, att kunderna mot ersättning minskar sina anspråk, dvs “styr sina laster”. I USA finns företag som specialiserat sig på att aggregera sådana åtaganden från kunder och som genom att prognosera och jämka ihop behov och möjligheter kan lösgöra betydande kapacitet vid behov.

Men då måste det finnas en betalningsvillig efterfrågan. SEDC pekar på behovet av att komplettera lagstiftningen med reglering så att kraftföretagen och systemansvariga börjar agera. Hitintills har man i Sverige duckat och hoppats att någon annan skall lösa problemet. Förespråkarna för smarta nät har stora förhoppningar att småkunder skall låta sig styras av energipriserna bl.a. illustrerat med att tvätta mitt i natten och styra belysningen till krukväxterna.

Det är inget fel att göra hemmet smart(are) men de stora resurserna finns på annat håll och fordrar möjligen också reglering även om sådana ord nära nog strukits ur ordlistan. SEDC menar dock att omvärldsförändringar ställer hårdare krav på leverantörerna om de skall kunna hålla igång systemen till rimliga kostnader (se bild). Så smartheten behövs på flera håll.

image

215 Miljarder

Är en siffra ni kommer att få se i media ett tag framöver. Det är nämligen vad Timbro hävdar att vindkraften kostar. Problemet är bara (!) att siffran inte stämmer men den kommer nog att basuneras ut ändå. Uppgiften baseras på debattinlägg som gjorts av Marian Radetzki och av Carl Hamilton.

Båda utgår från certifikatpriset och inte från merkostnaden för den energi som certifikatet gäller. Trots att det rimligen är merkostnaden som belastar kunderna vilket bl.a. Näringslivets ekonomifakta visar. Och trots att båda är professorer i nationalekonomi!

Merkostnaden kan dessutom (och kommer troligen att) sjunka vilket förre GD Kåberger pekar på i en artikel i Ny Teknik där han också klargör skillnaden mellan merkostnad och certifikatpris. Energimyndigheten har också redogjort för dessa mekanismer i en utredning.

Man skulle i sammanhanget kunna undra över om inte inmatningstariff hade varit bättre än certifikat eftersom man i så fall kunna bygga in teknikutvecklingen i ersättningsnivån och låtit den sjunka över tiden!

Skriften från Timbro känns lite nattstånden t.ex. genom sina rubriker om vad man skall göra när det inte blåser och vilken liten betydelse man anser att svensk vindkraft har för elsituationen. Det verkar som om den mera byggde på en genuin ovilja mot vindkraft (som stör sikten mot den obrutna horisonten) än på ett sökande efter tekniklösningar som har goda miljöegenskaper. Den är snarare ett debattinlägg avsett att stödja ett högröstat motstånd och det får vi nog se i debatten vad det lider när siffran 215 återkommer.

USAs effektivisering utvärderad

ACEEE, som är USAs motsvarighet till ECEEE, har tagit tempen på effektiviseringsarbetet i landet. Nyheten är att Californien trillat ned från en tätplats som de abonnerat på under en följd av år. Massachusetts har tagit över ledarskapet, se figur 1 nedan.

Remarkabelt är att i båda staterna får man höga poäng för energiföretagens medverkan. Ett system som liknar det som föreslagits för Europa med “Vita Certikat”, se figur 2 nedan

Det finns flera goda skäl att verkligen ha sådana som innebär att man maximerar nyttan av energin och inte energianvändningen. Ett är ju att energiföretagen tjänar pengar på att sälja energi som inte behövs och det måste väl vara viktigt att se till att man (kunden) får verklig valuta för pengarna. Det är att ta energinyttoansvar.

