Ett förnybart Danmark till 2050

Den Danska klimatkommissionen har presenterat ett program för hur landet skall bli 100% förnybart till 2050 och därmed minska sina utsläpp av växthusgaser radikalt (se bild nedan).

Vägen dit innefattar ökade avgifter på fossila bränslen och ett byggnadsanknutet energisparkonto (!) för att finansiera omställningen, avgiftsbefrielse för elbilar och en radikal utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Konsekvenserna i systemet skall vara hög energieffektivitet (halvering av uppvärmningsbehovet), större elandel totalt sett, smarta nät, utvidgad användning av bioenergi, mera värmepumpar och större flexibilitet i bränsleanvändningen i transportsektorn.

- Men det kan väl inte vara kostnadseffektivt (som vi svenskar brukar säga)!
- Jo, säger den danska kommissionen, därför att alternativet är dyrare pga ständigt ökade priser på fossil energi och gradvis minskade kostnader för den utvecklade gröna tekniken. Systemet blir mera kapitalintensivt men med lägre bränslekostnader.

Och tänk på att danskarna haft rätt tidigare när vi svenskar satte oss fast i vår egen strålande (!) lösning.

image

VE betyder förnybar energi på danska (vedvarende energi)

EU-parlamentet om en handlingsplan för effektivisering.

Inget nytt i sak utom möjligen motivet. Så kan man snabbt bedöma en rapport som lagts i EUs utskott för industri, forskning och energi. På de två sista sidorna (10-11) läggs ett antal förslag om vad som bör fokuseras i den kommande handlingsplanen. Inget nytt men ändå bra att det kommer på pränt i de högre beslutsgrupperingarna.

Men det är sällan man ser att en “hotbild”, som i detta fall USA och Kina, används för att inskärpa att nu är det allvar.

In the cleantech industry there is a need to bridge the gap between the USA and China. Both countries are far more progressive than the EU with regard to adopting legislative measures promoting energy-efficient solutions. Therefore, measures and instruments to boost financing should be supported by the EU and Member States. The introduction of national energy efficiency funds which support EPC?s should be incentivised through a financial instrument at the European level.

Men varför just EPC (Energy performance Contracting) skulle vara lösningen är kanske inte så glasklart? Och kanske ännu mindre varför EU skall bidra till att minska klyftan mellan USA och Kina grin

Miljöförpackning satt i system?

image
Hitintills har vi kunna välja mellan flaska och låda på systemet. Men det finns andra möjligheter, åtminstone i franska snabbköp (se bild ovan)!

En större genomgång har gjorts av Treehugger där man kan lära sig en hel del om vinförpackning, returfrekvenser, miljöpåverkan och logistik.

Effektivisering i Europa? - det är serverat!

EUs ministrar har demonstrerat att de är medvetna om att vi har ett problem att uppnå de mål som satts (20% till 2020) och ett ännu större när det gäller att veta hur man skall göra. eceee har nu presenterat en matsedel och några recept för hur man skall få fart på verksamheten. Och att till och med få upp en sådan fart att man kommer längre för världen kommer (förhoppningsvis) inte att upphöra år 2020.

Deras rekommendationer har karaktären av anvisningar för hur man gör en handlingsplan och får den att fungera.

PS Fast jag undrar fortfarande vad är en QUACS? Jag är inte säker på att just den behövs!

Energiförgröning är framtiden

GE har gjort en undersökning bland EU:s opinionsbildare och kommit fram till att de nya gröna jobben finns inom energirelaterade. Den här typen av studier har lite karaktär av ge det svar man ropar efter och därför svarar också många med varianter på ordet “Innovation”. Men det är inte lika självklart att de skulle svara “grön” eller ens “energi”. Det kunde lika gärna ha blivit nanoteknik, biomedicin eller IT. Men det är inte klart om effektivisering ingår i svararnas eller utvärderarnas världsbild.

Studien konstaterar dock att innovation lätt kan bli ett innehållslöst mantra om man inte ger resurser till dem. Får man föreslå teknikupphandling? Sådan är innovationsdrivande utan att man behöver döpa om den eller krysta fram nya definitioner som i en nyligen lagd svensk utredning.