Det är också intressant att när man lämnar den höga politiska retoriken så arbetar man i delstaterna praktiskt över partigränserna. Steve Nadel, ACEEEs direktör, säger:

The message here is that energy efficiency is a pragmatic, bipartisan solution that political leaders from both sides of the aisle can support.

image
Figur 1. Resultat av jämförelsen mellan USAs delstater
————————————————————————————————

image
Figur 2: Poängsystem för jämförelsen

Klimatutsläppens näringskedja

Ett omfattande arbete har gjorts för att kartlägga var koldioxidutsläppen har sitt ursprung. The Guardian har en redogörelse men också en förenklad version för att redovisa områdesvis.
Man kan söka både för regioner och länder varifrån bränslena kommer som används i respektive land, men också hur utsläppen ?bakats in? i de produkter vi köper och var dessa inbakade emissioner har sitt ursprung (se illustrationer nedan)!

Metoden finns beskriven på en websida och i en mera utförlig rapport. För den sim vill gå mera på djupet och kolla hur det fungerar i olika länder så finns också ett interaktivt instrument där man kan kolla olika länder och regioner.

image

Figur 1: Fossilbränsleflöden och dess utsläpp (produktionsutsläpp) samt utsläpp inbakade i produkter (konsumtionsutsläpp) till EU
————————————————————————————
image

Figur 2: Sveriges produktions- och konsumtionsutsläpp. De senare redovisade dels för produkterna och dels för ursprunget av bränslena som använts i produkterna.

Snöflingorna hindrar snöbollarna att rulla

Ett enkelt och bra sätt att beskriva problemet med effektivisering är att konstatera att inget projekt är det andra likt. De är olika - precis som snöflingor är det. Och, hävdar Clean Techies, det är därför effektiviseringsprojekt “...är så förb-t svåra att finansiera”. Det är därför som det heller inte blir någon snöbollsrullning för ens det uppenbart bästa och billigaste nämligen effektiviseringen.

Eller som vi brukar säga: “Effektivisering är inte svårt men komplicerat”. Och det är därför som t.ex. energideklarationer och energikartläggningar är så viktiga, så att man får en handlingsplan som är specifik för just min byggnad och min anläggning. Med en sådan som underlag skulle man också kunna föra ett mera målinriktat samtal med banken om finansieringen. Snöflingorna fortsätter att vara olika men kan rullas till snöbollar!

Vad kostar klimatförändringen?

En reflektion som är naturlig när man ser TV-bilderna på översvämningar på sina håll och torka på andra. Ett svar på frågan är “uppenbarligen alltför lite för dem (oss) som orsakar den”. Och ett annat är “det går på försäkringen”. Om det senare verkligen gällde så kanske insatserna för att hindra den skulle intensifieras. Ty för försäkringsbolagen är detta definitivt en affärsmöjlighet. Det lär ju vara så att försäkringsbolagen på många håll var aktiva i att bygga upp brandförsvar så att de skulle slippa kostnader för nedbrunna byggnader. Det var då det!

På LBNL i USA gör man periodiska sammanställningar av hur försäkringsbranschen utvecklar nya aktiviteter relaterade till klimatfrågan (se bild nedan). Intressant läsning och kanske rentav inspiration.

Just nu håller de på att uppdatera sin sammanställning och är tacksamma för uppslag, men det är bråttom. De vill ha material den komamnde veckan. Har ni kännedom om detta så hör av er så skall jag förmedla kontakten.

image

Energinyttoansvar

EU har i sitt förslag till nytt energitjänstedirektiv föreslagit att länderna skall upprätta system för som innebär att energiföretagen skall fokusera på optimal energinytta hos kunden i stället för på maximal vinst av försåld energi. Man vill införa ett energinyttoansvar för energiföretagen (eng. energy efficiency obligation scheme) så att dessa medverkar till finansiering och spridning av effektiviseringsåtgärder. På så sätt kan man motverka en överinvestering i energitillförsel till förmån för satsningar på effektivisering vilket innebär att de totala kostnaderna för den nytta (ljus, kraft, värme) som användarna efterfrågar minskar.

Detta skrämmer Svensk Energi som befarar en konstlad efterfrågan på effektivisering (!), men vad är de rädda för? Det kan faktiskt vara en chans för dem! Energiföretagen rosar inte precis marknaden när det gäller kundrelationer enligt Svenskt Kvalitetsindex - tvärtom. Skulle det då inte vara en möjlighet att få leverera till kunden en service som innebär att de sänker sina kostnader? Även om kunden vet att företaget gör det därför att de måste så är det ett tillfälle att visa sig från en annan ljusare sida!?

Erfarenheterna från andra länder är att det verkligen fungerar till ömsesidig båtnad. Det framgick vid en konferens om energinyttoansvar som eceee arrangerade nyligen och där de länder som har systemet visade upp sig. Ett företag som gjort denna kundprofilering på energinytta till sin är Lokalenergi i Århus. De har inte märkt någon konstlad efterfrågan, men däremot ett stort underskott på effektivitet.

Vart tog klimatfrågan vägen?

“Morfar berättade om något som hette global uppvärmning eller något liknande. Men gubben var lite konstig i huvudet. Han sade att det snöade varje vinter och att det fanns fyra årstider. Man blir väl sådan när man blir gammal.” Så kommer det väl att låta bortemot nästa sekelskifte. I NY Times undrar man över vart klimatfrågan tagit vägen.

I USA har den försvunnit så det var väl bara en illusion. Och den har inte bara försvunnit ur debatten utan bokstavligen på sina håll. I Texas har en av de Republikanska pretendenterna till att bli president, Rick Perry, låtit stryka delar i vetenskapliga rapporter. Men det är väl kanske för att vissa i hans valkrets har så känsliga sinnen att de kunnat bli skrämda?

I Sverige har vi ännu inte hunnit så långt. Här får vi fortfarande veta, men frågan är om vi kan ta till oss informationen som ibland blir lite abstrakt. Men när uppgifter om medeltemperatur översätts till t.ex. minskade snödagar och ökad nederbörd, som Länsstyrelsen i Stockholm gjort, börjar det bli begripligt. Tillräckligt begripligt för att agera kanske? Så att inte bara barnen får ett glas öl (Hasse och Tages variant) utan även barnbarnen får göra en snögubbe?

image

Renovera mera!

EU-kommissionen föreslår i sitt direktiv för effektivare energianvändning att offentliga sektorns byggnader skall vara en draghäst för en utvecklad renoveringsmarknad. Man gör det genom att föreslå att renoveringstakten i detta byggnadsbestånd skall fördubblas från idag c:a 1,5% per år till 3% per år. Denna formulering har inte fallit i god jord och av flera, bland annat det svenska Näringsutskottet, tagits till intäkt för att hävda otillbörlig detaljstyrning från Bryssel.

Det är klart att formuleringen kan göras bättre men det är lika klart att någon (ibland kallad Bryssel) måste tala klarspråk om att riktiga åtgärder måste göras. Och Sverige har ju, utan att Näringsutskottet blev oroligt, lyckats omformulera EUs energisparmål så att vi ökar energianvändningen istället för att minska den!

Building Performance Institute Europe (BPIE) har nu gjort en genomgång av byggnadernas tillstånd i hela Europa och ger råd i anslutning till denna. Av studien framgår att det Svenska byggnadsbeståndet tillhör de äldsta i Europa vilket ju förefaller motivera genomgripande renoveringar.

Det har också skisserats ett förslag till tvåstegsrenovering som skulle göra processen billigare. Detta synsätt kanske illustrerar varför skrivningarna om renoveringstakten behöver ses över. För om någon uppfattat det som att man skall renovera från scratch till högsta standard i ett steg så förefaller det både opraktiskt och dyrt. Omställningen måste vara en process som kan ta tid men som skall uppnå höga mål (baserat på en kartläggning och en plan).

BPIEs rapport föreslår tuffare reglering och att bl.a. energideklarationerna skal bli bättre och tillämpas mera strikt. En bra idé som skapar både bättre byggnadsstandard, nya jobb och utvecklar företagandet inom effektiviseringsbranschen. Bra - eller hur Näringsutskottet?