Varde ljus.

image
1 700 000 000 människor, en fjärdedel av jordens befolkning, är helt beroende av att använda fossila bränslen i egna anordningar för att få belysning för sina dagliga värv. På så sätt släpper man ut 190 millioner ton koldioxid årligen. Och det är dyrt! Detta framgår av en rapport från Lumina-projektet. Denna undermåliga belysning kostar c:a 300 miljarder kronor årligen, motsvarande 20% av hela världens kostnader för belysning, och ger ungefär 0,1% av den belysning som världens elektriska belysning levererar. Se illustration nedan.

Fattiga människor tvingas betala mycket för dåligt ljus och hålls på så sätt kvar i fattigdom och blir också orsak till oproportionerligt stora utsläpp av växthusgaser. Hur mycket mer orättvist kan det bli?

Detta skulle kunna ändras genom att en av Kyotosystemets s.k. flexibla mekanismer (CDM) utformades så att ett teknikskifte, till t.ex. LED-belysning med solcellsladdning, kunde finansieras, föreslår rapporten. Det om något skulle vara en win-win lösning. Människor i U-länder skulle kunna få bättre ekonomi och utveckling genom att spendera mindre och få bättre belysning för att kunna studera och arbeta. De länder som finansierar skulle kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna.

Och, som om inte detta var nog, skulle vi få en utveckling av både solcells-, LED, och batteriteknik som också vi i I-länderna kan dra nytta av i form av billigare och bättre produkter. Hur svårt är ett sådant val?

image
Fotogenlampan har en effekt på 200 W att jämföras med LED 1 W. LED lampans ljusutbyte är också fem gånger bättre än fotogenvarianten. Var så god och välj! Du som har råd.

Svenskt projekt modell för Financial Times

Financial Times skriver om uthållighet, passivhus, smarta byggnader och dito nät med en särskild liten faktaruta om Gårdsten.

Och det är ju kul att se, men artikelns behållning kanske snarast är att man fokuserar på byggnaden när man skriver om smarta nät. Ty det som gör att nätet kan agera smart är att byggnaden fungerar aktivt och att dess invånare har nytta av systemet. Artikeln drar därför fram ett s.k. koncepthus som Panasonic byggt i Japan som exempel.

EU uppdaterar energiscenariot till 2030

EU har reviderat sitt energiscenario till 2030. Det sker främst betingat av den ekonomiska recessionen och innebär därmed en klart lägre nivå ifråga om energianvändning och innebär ifråga om effektivisering inte några stora förändringar även om det kan se så ut i figurerna.

I ett avseende är det emellertid en radikal skillnad mellan bedömningarna från 2007 till nu (kallad 2009). Och det är den förnybara energins andel och tillväxt, se bild nedan. Det är främst vind och solenergi som ökat kraftigt. Fram till 2030 förväntas förnybar energi stå för över 60% av kapacitetsökningen.

image

Tredubbla ansträngningar fordras.

För två veckor sedan konstaterade Europas energiministrar att man måste ta nya hårdare tag för att uppnå effektiviseringsmålet på 20% till 2020. Nu vet vi hur mycket - tre gånger så mycket - sägs i en rapport från European Climate Foundation, ECF, se också bild 1 nedan.

Och de goda nyheterna för regeringarna (inklusive den svenska) är att det är kostnadseffektivt, se bild 2 nedan. Det finns en liten rest kvar som ECF tycker att man kan fylla i med förnybart. Så varför tveka?!

 

image
———————————-
image

Kreativ finansiering för ett grönt samhälle!?

Energi- och klimatdepartementet i Storbritannien har lanserat ett initiativ för att finansiera gröna investeringar och göra London till ett finanscentrum även för detta ändamål. Det kallas “Capital Markets Climate Initiative (CMCI)”. Ett visst samband tycks finnas även med Londons satsningar inför olympiaden 2010 och behovet av att göra den grön eftersom “London Green Fund” nämns. Den är bl.a. till för att kanalisera stora EU-resurser till Londons energieffektivisering inom det s.k. JESSICA-initiativet.

Det känns dock inte helt betryggande när Londons borgmästare i sitt uttalande hänvisar till deras erfarenhet av innovativa finansiella produkter.

Samhällsvetenskaplig forskning och uthållighet

Formas har låtit utvärdera svensk samhällsvetenskaplig forskning och dess relation till arbetet för ett uthålligare samhälle. Och det ser intressant ut. Den internationella panelen har gjort ett mycket bra jobb säger de som haft insyn i arbetets detaljer. Och några rekommendationer “känns” rätt, t.ex.:

Rekommendation 6: Utforma informella mötestillfällen och miljöer för interaktion mellan akademiska och icke-akademiska grupper.

Visst känns det som om man verifierade vad som uttryckts på denna sida om att det gamla Byggforkningsrådet hade en viktig uppgift i att föra samman forskare och praktiker samt att på det sättet skapa en återföring av kunnandet som underlag för ny forkning? Och som också kan uttryckas så här:

Rekommendation 7: Finansiärerna bör utnyttja sin position mellan användare och forskarsamhälle till att stärka kommunikationen mellan dessa och aktivt odla behovet av innovativaoch utmanande former av samhällsvetenskap.

Det finns också en intressant udd i kritiken av vårt allmänt vedertagna “ekonomistiska” synsätt i det citat som inleder deras redovisning:

?The ideas of economists and political philosophers, both when they are right and when they are wrong, are more powerful than is commonly understood. Indeed the world is ruled by little else. Practical men, who believe themselves to be quite exempt from any intellectual influence, are usually the slaves of some defunct economist. Madmen in authority, who hear voices in the air, are distilling their frenzy from some academic scribbler of a few years back.?
? John Maynard Keynes, General Theory (1935),

Tunt om LCC

Nordiska rådet presenterar då och då skrifter gjorda gemnsamt mellan ett antal länder och som skall vara till hjälp i angelägna ämnen. Nu har kommit en om livscykelkostnader (LCC). Den blir ingen kioskvältare.

Till all lycka kan den laddas ned kostnadsfritt. Hade man betalat 200 kr för den tryckta versionen hade man känt sig blåst. Det är väldigt svårt att se vem som skulle kunna ha nytta av en 65 sidors skrift med allmänt resonemang utan någon hjälp med att visa metoder. Rådet borde ställa större eller tydligare krav på sina alster för att de skall vara till nytta.

ICT med plus och minus

Informations- och kommunikationsteknologi (ICT) kan spara 15% av utsläppen av växthusgaser och energi motsvarande 600 miljarder ? till 2020 enligt en rapport där man också presenterar sin beräkningsmetod. Metoden är intressant därför att den också tar hänsyn till att vissa applikationer kan öka energianvändningen (rebound). Men nettot blir ändå positivt.

Man räknar upp ett antal områden och använder också det lätt hajpade ordet “smart”. Därför tittar man på smarta motorer, smar logistik, smarta byggnader och smarta nät. Samt på “avmaterialisering”, t.ex. med e-fakturor. Är inte det också “smart”?

Skall Harry Potter fixa effektiviseringen i EU?

Det är svårt att se någon annan lösning när man läser den senaste rapporten om hur diskussionerna om den nya effektiviseringsplanen går vidare. Den informella diskussion som hölls mellan energiministrarna förra veckan.

Å ena sidan konstaterar man att det behövs ny grepp.

“On energy efficiency, there still are a lot of goals to be met and there are even still goals to be set,” said Freya Van den Bossche, the Flemish government’s minister for energy, who chaired the debate. She argued that the EU would not be able to meet its 2020 goal without taking new measures.

Men kommissionären Oettinger vill inte sätta ett bindande 20% mål förrän han vet om de frivilliga inte uppnås.

Such new measures could include legally binding efficiency targets for each member state in the manner of the Renewable Energy Directive. But such binding obligations are expected to be scrapped from the draft plan as Oettinger said he would only propose binding action if the current voluntary goal proves insufficient in the next few years.