 

EU Allmänförklaring av energiprojekt

Större infrastrukturprojekt för el, olja, gas och CCS (koldioxidinfångning) i Europa skall kunna förklaras vara av allmänt intresse och få en snabbare tillståndsprocess. Man har identifierat 12 stycken “priority corridors” varav några har direkt intresse för svenskt vidkommande, t.ex. :

1. Northern Seas offshore grid (?NSOG?): integrated offshore electricity grid in the North Sea, the Irish Sea, the English Channel and the Baltic Sea
7. Baltic Energy Market Interconnection Plan in electricity (“BEMIP Electricity”): interconnections between Member States in the Baltic region and reinforcing internal grid infrastructures
8. Baltic Energy Market Interconnection Plan in gas (“BEMIP Gas”): infrastructure to end the isolation of the three Baltic States and Finland and their single supplier dependency and to increase diversification

Men utöver de som har direkt geografisk anknytning nämner man:

10 Smart grids deployment: adoption of smart grid technologies across the Union to efficiently integrate the behaviour and actions of all users connected to the electricity network, in particular the generation of large amounts of electricity from renewable or distributed energy sources and demand response by consumers.
11. Electricity highways: first electricity highways by 2020, in view of building an electricity highways system across the Union.

Utöver att tillståndsprocedurer skall kunna snabbas upp så skall det finnas möjligheter till finansiering. Bedömare med insyn hävdar dock att det ger mest fördelar för gasledningar och mindre för el som skulle kunna vara av större betydelse för att utnyttja förnybar energi.

Tar vi chansen när det önskvärda blir möjligt?

Tekniken sätter gränserna för vad som är möjligt. Vi kan sedan välja vad som är önskvärt inom dess gränser och (naturligtvis) försöka vidga gränserna genom teknikutveckling. Vi upplever det dramatiskt när det gäller kommunikation. Till och med e-mail upplevs av dagens ungdomar som gammaldags. De “facebookar” istället. Inte ens vi äldre kan riktigt minnas hur det var med enbart fasta telefoner och handskrivna telefonlistor. Systemgränserna vidgas snabbt - för att tala teknikerspråk.

Vi upplever det också inom energitekniken, bara med lite fördröjning. Kommunikationstekniken ger oss smarta nät, datorisering och miniatyrisering ger oss smarta apparater, motorutveckling och batteriteknik ger oss möjlighet till hybrid- och laddningsbara fordon, småskalig energiomvandling med solceller, vindenergi och kraftvärme blir tillgänglig och överkomlig ekonomiskt. Allt detta kan skapa samma revolution inom energiförsörjningen som inom personlig kommunikation.

Men då måste vi tänka om och en del av våra invanda tankemönster utmanas. Som detta med “baslast” och “Intermittent kraft”. Greenpeace har gjort det i en studie som heter “Battle of the grids”, se bild nedan. Det som förefaller omöjligt genom att baskraften är begränsat regleringsbar kan göras möjligt genom bl.a. nätutbyggnad. Så här skriver de:

Some important facts include:
? electricity demand fluctuates in a predictable way.
? smart management can work with big electricity users, so their peak demand moves to a different part of the day, evening out the load on the overall system.
? electricity from renewable sources can be stored and ?dispatched? to where it is needed in a number of ways, using advanced grid technologies.

Det är vanligt att hävda att tekniken tas i anspråk när de ekonomiska förutsättningarna är de rätta. Det är varken så olyckligt eller lyckligt. Tekniken tas i anspråk (och kan göras ekonomiskt försvarbar) om vi vill det. Systemgränserna vidgas men inom deras ram finns många möjligheter. Några är bättre och några sämre.

 

 

image

Om 39 år är det 2050

För 39 år sedan var det 1972. Då pensionerade SJ sitt sista ånglok, ABBA släppte sin första platta, Ölandsbron invigdes och ettöringarna drogs bort som växelmynt. Mycket kommer att hända de nästa 39 åren och som vi idag inte ens kan föreställa oss.

Men vi kan tänka oss ett svenskt energisystem med 100% förnybar energi. Greenpeace har skisserat hur i sin nya rapport som släpptes den 12 oktober (se bild nedan). Effektivare energianvändning och mycket el och allt både tekniskt möjligt, ekonomiskt försvarligt, miljömässigt ansvarsfullt och tryggt uthålligt.

image

Koldioxidinfångning - konstgjord andning för fossilenergin?

Två artiklar i Energy Review, men kontrasterar eller kompletterar de varandra och frågan om på vilka grunder vår energiframtid skall bestämmas?

Två författare, knutna till förnybar energi, karakteriserar satsningarna på koldioxidinfångning (CCS) som orimligt kostsamma i jämförelse med deras egen teknik och framförallt dess utvecklingsmöjligheter ifråga om prestanda och kostnader.

It?s a poor innovation strategy that relies on higher costs to prolong sunsetting industries, but that is the best that CCS can offer.

En intervju med Eurelectrics nye ordförande diskuteras bl.a. kommissionens roll och inflytande. Han utesluter inte CCS och är villig att hjälpa kommissionen att utveckla en vision som han idag upplever som otydlig. Orden är rätt men vilket innehåll har de?

....that vision has to integrate four priorities: it has to address the security of supply issue, complement this with the CO2 reduction pathways, assess and support the role of renewables and efficiency improvements on our business and markets, and promote the strategic role of innovation for the long term.

Man kan undra vem av dem som har störst inflytande över den praktiska politiken, eller ......?

Har inte skogen blivit för tät?

Marknaderna är perfekta, reglering är onödig och skadlig, dra åt svångremmen och svält er ur krisen, satsa på aktie A/fonder B/optioner C så Du klarar din pension- det är bara ett axplock av de ekonomiska råd vi beståtts med under de senaste decennierna. Vi har alla lärt oss vår läxa och vår uppfattning om den ekonomiska verkligheten är en sammanfattning av olika börsindex. Radions OBS har startat en granskning av vår ekonomiska verklighet och hur den hanteras. Hur formas vår verklighetsbild?

Två Kanadensiska ekonomer, Ciuriak och Curtis, har tittat närmare på den ekonomiska politikens underlag och resultat. De har skrivit en översikt med titeln “What if Everything we know about Economic Policy is wrong?”. Enligt den verkar det som om de flesta medicinerna som skrivits ut (främst av de neoklassiska ekonomerna) lämnat oss med samma problem som de avsåg att bota. Och att det finns ett starkt inslag av mode också inom denna gren av vetenskapen.

Ställda inför denna skog av klokskap kanske vi kan söka förklaring (om än inte tröst) hos en Nobelpristagare när han skriver om skogen? För visst går det lätt att associera till rådgivarnas stora skara?

De svaga jättarna står snärjda
tätt så ingenting kan falla.
Den knäckta björken multnar där
i upprätt ställning som en dogm

Ja det är inte pristagare i ekonomi utan i litteratur, Tomas Tranströmer. Förstås!


Occupy Wall Street - Occupy Durban?

Rörelsen Naomi Klein ser ett samband med klimatfrågorna:

We all know, or at least sense, that the world is upside down: we act as if there is no end to what is actually finite: fossil fuels and the atmospheric space to absorb their emissions. And we act as if there are strict and immovable limits to what is actually bountiful: the financial resources to build the kind of society we need.

The task of our time is to turn this round: to challenge this false scarcity. To insist that we can afford to build a decent, inclusive society ? while at the same time respect the real limits to what the earth can take.

What climate change means is that we have to do this on a deadline.

Det kanske behövs ett Occupy Durban också inför konferensen där nu när det rapporteras att Kyotoavtalet sannolikt inte får någon uppföljare. Parallellen är ju ganska uppenbar. Några få drar nytta och majoriteten får betala med sämre livsvillkor.
image

Finansskatt - bra för klmatet?

EU-kommissionen har lagt ett förslag om att beskatta finansiella transaktioner (s.k. Tobinskatt). Det är värt att notera att man lite försiktigt pekar ut klimatåtgärder som en möjlig förmånstagare av de resurser som en sådan skatt skulle kunna samla ihop.

Och det är inga små smulor som skulle falla från den rikes bord heller, 550 miljarder SEK per år bedömer man! Men man får kanske parafrasera den gamla revykupletten? “Alla katter jama ej / Kommunals-katten jamar ej”. För är det något som jamar i högan sky så är det motståndet till Tobinskatten. Kan det vara någons bonus som är i fara?