Man saknar verkligen hans föregångare Piebalgs!!

Sedan visar det sig dock att det finns en lösning - ett riktigt trollspö - smarta nät!! Det kan säkert Harry Potter fixa åt ministrarna.

PS Smarta nät är en utomordentligt viktig funktion för ett modernt energisystem. Men det är inte så smart att hoppas att enbart det fixar problemet att frigöra den stora potentialen. Vi behöver smarta beslutsfattare också. Och det klarar inte ens Harry Potter.

Sverige i solklar skugga

Solcellsmarknaden växer kraftigt i Europa rapporterar JRC i årets rapport, se bild nedan. Världsmarknaden växer 2009 med 40-50% jämfört med 2008, men är svårbestämd eftersom lågkonjunkturen bromsade upp innan det sköt fart igen. Anmärkningsvärt är att 3/4 av installationerna ägde rum i Europa. En gyllene marknad för de företag som hänger med.

Tyvärr inga svenska men tre norska finns med i förteckningen över framgångsrika företag! Först missade vi vindkraften och nu solcellerna! Men det är väl för att de har så mycket mera sol i Norge?  surprised

image
Fig. 12: PV growth in the European Union and estimate for 2010.

Incrementality prevents originality

Ursäkta språkbruket men tanken dyker upp man läser ingressen på en sida som heterskapad av ekonomer som är missnöjda med det sätt på vilket ekonomisk analys används idag. Och just sättet att göra analys av marginella förändringar “allt annat lika” (som det brukar heta) är vanligt. Det är bl.a. sådana bedömningar som ligger bakom de flitiga påståendena om att effektivisering och förnybar energi inte är lönsamt. Se bara de senaste veckornas diskussion om vindkraft. Är det småsaksanalyser (småsinthet) som håller oss tillbaka?

För ordningens skull skall påpekas att ibland är effektivisering och förnybar energi inte lönsam! Men omdömet kan ha fällts därför att man varit för snäv i bedömningen t.ex. om man tar hänsyn till alla de förhållanden som en förändringen påverkar, om man tar hänsyn till utveckling över tiden och volymen (lärkurvan), om man tär hänsyn till “timingen” av åtgärderna osv. osv. Allt sådana saker som i regel inte kommer med i en analys på marginalen och allt annat lika.

Att göra mycket mer med ännu mindre

Vi vet väl alla att det är effektivt (och möjligt ) att göra mer med mindre. Men det kanske ändå inte räcker? Så undrade man vid ett seminarium om “sufficiency” i Bryssel. Det fanns en hel del spännande förslag, t.ex. “nollenergiapparater” i de föredrag som gjordes.

Ja och sedan finns det andra radikala förslag förstås! Men kanske inte så allvarligt menade?
image

Hellre billigt än bra?

Det verkar ha varit ledstjärnan för de förslag om ändringar i energideklarationer som Boverket lagt fram. Man bekymrar sig nämligen över att kraven på besiktning och kompetens kostar och att åtgärdsförslagen skall vara ekonomiskt rimliga. Att något ändå är fel idag anar man när de påstår att besiktningar skett i 80% av de gjorda deklarationerna men ändå vill förtydliga i regeltexten att besiktning skall ske “på plats”.
Man hävdar att drygt hälften av deklarationerna har resulterat i åtgärdsförslag och att de som inte fått sådana ändå i majoritet föregåtts av besiktning (men tydligen inte säkert på plats?).

En annan infallsvinkel skull ha varit att säkerställa att åtgärdsförslagen höll hög kvalitet. Så är inte alltid fallet idag! Energirådgivarna har lagt konkreta förslag till hur systemet skall förbättras (se sid 7-8).Man oroar sig för att besiktningar i avlägset belägna fastigheter kostar restid och att konkurrensen i mindre orter är för låg. Är det ett problem elelr en organisationsfråga? Man skulle ju kunna tänka sig gemensamma insatser och upphandlingar för att både höja kvalitet och hålla priserna i schack!