Energin tar stor plats

...i den danska regeringsförklaringen. Stöd till energirenovering av byggnader i en särskild ordning och satsning på att miljövänlig teknologi skall stödjas på hemmamarknaden för att därmed kunna utvecklas och visas för export. Det finns goda skäl att vi i Sverige övar oss lite i Danska, så här följer ett utdrag:

? Hele vores energiforsyning skal dækkes af vedvarende energi i 2050. Vores el- og varmeforsyning skal dækkes af vedvarende energi i 2035. Kul udfases fra danske kraftværker og oliefyr udfases senest i 2030. Disse mål skal nås gennem en offensiv indsats fra dag et.
? Det er regeringens mål, at Danmarks udslip af drivhusgasser i 2020 reduceres med 40% i forhold til niveauet i 1990. Regeringen vil i 2012 fremlægge en klimaplan, der peger frem mod dette mål, og som også fastsætter et mål for reduktion af drivhusgasser fra ikke-kvotesektoren.
? Halvdelen af Danmarks traditionelle el-forbrug skal komme fra vind i 2020.
? Der skal udarbejdes en ny samlet strategi for etablering af smarte elnet i Danmark.
? Regeringen vil opprioritere forsknings- og udviklingsmidlerne til klima- og grűnne energiteknologier.
? I EU vil regeringen arbejde for, at der fastlægges bindende mål for energibesparelser og vedvarende energi ? også efter 2020 ? og at EU?s målsætning for reduktion af CO-2-udledningen i 2020 sættes op fra 20 pct. til 30 pct.
? Internationalt vil Danmark arbejde aktivt for en ambitiűs og bindende international klimaaftale, og sikre at Danmark lever op til sin del af ansvaret for reduktion, teknologioverfűrsel og klimafinansiering.

TIPS: Vedvarende=förnybar

Svensk råge

Som bekant vill Sverige inför EU påstå att vi uppfyller det uppställda 20%-målet för effektivisering. Och inte bara uppfyller utan dessutom gör det “med råge”. Detta sades i samband med att man lämnade in sin senaste avstämning “National Energy Efficiency Action Plan 2” (NEEAP2) till kommissionen.

Missförståndet (för det är väl ett missförstånd?) är flerfalt. För det första är EUs mål ett besparingsmål med 20%. För det andra skall man utgå från en referens (baseline) som utgörs av den troliga energiutvecklingen om åtgärder inte vidtas. Vad man emellertid gjort är att skapa en referens som baseras på en ökning av energianvändningen med 3% per år och som är helt tagen ur luften. Se illustration nedan.

Den svenska rågen är alltså ren chimär som om den blir realitet bäddar för en nödvändig jätteinsats mellan 2016 och 2020. Ett effektiviseringslyft och som då måste ske med råge (för att låna ett uttryck).

image

Danmarks nye energiminister ute och cyklar.

Bokstavligen så eftersom han, Martin Lidegaard, anlände med sina partikamrater från Radikale Venstre på cykel till drottningens mottagning då den nya regeringen presenterades. Hans officiella titel är att vara minister för klimat, energi och byggnader.

Det är nog ingen dålig gissning att det var hans idé att de skulle komma på det viset eftersom han är ordförande för en Dansk grön think-tank Concito. De har i veckan som gick givit ut en rapport för hur satsningar på effektivare energianvändning och förnybar energi kan skapa nära 80000 nya jobb i Danmark.

I den nya regeringsförklaringen står ordet energi på påfallande många ställen. Minst lika ofta som ordet ansvar i den svenska men med tydligare kontext. Och med tanke på att Danmark är nästa ordförandeland i EU törs vi kanske hoppas på friska initiativ som berör även oss. Det behövs!

Kan själv!

Det är svårt att veta om man skall skratta eller gråta!? Nu när näringsutskottet för en gångs skull kommit överens i en för landet viktig fråga - nämligen hur man skall ställa sig till EUs förslag till nytt direktiv för effektivare energianvändning. Man har nämligen kommit överens om att EU ställer krav som strider mot “subsidiaritetsprincipen” dvs sådant som länderna själv skall besämma om. Man vill göra gällande att förslaget innebär detaljreglering och sålunda att man “kan själv”!

Men det är ju just därför att man inte kunnat själv som dessa förlag läggs. Det finns inte en politiker som inte hävdar att den mest lönsamma, skonsamma, klokaste, miljövänliga, smarta (välj själv ord - alla har använts) energin är den som sparas. Och ändå händer för lite. EU har formulerat ett ENERGISPARMÅL (se bild nedan) som Sverige omformulerat till ett intensitetsmål som i sin tur innebär ökad energianvändning!!

I diskussionerna säger politiker från hela Europa bara NEJ vilket fått EU-kommissionens GD för Energi att konstatera:

“So they don’t like binding targets or binding measures, and yet they regard energy efficiency as the most important priority of the European Union. Sorry, but we must stop this.”

Det finns flera saker i det liggande förslaget som kan diskuteras så att det blir klokare och tydligare. Men att på detta sätt försöka skjuta hela förslaget i sank är inte konstruktivt. Sannolikt har några av de mera drivande krafterna hoppats kunna utnyttja EU-regler som säger att om en tredjedel av länderna (alltså nio stycken) förkastar förslaget med parlamentsbeslut så skall det återremitteras. Nu lär det bara var tre som ställt upp och tyvärr hör Sverige till dessa.

image

Vi klara bÄde priser och konkurrens Karl-Petter!

Det var tvÄ saker pÄ energiomrÄdet som bekymrade Karl-Petter Thorwaldsson nÀr jan intervjuades i lördags i radion. Det ena var elpriserna i framtiden och det andra var industrins konkurrenskraft (betingat av energipriserna). Lugn Karl-Petter vi klarar bÄda! Lösningen heter effektivisering och förnybar energi. Och det Àr Du som kan hjÀlpa oss att se till att det hÀnder.

1. Med en ökad andel förnybar energi som har lÄga rörliga kostnader sjunker priset, se figur 1. Denna effekt av körordningen har noterats sÀrskilt i Tyskland dÀr man nu planerar för hur marknaden skall kunna organiseras i framtiden sÄ att priseffekten bestÄr och man talar om en modell som kallas EOM 2.0.

2. Med en effektivare (och lÀgre energianvÀndning) fÄr man ocksÄ en press nedÄt pÄ elpriserna, Senast visat i IEAs nya rapport om effektviseringens sidoeffekter (Multiple benefits). Se figur 2 nedan dÀr alla de positiva effekterna som IEA noterar finns med men sÀrskilt de som Àr av betydelse för nÀringslivet ringats in med rött.

3. Inom EU har man kunnat visa att USAs industri inte har nÄgon nÀmnvÀrd nytta av de lÀgre gaspriser man har. TvÀrtom Àr de mera sÄrbara Àn den Europeiska som har nyttan av att anvÀnda energin effektivare. Det Àr inte priserna som rÀknas utan kostnaden!

Application of energy efficiency reduces the volume of energy used and since costs are the product of price and volume, energy efficiency mitigates accordingly the disadvantage that higher prices may have.

Svensk industri kan förbÀttras avsevÀrt nÀr det gÀller effektvisering vilket visas av det sÄ kallade PFE-programmet och har dokumenterats i en avhandling vid Lunds Universitet.

Att det har positiva effekter för sysselsÀttningen understryks ytterligare av EUs konsekvensanalyser dÀr man visar att sysselsÀttningen ökar i alla sektorer om effektviseringen drivs vidare. Notera att det ocksÄ gÀller de tvÄ grenar inom LOs sfÀr som visat störst bindning till gammaldags energiteknik, nÀmligen papper och metall.

SÄ Karl-Petter Thorwaldsson lösningen pÄ dina farhÄgor finns nÀra till hands. Kom bara ihÄg att nu Àr det 2014 inte 1980!

Läs mer