Energideklarationer kan bidra till att höja kvaliteten på byggnadsbeståndet och effektiviteten i energianvändningen. Åtgärder skall sättas in vid lämpligt tillfäller och det kan ses över en längre tidsperiod både för att vara praktisk och ekonomisk (se bild nedan). Men då måste man tänka i termer av resultat.

image

EUs nya effektiviseringsplan förbereds

Idag 6 september börjar s.k. informella samtal om hur EUs nya handlingsplan för effektivisering skall se ut

Bara för någon vecka sedan uttalade sig EU-parlamantets rapportör mycket starkt och tydligt för att effektivisering skall få en starkare roll i strategin för Europa.

Kommissionären Oettinger har begärt att ministrarna skall komma fram med en exakt definition av vad 20% effektivisering innebär. Och så rasande svårt är det inte. Vi vet i alla fall hur en sådan inte skall se ut! red face

Keynote listener

För alla som anordnat en konferens är sökandet efter en huvudtalare (keynote speaker) välkänt. Men frågan är om det inte är viktigare att hitta en keynote listener, dvs en inflytelserik person som lyssnar, reagerar och för vidare? Visst är tanken att alla deltagare har den rollen, men eftersom konferensernas syfte ofta också är att få gehör hos beslutsfattarna så är idén intressant.

Konceptet berörs i förbigående i en artikel som egentligen handlar om “peak oil” och där det framgår att förre Brittiske energiministern Ed Milliband varit med som keynote listener för att informera sig. Titta gärna på den (om inte annat så för den fantastiska bildens skull).

I en annan artikel på nätet nämns att rollen för en keynote listener är: “... moving around the different groups during the day and listening for emerging themes, and summarising the day at the end. ”

Förvirrat och förvirrande om teknikupphandling

Regeringen har tillsatt en utredning om s.k. innovationsupphandling och som presenterades häromdagen. I denna ger man inte många vitten för teknikupphandlingar sådana de genomförts och genomförs idag. De har emellertid döpts om till “katalytiska upphandlingar” och man kan hoppas att omdömena baseras på ringa erfarenhet från utredarnas sida. Ty det är de gamla argumenten som putsas av.

Förvirrat
Vi citerar från sidan 185-186:

Det är inte någon egentlig upphandling i meningen att myndigheten själv har ett eget behov av produkten eller tjänsten…...Processen innehåller också ett antal svåra avgöranden. I och med att syftet är att påverka marknaden, d.v.s. vad enskilda aktörer, köper för slags produkter eller tjänster, kan en katalytisk upphandling få påtagliga effekter för företag på marknaden. Vissa producenter kan förlora kunder eller rent av tvingas avveckla verksamheten. Köpare kan i en del fall göra stora investeringar utifrån att de litar på resultatet av den katalytiska upphandlingen.
I en marknadsekonomi ska statsmakterna inte ingripa på marknaden till fördel för vissa produkter eller tjänster med mindre än att det finns starka skäl. Normalt sker sådan ingripanden genom generella åtgärder som lagstiftning, beskattning eller i något enstaka fall genom bidragsgivning.

* “Myndigheten har inget behov” - RÄTT. Man aggregerar efterfrågan från ett antal beställare som har behoven. Det är alltså ytterst kundens användarnas behov som tillgodoses.
*  “Vissa producenter kan förlora kunder” - RÄTT vad gäller de produkter som kunderna inte vill ha. Upphandlingen sänder en signal till producenterna att en förändring är önskvärd.
* “...eller rent av tvingas avveckla verksamheten”. - FEL för de upphandlingar som görs är volymerna i förhållande till hela marknaden ytterst liten. RÄTT för de företag som inte vill följa med i utvecklingen på marknaden
* “I en marknadsekonomi…(skall) ingripanden (ske) genom generella åtgärder….” OCH? lagstiftning, beskattning och bidrag har ofta visat sig vara mera marknadsstörande och skapat Boom-bust situationer och paragraflösningar på marknaderna.

Mera information om hur upphandlingar fungerar och fungerat finns här: http://fourfact.com/images/uploads/Ellen_komprimerad_smallestny.pdf

Förvirrande
Däremot finns det anledning att undra över utredningens förhållande till marknadsekonomin när de talar om “Innovationsupphandling av miljölösningar för myndighetens eget behov”. När fick myndigheter behov som skiljer sig från användarnas och hur/vem bestämmer dessa?

Utredaren gjorde under presentationen sig lustig över ett gammalt upphandlingsprojekt från historisk tid, nämligen den s.k. skoldatorn Kompis. Men den var ju just en sådan produkt som tillkom därför att myndigheten (Skolöverstyrelsen) formulerade behovet utan att tala med lärare eller ännu mindre med eleverna.

Meningen med livet

Worldwatch Institute har i årets skrift samlat studier som avser en omställning från ett konsumistiskt samhälle till ett uthålligt, se innehållsförteckning nedan. Kapitlen kan laddas ned var och en för sig (efter registrering).

Efter att ha kikat på det första kan man också fundera vad det är för fel på ungdomen nu för tiden wink ! Eller annorlunda uttryckt “vad är meningen med livet”? Se bilden nedan, man noterar i texten att denna attitydförändring inte bara finns i USA utan är global.
———————


* The Rise and Fall of Consumer Cultures by Erik Assadourian
A culture of consumerism has imperiled the environment and a new culture of sustainability is needed.

* Traditions Old and New by Gary Gardner, Robert Engelman, Julie Aubel, Albert Bates, and Toby Hemenway
Traditional norms and practices can be used to enhance sustainable life choices.

* Education?s New Assignment: Sustainability by Ingrid Pramling Samuelsson, Yoshie Kaga, Susan Linn, Kevin Morgan, Roberta Sonnino, and David W. Orr
The shift away from wasteful consumerism must begin in classrooms and school lunchrooms.

* Business and Economy: Management Priorities by Michael Maniates, Michael Renner, Peter Newman, Walter Bortz, and Cormac Cullinan
By setting laws and societal priorities to nurture sustainability, governments can be central players in the cultural shift

* Government?s Role in Design by Jonah Sachs, Susan Finkelpearl, Robin Anderson, Pamela Miller, and Amy Han
By entertaining and educating, the media can play a huge role in changing the culture of consumerism. 

* Media: Broadcasting Sustainability by Jonah Sachs, Susan Finkelpearl, Robin Anderson, Pamela Miller, and Amy Han
By entertaining and educating, the media can play a huge role in changing the culture of consumerism. 

* The Power of Social Movements by John de Graaf, Cecile Andrews, Wanda Urbanska, and Jonathan Dawson
Social movements need to focus their limitless potential on promoting sustainability.

image

NÀr förorenaren fÄr betalt

PPP (Polluter Pays Principle) det vill sÀga att den som förorenar skall betala anses ofta vara en helig princip. Den som förorenar brukar hÄlla med Ätminstone dÀrför att det ser bra ut. De brukar dock ocksÄ vara uppfinningsrika för att slippa betala. De mest uppfinningsrika Àr dessutom flitiga nÀr det gÀller att finna former för att fÄ betalt. Just nu har de korn pÄ 50 miljarder kronor just för att fortsÀtta att slÀppa ut vÀxthusgaser!

Tricket heter “Carbon Leakage” och gĂ„r ut pĂ„ att man hĂ€vdar konkurrens frĂ„n andra lĂ€nder dĂ€r kraven pĂ„ utslĂ€ppsbegrĂ€nsning Ă€r lĂ€gre. För att kompenseras för denna “orĂ€ttvisa” bör man fĂ„ gratis utslĂ€ppsrĂ€tter (som dessutom kan sĂ€ljas vidare mot ersĂ€ttning!). För nĂ„gon vecka sedan gjorde företrĂ€dare för nĂ„gra energiintensiva industrier en framstĂ€llning till EU-lĂ€nder och EU-institutioner dĂ€r de önskade kompensation för nĂ€sta Ă„rtionde.

Argumenten har granskats i detalj i en rapport dÀr de lakoniskt konstaterar:

“We found no evidence for any carbon leakage – according to the ETS directive, defined as production relocation due to the ETS – in the past two ETS periods,”

Läs mer